Muskler
Hur muskler fungerar vet nog de flesta åtminstone en del om. Men vad är det egentligen som händer i muskelvävnaden när den stimuleras med en signal att dra ihop sig.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Muskler
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription34 repliker · 3:20
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Muskler. Musklernas uppgift är att omvandla kemisk energi till kraft eller arbete.
Historien om hur en muskel drar sig samman börjar med att en signal kommer in från en angränsande nervcell.
Nervcellens ändar mot musklerna är en synaptisk platta.
När signalen kommer, som är en elektrisk förändring i cellmembranet, så öppnas små porer i cellen och släpper loss ämnet acetylcholin.
Detta tas emot av receptormolekyler på muskelns yta som öppnar kanaler som släpper in och ut natrium- och kaliumioner.
Effekten av det här blir att den elektriska spänningen över muskelcellens yta förändras väldigt snabbt.
Detta i sin tur leder till att andra behållare inuti cellen börjar släppa ut kalsium.
Det så kallade sarkoplastiska retiklet innehåller normalt ett förråd av kalsium som nu släpps loss i resten av cellen.
Det används för att plocka bort troponin och tropomyosin som håller isär två sorters fibrer.
Man kan säga att troponinet agerar som en säkerhetsspärr.
Fibrerna är aktin och myosin.
Aktin är en del av cell-skelettet och ger muskelcellens avlånga form.
Myosinet är en långsträckt molekyl som har många små ändar med små huvuden som sitter normalt separerad av troponinet men nu kommer i kontakt med aktinet.
De här små huvuden börjar flytta sig längs med aktinet.
Detta kräver energi och de förbränner cellens bränsle, ATP.
Effekten är att myosintrådarna och aktintrådarna börjar röra sig gentemot varandra.
Processen går något snabbare när det är varmt vilket gör att det är svårt att röra sig väl när man är nedkyld.
Och det kräver också att när man slappnar av en muskel så krävs det också energi för att återföra dem.
Så det krävs verkligen arbete att slappna av.
De här fibrerna sitter i buntar, myofibriller.
Och normalt så bildar de här, om man tittar på dem i ett mikroskop, små roundiga buntar.
Det är därför man kallar vanlig muskulatur för tvärstrimmig, just för deras karaktäristiska utseende.
Effekten av det här är mycket snabb.
Det är bara fråga om några tusendels sekund som gör att muskeln med ett ryck drar ihop sig.
Muskler kan normalt bara bli kortare.
Så att när vi ska röra oss så använder vi kombinationer av muskler på varsin sida av ett ben som drar åt ena eller andra hållet för att vi ska fixa våra leder.
De här muskelfibrerna bildar buntar som styrs av en nervcell.
När vi bara vill dra ihop en muskel lite svagt så stimuleras bara ett fåtal av dessa muskelceller.
Medan när vi vill dra ihop muskeln starkare så rekryteras fler och fler i samma grupp.
Sådana här grupper kan vara både snabba och långsamma.
De snabba muskelfibrerna drar snabbt ihop sig men blir också oftast ganska snabbt trötta.
Medan de långsamma kan dra åt sig mycket längre.
Kort sagt, vägen från en nervsignal till en muskelsammandragning är lång och komplicerad och involverar många märkliga ioner.
Det är värt att tänka på nästa gång man gör en rörelse.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.