Du lyssnar på: Terapreta - den svarta jorden
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Mitt i stora områden av näringsfattig jord hittar man ibland "Terapreta", stora områden av bördig jord. Var kommer denna ifrån, egentligen? Svaret kan möjligen lösa en del jordbruksproblem som finns i länder i tredje världen.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Terra Preta, den svarta jorden.
I tropiska trakter blir jordarna ofta magra.
Det är nämligen så pass varmt och fuktigt att det vittrar snabbt.
Organisk material som gödning bryts ner väldigt snabbt av bakterier och urlakas sedan.
Residenstiden, alltså den tid ett ämne dröjer sig kvar för en tillsats av organisk material, är ungefär fyra år eventuella.
Det här innebär att det är svårt att ha ett hållbart jordbruk.
Man kan försöka tillföra gödning, men det är dyrt framförallt för fattiga bönder i tredje världen.
Och det varar inte speciellt länge.
Men här och var finns Terra Preta, den svarta jorden.
Det är jord i tropiska områden med mycket högre bördighet.
En märkbart svart färg.
Och anledningen är att det finns mer organisk material i den, framförallt kol, men också mycket kväve, fosfor, kalium och kalsium.
Det här är lite märkligt för de bildar små fläckar.
Mellan 20 och upp till 350 hektar stora.
Och ligger i områden med övrigt näringsfattig jord.
Det verkar som, ja, när man hittar sådana här områden i tredje världen brukar det vara populärt att odla papaya och mango.
Eftersom de kan växa upp till tre gånger snabbare.
De finns till exempel i Brasilien, samma sonbassäng, i Ecuador och Peru.
Men också i Västafrika, i Benin och Liberia.
Och här och var vid de sydafrikanska savannerna.
Det intressanta med dem är att de verkar vara konstgjorda.
Det verkar vara människor som har skapat dessa jordar.
Om man kol 14 daterar kolet i jorden så ser man, framförallt i Sydamerika, att den kan vara både äldre än 2000 år, ända fram till 500 år gammal.
Det här visar alltså att kolet håller kvar sig i århundraden, trots att det i angränsande jordar snabbt urlakas och försvinner.
Anledningen till att det är så stabilt är att det innehåller kol från ofullständig förbränning av organsmaterial.
Man har helt enkelt låtit trä sakta brinna.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.