Du lyssnar på: Borderline-personlighetsstörning
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Någonstans mellan neuroser och psykoser finns "borderline". Detta är ett komplext tillstånd som inte riktigt passar i någon av facken. Borderline anses inte helt gå att bota, men det finns många möjligheter att förbättra patientens liv.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Borderline personlighetsstörning. Borderline personlighetsstörning är ett ganska stort begrepp inom psykologin och står för ganska många personer som blir intagna för mentalvård varje år.
Det leder också till mycket lidande ute i samhället. Men vad är då det här för tillstånd?
Det man bör tänka på när man pratar om borderline-störningen är att det faktiskt är en personlighetsstörning och inte en psykisk sjukdom.
Detta betyder att även om du blir av med störningen, det vill säga att du klarar av att leva med det i vardagen och att du inte stör ditt normala liv, så är det fortfarande en personlighet som ligger kvar.
Det är ditt sätt att ta hand om världen och omgivningen.
Personlighetsstörningar finns ju på många områden. Det mest kända är kanske antisocial personlighetsstörning, ett annat tillstånd de har svårt för empatin.
Men när det gäller borderline personlighetsstörning så är det mer känslorna som är problemet.
Jo, precis. Om man har borderline så kan det bli en mer binär sätt att tänka på saker. Antingen är en person jätteelak eller så är en person jättegod.
Och det här leder ju till stora problem eftersom har man en borderline-störning så tenderar man att byta omdöme ganska snabbt och baserat på väldigt små saker.
Ja, inte bara det. Det kan bli en enorm förvirring för den som har borderline om en person som är ett helgon säger någonting som du uppfattar som väldigt elakt.
Och dessutom så utmärks ju just störningen av en impulsivitet.
Man kan ganska snabbt byta känsloläge och göra saker som man sen kommer att ångra i den plötsligt väldigt starka känslan man får.
Precis. Annat som man kan se hos borderline är att väldigt ofta så har man en slags rädsla för att bli övergiven.
Detta behöver inte alltid vara en känsla som är baserad på verkligheten utan det kan vara någonting man har föreställt sig.
Och där kommer vi ju in lite grann på varför borderline kallas borderline.
Tidigare så delade man ju in i början av 1900-talet psykiska störningar i neuroser som var då huvudsakligen känslosörningar och psykoser som var då mer verklighetsuppfattningsstörningar.
Men borderline passade inte riktigt in där och det var därför man då skapade det här namnet. Det balanserade på gränsen.
Sedan dess har man ju en mycket mer förfinad nomenklatur men borderline finns fortfarande kvar där.
Lite mittemellan personlighetsstörningar, känslostörningar och i viss mån även då verklighetsuppfattningsstörningar.
Ja, ofta har man en förvrängd bild av verkligheten.
Du kan antingen vara väldigt naiv och tro att alla är egentligen jättegoda och blir jätteupprörd varje gång man hör någonting hemskt som har hänt på radio eller på tv.
Eller så har man en helt annan bild av människor att alla är hemska och jättegelacka och har oftast då svårt att lita på folk.
Problemet med att ställa diagnos borderline är ju ofta det att det här löper tillsammans med andra störningar av olika slag.
Ja, oftast har det i samband med depression eller ätstörningar och till och med missbruk såsom drogmissbruk och liknande.
Där i viss mån också kan vara en fråga om självmedicinering.
Genom att ta alkohol så dämpar man många känslor och reaktioner.
Ja, och det är också väldigt många som då faller till droger för att de tror att det dämpar symptomen.
En andra intressanta grej i grupper som det hänger ihop med är till exempel panikångest och posttraumatiska stresssymptom.
Känslostörningar som gör att man lättrar igång kraftiga emotioner som sedan borderline-tillståndet gör att man uppför sig dåligt med.
Ja, det är också det att borderline kan förvränga de här och också göra dem mer allvarliga än vad de egentligen är.
Det luriga är naturligtvis att en personlighetsstörning, alla har ju någon bemärkelse lite av de här dragen i sig.
Men det är när de blir tillräckligt allvarliga för att man inte ska kunna fungera så man verkligen kan tala om en personlighetsstörning som behöver behandling.
Jo, det är just det. För att det ska vara en störning så måste ju det störa ditt liv så att du inte kan leva i det normalt.
Många av de här symptomen som finns bland borderline har de flesta under tonåren.
Man har oftast en väldigt svår tid och väldigt mycket hormoner som spökar.
Men ungefär 2% av befolkningen, de utvecklar så att säga symptomet på riktigt då, även efter tonåringen.
Ja, och bland de här personerna som har borderline finns det faktiskt en förvånande siffra som säger att ungefär 75% är kvinnor.
Orsaken till det här är ju också intressant att diskutera. Borderline är ju ett ganska omdebatterat begrepp och orsaken är ju
Men någonting som kan utlösa det är ju ofta en traumatisk händelse.
Och där har ju i många fall till exempel sexuella övergrepp varit det som triggar borderline.
Ja, det är ju väldigt vanligt.
Och det skulle då kunna förklara eftersom kvinnor är mer utsatta för det att det skulle vara vanligare.
Å andra sidan så finns det många andra teorier om varför borderline inträffar.
I många fall så talar man ju om att man har en vulnerabilitet, en sårbarhet för det, men det behövs just en utlösande händelse som sätter igång det.
Till exempel panikångest.
Inne i hjärnkemin där är det snarast en fråga om en obalans mellan amygdala, som är väldigt mycket en skräck- och ångestframkallande del av hjärnan,
och pannloberna som styr dem.
Pannloberna reglerar ju vår impulsivitet och vår förmåga att styra våra känslor.
Men om det av någon anledning uppstår en obalans och de inte kan hålla koll på amygdala, kan amygdala löpa fritt och därmed får vi den här svartvita uppfattningen med snabba pendlingar.
Det påverkas också väldigt mycket av det som kan vara stressfullt för kroppen.
Där har du ju sådana detaljer som om du inte äter ordentligt, om du är hungrig, om du inte sover ordentligt och är trött,
eller om du överhuvudtaget har en stressig vardag.
Det är saker som kan utlösa väldigt många av de symptomen som man får hos bordlaren och gör att man får väldigt mycket problem.
Där är det ju också intressant att titta på behandlingar just för att stabilisera hjärnkemin.
Det finns ju medicinering då för att hindra känslosvängningarna och även då antidepressiva medel för att ta bort den värsta udden.
Men det behövs ju också sådana här kognitiv behandling för att lära sig hantera de här känslosvängningarna.
Och det är ju väldigt viktigt för en av de största problemen man har när man har en borderline-patient är att de väldigt ofta är antingen självdestruktiva eller till och med självmordsbenägna.
Men som sagt, genom hjärnkemi och terapi så kan man faktiskt hjälpa de flesta.
Och i många fall så går det ju att hantera.
Man blir inte av med personligheten, men man kan bli av med störningen.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.