Molekylära motorer
En spole, två magnethalvor och en massa koppartråd brukar vara bra saker om man ska bygga en motor. Men går det lika bra med en påse molekyler?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Molekylära motorer
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription19 repliker · 2:19
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Molekulära motorer. Hur små kan man bygga motorer?
Det går att göra väldigt små elmotorer. Man har till exempel gjort en del som är bara några tusendels millimeter stora genom att etsa dem ur kisel.
Det är ett litet rotohjul som pressas fram genom att runt dess kant finns elektroder där man ändrar spänningen.
Det här pressar fram det med hjälp av statisk elektricitet och kanske kan tänkas vara användbart för att till exempel kyla kretsar.
Men de allra minsta motorerna är molekyler utvecklade av evolutionen.
Det är nämligen så att celler måste transportera kemikalier och andra saker inom sig och kanske även röra sig.
Varje cell har ett sorts skelett av mikrotubuli. Det här är små strukturer och på vars yta olika ämnen kan röra sig.
Det här kan nästan beskrivas som molekylära bussar.
En påse med kemikalier har på sin yta kinesin eller dynein, proteiner som binder till mikrotubulin och springer fram över ytan.
Man kan säga att proteinet har två huvuden och en svans, även om man kanske snarast borde beskriva huvudena som fötter, för det är de som binder fast på ytan av mikrotubulin.
Myosinerna för saker ut mot cellens kant, medan dyneinerna drar tillbaks dem in mot cellens mitt.
Det finns också aktinfibrer som används för att röra hela cellen.
Det är det som våra muskler är baserade på.
Ett liknande ämne, myosin, binder sig helt enkelt mot aktinfibra och många myosinmolekyler har tvinnat ihop sina svansar, vilket gör att de gemensamt kan dra.
Dessutom finns det roterande molekylära motorer. Det är sånt som driver bakteriernas flageller som gör att de kan simma framåt.
Det finns även den allra minsta motorn, F-ATP-as.
Det är en liten molekyl där ett antal proteiner sitter runt ett hålrum, där en avlång del av proteinet finns, som roterar, driven av den energirika substansen ATP.
Men det är intressant att den på samma sätt som en elmotor kan fungera som en generator om man driver den, så kan man om man roterar den här använda den för att producera ATP.
Och det är också så den används i cellen.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.