← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Sjöminor

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Sjöminor

Kontaktminor, flytande minor, bottenliggande minor, avståndsminor... Människans kreativitet inom området sjöminor har varit stor. Så fort man kommer på ett nytt sätt att röja minor, tas det fram en ny, farligare mintyp som är svårare att upptäcka, röja eller klara sig från.

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 06:23
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription68 repliker · 6:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. När man hör ordet minor tänker man gärna på landminor som är nedgrävda och exploderar så fort man kommer förbi.

  2. Men minor används även till sjöss.

  3. Vilka typer av sjöminor finns det där?

  4. Idag så brukar man skilja på de flytande minerna och de bottenliggande minerna normalt sett.

  5. Sen så finns det också kontaktminer och avståndsminer.

  6. En flytande kontaktmina det är den klassiska härtshornsminan.

  7. Det är en mina med ett antal piggar som sticker ut som detonerar om någon kör på den.

  8. En bottenmina, en bottenavståndsmina, det är i princip en sak som ligger på botten och väntar på att någon ska köra över den och detonerar då.

  9. Då kan den antingen ha olika sensorer som sonar eller ljussensor eller något liknande?

  10. Ja, man brukar vanligtvis antingen titta på ljudet av fartyget som passerar över, på den tryckförändring som fartyget gör i vattnet eller magnetfältet fartyget gör.

  11. Okej.

  12. Och sedan när fartyget åker över det så avfyras i princip en raket rakt uppåt eller en torped?

  13. Nej, en bottenmina i dess vanliga form är bara en stor sprängladdning.

  14. Du detonerar den och förstör fartyget genom att det skakas sönder eller slås sönder av tryckvågen från sprängladdningen.

  15. Vatten leder ju tryck, eller leder ju så att säga, styrka väldigt väl.

  16. Ja, tryckvågor fortplantar sig väldigt väl i vatten och fartyg är känsliga för tryckvågor inom vissa frekvenser i och med det att de är långa metallkonstruktioner så de börjar skaka.

  17. Så då ser du till att minan lägger sig kring de frekvenserna när det detonerar?

  18. Ja, det blir i princip de frekvenserna när man spränger större sprängladdningar i vattnet hur som helst.

  19. Okej. Men det fanns även andra typer?

  20. Ja, det finns ju en del utveckling mot mer avancerade minsorter.

  21. Det är ju bara variationer på de grundläggande, antingen flytande miner eller bottenliggande miner.

  22. Men det finns exempelvis bukettminer som är flera stycken miner som är i ett litet knippe och en av dem ligger flytande först.

  23. Men om den minan sprängs eller tas bort så flyter upp en ny mina på samma plats.

  24. Så det är i princip en påfyllningsbar?

  25. Ja, eller flera miner som kommer upp efter varandra på samma ställe.

  26. Så om man sveper bort den första minan och sen kommer med det stora och viktiga fartyget som måste komma förbi så spränger bukettminan även det fartyget.

  27. Och minor, om de kan gå på vissa fartygs ljudsignatur eller dylikt så kan den ju lära sig att ignorera till exempel en minsvepare.

  28. Ja, det kan man göra och det är ytterligare en metod för att försvåra röjningen av minerna.

  29. Men hur röjer man då minor? Hur ser modern sjöminröjning ut?

  30. Den absolut vanligaste och enklaste metoden det är det som kallas för svepröjning.

  31. Med andra ord att man drar antingen en stålvajer genom vattnet och hoppas på att fånga kablarna som flytande miner är förankrade genom.

  32. Och så kapar man helt enkelt av kablarna och så flyter minerna upp och så skjuter man sönder dem.

  33. Sen så finns det ju då mer avancerade miner. Man kan söka efter dem med sonar, alltså undervattensljud och ta bilder och försöka hitta minerna och sen gå ner med dykare och spränga minerna.

  34. Det kallas för röjdykning. Det tar mycket längre tid men är å andra sidan också väldigt mycket effektivare.

  35. Fast det är inte kanske så säkert för dykarna?

  36. Det är förvånansvärt säkert för dykarna. Men även om vissa utvecklar röjningsskydd för sina miner så är det inte så vanligt faktiskt.

  37. I och med det att det enda dykarna går ner och gör är att de tittar att det är en mina, alltså lägger de en sprängladdning och så simmar de upp igen.

  38. Så de behöver ju aldrig ha någonting att göra med mina?

  39. Nej, de rör aldrig mina, just för säkerheten.

  40. Den sista metoden man kan använda är det som kallas för avståndssvep. Då försöker man imitera ett fartyg i vattnet.

  41. Genom att exempelvis skapa ett stort magnetfält och försöker detonera miner på det viset.

  42. Men då får du bara en viss kategori av miner?

  43. Du får bara en viss kategori av miner och det är alltid problemet att du måste svepa flera olika gånger med olika metoder för att få bort dem.

  44. Det är därför röjning med dykare eller minubåtar är effektivare.

  45. För de kan ju så att säga se direkt.

  46. Just det.

  47. Men om vi tittar tillbaka på gamla tider, när började det här med minering egentligen?

  48. Miner har i olika former funnits under väldigt lång tid.

  49. Men den moderna sjöminan började användes första gången av ryssarna mot japanerna i rysk-japanska kriget på 1800-talet.

  50. Minerna på den tiden var egentligen en kagge med väldigt labila sprängämnen som man satte ut i sjön.

  51. Och sen när någon stött emot den här kaggen, det var i princip nitroglycerin, så detonerade den.

  52. De var extremt svårhanterliga och enormt farliga för de som la ut minerna.

  53. Men de hade en väldigt effektiv avskräckande effekt.

  54. Du fäste dem inte vid botten eller något dylikt?

  55. En del fästes vid botten, men det mesta lätt man bara driva.

  56. Och då har du ju inte ens du själv koll på var de säkra farligheterna finns och så vidare.

  57. Nej, drivminer är olagliga idag.

  58. Faktum är att det finns väldigt, väldigt mycket regler över hur man får och inte får använda miner.

  59. Och just drivminer är olagliga därför att då har du ingen kontroll efter kriget om var miner finns.

  60. För om du till exempel sätter fast en mina i en kätting, då kan ju den gärna rosta.

  61. Ja, fast om kättingen rostar av så måste miner idag vara konstruerade så de desarmerar sig själv när kättingen rostar av.

  62. Okej.

  63. Men avslutningsvis, vad kan man säga om framtiden för min krigsföring?

  64. I framtiden så kommer minerna att bli ett mer högteknologiskt vapen.

  65. Idag så är mycket kvar från 1800-talet.

  66. Men det som kommer att komma är miner som verkar på större avstånd genom att kombinera minan med en torped.

  67. Så man lägger i princip en torped som väntar på botten och sen avfyras mot det fartyg som kommer inom räckvidden.

  68. Man kan också ha raketdrivna stigminer som kan ligga på väldigt stora djup och träffa fartyg som egentligen inte borde gå att nå med en bottenmina.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.