Gallsten
Gallan spelar en viktig roll i matsmältningen. Dock kan det uppstå gallstenar, vilket ställer till mycket problem. Vad beror detta egentligen på?
Du lyssnar på: Gallsten
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Gallan spelar en viktig roll i matsmältningen. Dock kan det uppstå gallstenar, vilket ställer till mycket problem. Vad beror detta egentligen på?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Gallsten. Gallsten är ett intressant fenomen som hänger ihop med de problem vi har med att smälta fet mat.
Normalt är det ju så att det som försiggår i vår kropp sker i en vattenlösning, medan de fettlösa ämnena måste hanteras lite speciellt.
Detsamma gäller också under matsmältningen.
När man äter framförallt fet mat så behöver man kunna lösa ut fettämnena så de lättare tas upp utav tarmen, och det är gallans uppgift.
Det är en blandning av vatten och så kallade gallsalter som är komplicerade ämnen som har ungefär samma egenskaper som våra diskmedel.
Det vill säga att de kan binda både mot fett och mot vatten och därigenom splittra upp fettdroppar på mindre droppar som kan tas upp.
Den innehåller också kolesterol, ett annat viktigt fettämne, bikarbonat för att neutralisera magsyra och även färgämnen som bilirubin som ger gallandes karaktäristiska gulgröna färg.
Levern tillverkar gallan som sedan rinner ner genom gallgången och normalt lagras upp i gallblåsan där den sedan hälls ut i tarmen när den väl behövs.
Det innebär att det innebär att i den här vätskan hårdnar till små hårda fragment. Inte riktiga stenar, men åtminstone något som kan blockera.
Det finns två sorter, kolesterolstenar och pigmentstenar. Kolesterolstenarna är de vanligaste och inträffar 80% av fallen. Det är gulgröna, ganska hårda konglomerat av kolesterol.
Glimentstenarna å andra sidan består mer av färgämnet bilirubin. Bilirubin är en nedbrytningsprodukt av blodets hemoglobin, det röda färgämnet, och har själv en ganska intensiv färg.
Den bryts senare ner i tarmen också och ger avföring i dess karaktäristiska färg.
Vad som händer när gallstenar börjar uppstå är att de först startar små och i många fall kan sköljas ut i tarmen och gör ingen skada alls.
Men de kan ackumuleras i gallblåsan och till sist blir de så pass stora att de blockerar utförsgången.
Då blir gallblåsan full med galla. Den kan inte tömmas ut. De lokala musklerna försöker dra ihop sig för att klämma ut det, men lyckas inte och man känner kramp och smärta.
Dessutom kan det uppstå problem genom att bilirubinet nu inte kan komma ut den vanliga vägen och den hamnar i blodet, vilket producerar gulsot.
Att huden och ögonvitorna blir gulfärgade av bilirubinet.
Problemet är naturligtvis då att matsmältningen störs och när gallan dessutom står stilla kan bakterier förökas i den.
I många fall orsakas också gallstenarnas bildning av att bakterier har slagit sig ner i gallgången och producerat ämnen som gör miljön trevligare för dem.
Men som olyckligtvis gör att gallsalterna inte kan lösas ut bra.
Ett bästa sättet att hantera det här är vanligtvis att operera, även om man nu också har börjat ge olika medicineringar som löser upp gallstenarna.
Det verkar som 20% av alla människor har gallstenar, men de flesta får inte några större problem.
Vissa folkgrupper har mer procentandel av gallstenar, till exempel vissa indianstammar där upp till 70% av kvinnorna har det.
Men i allmänhet är det här en vanlig folksjukdom som beror på problemet att hålla flytande saker flytande och fasta saker borta.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.