Artbildning
Hur övergår olika djurarter i varandra och hur står det egentligen till med evolutionen. Vi fortsätter från Darwins spår fram till modern forskning.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Artbildning
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription34 repliker · 2:58
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Artbildning. Hur kommer det sig att det finns över en miljon arter på jorden när allting härstammar från någon sorts ursäll?
Svaret är naturligtvis att de har evolverat fram.
Enkla livsformer har utvecklats till mer komplexa och ibland har det grenat upp sig.
Men vad är det som får en population individer att gräna upp sig till olika arter?
Normalt är evolutionen ganska långsam.
Det inträffar en genetisk drift som man säger, det vill säga gener som inte är så viktiga förändras lite slumpmässigt vilket leder till att djuren och växterna förändras.
Men eftersom alla kan paras med varandra så kommer förändringarna att i medeltal vara ganska små.
Men ibland händer det att något nytt inträffar.
Det kan till exempel vara att en population blir separerad från den andra.
Då kommer de med tiden att driva isär och blir så pass olika att de inte längre kan fungera ihop.
Då har de blivit separerade arter.
Men det här kan också ske snabbare när ett nytt fenomen i omgiven inträffar.
Till exempel om det blir kallare kan det mycket väl hända att vissa djur tar och rör sig söderut medan andra stannar kvar.
Och eftersom de som är köldhärdiga klarar sig bättre i norr kommer man få mer köldhärdig art.
Så att efter tillräckligt lång tid så kommer det vara två separerade arter.
Överhuvudtaget verkar evolutionen vara en smula ryckvis.
Man kan säga att det är en punkterad jämvikt.
Under långa perioder händer nästan ingenting och sen får den plötsliga ryck och nya arter inträffar.
Detta verkar framförallt ske när någonting i omgivningen förändras radikalt.
Till exempel under den så kallade Cambriska explosionen för ett par hundra miljoner år sedan.
Där skedde en stor och mycket snabb utveckling på många håll sedan det hade börjat dyka upp rovdjur med skarpa tänder.
Detta resulterade att det var fördelaktigt att ta pansar.
Och olika former av bepansrade eller skyddade livsformer uppträde.
Detta ledde naturligtvis till att rodjuren utvecklade bättre tänder och man fick en sorts kapplöpning om olika sätt att överleva.
Resultatet blev ett stort antal nya arter och släkter som vidare utvecklade sig.
En annan tillfälle där en stor artsberidning inträffade var för 65 miljoner år sedan.
Då dinosaurerna dog ut.
Plötsligt fanns det ett stort ekologiskt tomrum som många arter, både däggdjur och olika former av fåglar, försökte inta.
Nya arter uppstod eftersom det fanns gott om näringskällor och med tiden uppstod en ny typ av ekologi.
Så artbildningen fortsätter än idag.
Man kan se att det pågår selektion även runt omkring oss.
Om det mänskliga samhället skulle fortsätta helt oförändrat så skulle vi med tiden se arter som är anpassade till det.
Till exempel sparvar, kamouflagemärkta så att de kan gömma sig vid McDonalds och få tag på pomfritz.
Eller djur anpassade att den tar sig fram genom betong.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.