Digitalt ljud
I elektroakustikens barndom lagrade man ljud genom att gravera in ljudmönstret i skivor. Senare kom magnetmedia och nu även optiska varianter. Vad är det för anledning att man gått över till digitalt ljud?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Digitalt ljud
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription28 repliker · 2:57
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Digitalt ljud. Människor har i alla tider haft ett behov av att lagra information.
Vårt vanligaste kommunikationssätt är med hjälp av ljud och då har det varit naturligt att också hitta på en metod att lagra ljudet.
För trots allt att minnas allting som alla har sagt och sedan försöka återberätta det har väldigt mycket begränsningar.
De första idéerna för att lagra ljud byggde på att man tog en nål och sedan så ristade man in ljudet i en platta.
genom att sedan röra nålen genom det här spåret så kunde man återskapa ljudet.
Det här kallas för analog lagring därför att det man gör är att man ristar in ljudets form i plattan och sedan så återskapar man ljudet direkt.
Det här fungerade väldigt bra. LP-skivorna är ett exempel på analog lagring men det har vissa begränsningar framförallt när man ska massproducera ljudet.
För att överkomma de här begränsningarna så började man skapa digitala ljudformat.
Att lagra ljud digitalt har ju vissa problem.
Man måste alltså omvandla en ljudpuls till pulser av ettor och nollor.
Det här gör man genom att man tänker sig att man tar ett högtalarmembran som träffas av ljudet och sedan mäter man hela tiden var någonstans membranet befinner sig.
Membranet kommer att röra sig efter ljudpulsen och så kan vi helt enkelt få en mätkurva.
Av denna mätkurva kan vi sedan skapa en ström och om vi skickar den strömmen tillbaka till högtalaren så kommer högtalaren röra sig enligt mätkurvan igen.
Det vill säga återskapar vid ljudet.
Det format som används som en standard för lagring av ljud kallas för WAVE.
Det innebär att man 44 000 gånger per sekund lagrar var någonstans det tänkta membranet befinner sig.
Och sedan så kan man då återskapa utifrån det här formatet.
Det har dock en del nackdelar, framförallt det att det tar en väldigt stor mängd data.
Alla vet att man idag inte laddar ner WAVE-filer från internet utan istället använder något som kallas för MP3.
MP3 har man helt enkelt börjat titta på vad är det för ljud vi hör.
Det finns vissa frekvensområden som vi inte överhuvudtaget uppfattar.
Och de behöver vi naturligtvis inte lagra.
På det viset kan man minska mängden information man lagrar utan att vi hör någon skillnad.
En MP3-fil på kanske en fjärdedel av storleken av motsvarande WAVE-fil kan låta i princip identiskt.
Faktum är att vissa kan till och med uppfatta att MP3-filen låter bättre.
Därför att bakgrundsljudet som vi inte uppfattar uppfattas ändå som en störning av det rena ljudet.
I framtiden så kanske man utvecklar metoder för att beskriva ljud rent matematiskt.
Men hittills så får vi förlita oss på dessa ganska grova metoder.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.