Kolsyrade sjöar
Kolsyrade sjöar låter kanske som en utmärkt é för de som tillverkar mineralvatten, men det är faktiskt någonting väldigt farligt. 1996 dödades 1700 personer av en kolsyrad sjö.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Kolsyrade sjöar
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription30 repliker · 3:02
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Kolsyrade sjöar. Kolsyrade drycker fungerar genom att man kan lösa gaser i vatten.
Många gaser går inte att lösa speciellt mycket, men till exempel kolsyra fungerar väldigt effektivt.
Egentligen är det man löser i en läskedryck koldioxid, CO2, som förenar sig med vatten och bildar en förening, den svaga syran kolsyra.
Den här sönderfall är ganska lätt i vatten och koldioxid igen, framförallt när den värms upp eller trycket minskar.
Det är därför det börjar bubbla när man öppnar flaskan.
Men det här kan också inträffa i naturen. Det förekommer en viss sorts sjöar som är naturligt kolsyrade.
Det är mest kända i springbrunnar där kolsyra under högt tryck har löst sig i vatten på djupet.
Men i vissa sjöar förekommer också stora mängder lösta gaser och detta kan vara mycket farligt.
Orsaken är nämligen vulkaniska källor som bidrar med lösta gaser som metan, svavelvät och koldioxid.
De här vill göra att vattnet i allmänhet blir något tyngre än vatten utan lösta gaser.
Så det kolsyrade vattnet lägger sig på botten av sjön.
Det här händer till exempel i Nyåssjön i Cameroon.
Effekten kan bli mycket farlig eftersom när lite av detta kolsyrade vatten kommer uppåt som minskar trycket.
Då kan kolsyran frigöra koldioxid i form av bubblor som stiger upp mot ytan som bubbloplägar göra.
Men detta drar naturligtvis med sig mer av djupvattnet som gör att mer vatten dras upp, mer bubblor bildas och man får en kedjereaktion.
Det här gör att de enorma mängder löst koldioxid som finns nära botten dras upp och bildar ett enormt moln av koldioxid.
Det här inträffade 21 augusti 1996.
Vad som hände var att det stora molnet av koldioxid ran ner eftersom koldioxid är tyngre än luft genom diverse dalar och kvävde och dödade boskap och människor.
Totalt sett dog 1700 människor och den rörde sig över 25 kilometer bort.
Det här är oroväckande naturligtvis eftersom när sjöar förekom på andra orter så därför har man experimenterat med olika sätt att bli av med det.
En metod är att stoppa ner ett sugrör så att säga.
Man tar en tub som går ner på djupvatten och pumpar upp en del av vatten.
Då börjar naturligtvis koldioxiden frigöras och man får en fontän.
Den här kan man sedan köra och därigenom befria sjön på djupet från farliga mängder koldioxid.
Man har också börjat experimentera med att använda det här för energiutvändning i till exempel Kivu sjön i nordvästa Ruanda.
Där det förekommer mycket metan i vattnet.
Man kan frigöra metanet också och använda det för energiproduktion.
Man har förhoppningar om att det här kan ge upp till 400 års energiproduktion för Ruanda
och göra att landet blir mindre beroende av att hugga ner sina skogar för att få energi.
Så kanske är de dödliga kolsyrade sjöarna också en energimässig framtid.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.