Namngivning inom astronomin
Det gamla sättet att ge stjärnor och planeter namn var att ge dem namn efter gudar och gudinnor eller dylikt. Tillsist vart alltsammans en stor röra av olika nam, och man var då tvungen att försöka få ordning på systemet.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Namngivning inom astronomin
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription34 repliker · 3:09
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Namngivning i astronomi.
Namnen på många av planeterna har getts sedan urminnestider.
De har döpts efter olika gudar.
Detsamma gäller många av stjärnornas namn.
De har döpts av gamla astronomer eller i olika sagor.
Men i modern tid sköts namngivning av internationella astronomiska unionen, IAU.
Det började 1919.
Man hade börjat inse att det var en väldig ored över alla de olika namn olika astronomer gav olika delar av månen.
Så man sammanträdde i Bryssel och sammankallade en kommitté för att reda ut i nomenklaturen.
Det här ledde efterhand till att ett par amatörastronomer och professionella astronomer, där ibland Adela Blanc, sammanställde 1935 en officiell lista över kratrar på månen.
1958 genomförde man en liknande genomgång av mars som baserades på en nomenklatur som den italienska astronomin Ciapparelli hade hittat på på 1800-talet.
Och i och med rymdfartens spridning så började man uppdatera kartorna oftare och oftare.
När rymdsonden Mariner nådde fram till mars 1975 så började man ändra om i hela geografin för att man hade mycket noggrannare bilder.
Man tillsatte en permanent arbetsgrupp för att reda ut nomenklaturen.
Nomenklatur är viktigt för att hålla rätt på vad olika stjärnor och planeter är.
Och i många fall så valde man de mer praktiska lösningar framför de poetiska.
Det kan verka tråkigt att ge nya stjärnor namn som bara är sifferkombinationer medan andra stjärnor får vackra namn som Antares och Betelsöse.
Men det är naturligtvis mest praktiskt eftersom det finns hundratals miljoner stjärnor i Vintergatan.
Och det bara skulle bli förvirrande om alla skulle få egna namn.
Ofta brukar de få sifferkoder, ibland efter den katalog de kommer ifrån, eller eventuellt från den som stammanställde katalogen.
Vilket gör att det finns många vita dvärgar som heter ROS och sedan ett nummer, eftersom det fanns med astronomen ROS-katalog.
När det gäller planetsystemet har man det systemet att en upptäckare som märker av en ny liten asteroid eller komet,
eller hittar en ny sak på någon av planeterna i ett foto, anmäler detta till Internationella Astronomiska Unionen.
Där får han också ge ett förslag på ett lämpligt namn.
Arbetsgruppen överväger namnet om de tycker det är lämpligt, så tar de senare, var tredje år, ett beslut på en uppsättning namn.
Man har infört olika system för det här.
Ofta behöver man namnge någonting dels för att tala om vad det är.
Till exempel om det är ett kaos, ett område av sönderbruten berg, en krater eller en stort slättland.
Man använder här latinska namn från de olika geografiska måtten för att skilja dem lite grann från jorden.
En mesa på jorden är någonting helt annat än en mensa på Mars.
En mensa på Mars kan vara oerhört mycket större.
Sedan har man gett de olika planeterna teman.
På Mercurius namnges kratra efter konstnärer, musiker, målare och författare.
Medan slättlanden får namn av Mercurius på olika språk.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.