Fissiologi - kolsyrade dryckers fysik
Visste du att det finns volymmässigt mer kolsyra i en läskburk än dryck? Vet du varför läsken sprutar ut med högt tryck när man skakat burken innan man öppnar den?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Fissiologi - kolsyrade dryckers fysik
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription35 repliker · 2:57
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Fisiologi, kolsyrade dryckers fysik.
Gaser kan lösas i vätskor och det här använder vi för att göra kolsyrade drycker.
Tricket är att ta kolsyra som man har under någorlunda högt tryck och låta den lösas i vätskan.
När vi normalt talar om kolsyra så menar vi egentligen gasen koldioxid, CO2.
Men när den reagerar med vatten så bildas en svag syra som verkligen är kolsyra, H2CO3.
Som å andra sidan gärna sönderfaller i koldioxid och vatten igen.
När man har ett någorlunda högt tryck så tenderar kolsyran att förenas med vattnet och bli en kolsyra.
Medan när trycket sänks så tenderar kolsyran att sönderfalla i koldioxid.
I en ordinär läskflaska är det ungefär två bars tryck, dubbla atmosfärstrycket.
Och när man öppnar den så börjar det bubbla upp tills en ny jämvikt inställer sig.
Det verkar kanske lite imponerande att volymen koldioxid i en flaska är faktiskt större än flaskans volym.
I normal drycker är det ungefär 4,9 gram koldioxid per liter vilket normalt blir en volym på 2,8 liter.
Dock kan man inte få ut all den här koldioxiden.
Även i avslagen dryck finns en del kvar som man löser från atmosfären.
Men åtminstone en liter per liter går det ganska lätt att få fram.
Även vanligt kranvatten innehåller lösta gaser, ungefär 15 ml per liter.
Det här är väldigt temperaturberoende.
Kallt vatten löser gaserna lättare än varmt vatten.
Vilket är varför det bubblar lite extra innan man kommit upp till kokpunkten när man kokar vatten.
Det är också därför som läsk uppförs i olika olika tryck.
Bubblorna som finns i läsk eller kolsyrat vatten bildas i allmänhet i närheten av damm och repor.
Orsaken är att det är en komplicerad balans.
När koldioxid lämnar vätskan så måste den hitta något ställe att gömma sig.
Den är hydrofob och vill gas och vill inte vara tillsammans med vattnet.
I en bubbla kan det naturligtvis samlas in mer.
Problemet är att bubblan trycks tillbaks av lufttrycket och vätskan omkring.
Plus en ytspänning som försöker pressa ihop den.
Om ytspänningen är stark nog så försvinner bubblan igen och koldioxiden blir kolsyra.
Ytspänningens effekt avtar när den blir tillräckligt stor och då börjar den fortsätta att växa.
Men den här kan ha ganska stora effekter vilket gör att en repa i ett glas eller en dampartikel gör det lättare att bilda en bubbla.
Den blir så att säga kärnan som den sedan sprider sig ifrån.
Det här är också viktigt när man skakar till exempel en flaska kolsyrad läsk.
Då uppstår en mängd små mikrobubblor och öppnar man den kort efter så växer de till sig.
Det blir lättare för koldioxiden att lämna vätskan och man får en kedjereaktioner som skummar över.
Om man väntar en stund däremot så hinner de försvinna eller gå upp till gasen som finns i toppen av flaskan.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.