Du lyssnar på: Luft
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Luft är något som vi inte tänker på, men som är vår högsta prioritet att hela tiden ha tillgång till. Detta blir väldigt uppenbart i situationer där luften är en bristvara som tillexempel i rymdfarkoster eller i ubåtar. Hur kommer man runt luftbristen där?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi tänker ofta inte på luften eftersom luften är någonting som alltid förekommer där.
Vi säger att någonting är billigt som luft.
Men till exempel vid rymdresor och färdig mubåtar så börjar man inse luftens värde
och svårigheterna att skapa en miljö där en människa kan andas.
Det måste finnas tillräckligt mycket syre där ute för att det ska kunna diffundera in genom lungväggarna
till våra kroppsceller som sedan kan använda det.
Om det inte finns tillräckligt mycket så börjar överföra den gå långsammare
och vi får inte det syre vi behöver för våra ämnesomsättningsprocesser.
Detta gör att vi inte längre fungerar och blir medvetslösa.
Vi skulle visserligen klara oss om det till exempel var högre lufttryck och mindre syre.
Men det måste öka i samma grad.
Om man fördubblar lufttrycket så måste man fördubbla också procenthalten syre.
Jorden har 20,95 procent syre i luften och vi behöver ungefär 0,84 kilo per dag.
Och utan syre klarar vi oss bara fyra minuter och det är om man har förberett sig.
Får man för lite syre så inträffar det till som kallas hypoxip.
Som utmärks av trötthet, huvudvärk, nattsseendet försvinner, man blir lite lättgefullt, man börjar få svårt att planera, minnet störs och efterhand förlorar man medvetandet.
Å andra sidan, för mycket syrar också riskabelt.
Då kan det till som kallas hyperoxi inträffa.
Vid långtids hyperoxi kan lunginflammation tillsöta.
Andra störningar av andningen som till exempel hosta och flämtning inträffar.
Hjärtsymptom, fingertoppar och tår tappar känslen, man blir illamående, nervös, man får synstörningar.
Och vid akut hyperoxi så blir man också medvetslös.
Problemen är att balansera mellan de här, framförallt när trycket ökar.
För om vi har vanlig luft och ökat trycket tillräckligt mycket så kommer vi inte att drabbas av hyperoxi.
Då behöver man mindre syre, vilket används vid vissa dykningar.
Problemet är att går man över fem atmosfärer så börjar vi också påverkas av till exempel kvävet som utgör 78% av den vanliga atmosfären.
Och man kan börja drabbas av så kallad kvävenarkos, vilket ungefär är som man har fått i sig alkohol.
Å andra sidan, vi får heller inte ha för lite luft.
Med tillräckligt mycket syre så kan man visserligen klara ganska låga tryck.
Men under en femtondels atmosfär så uppstår bubblor av gas i blodet.
Och dessutom i en ren syreatmosfär blir flammor väldigt lättantändiga.
Det här gör att det är ganska svårt att behålla en bra atmosfär.
Dessutom så måste vi hålla en temperatur som är någorlunda vettig, 18-22 grader för att vara nöjd.
Och en luftfuktighet mellan 25 och 78%.
Ju varmare desto torrare måste det vara.
Kort sagt, att arrangera en atmosfär som man kan andas i är betydligt svårare än att ta en promenad.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.