Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Genmodifierade grödor

Debatten rasar: hur farligt är det med genmodifierade grödor? Problemet är snarare att vi vet för lite om konsekvenserna, för att kunna se möjliga risker och möjligheter. Vet man trots detta tillräckligt för att våga satsa på genmodifierade grödor i stor skala?

Transkription51 repliker · 4:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

En debatt som har pågått ett tag nu är angående genmanipulation och riskerna med det.
Nu är det väl så här att många oroar sig för vad de får i sig av genmanipulerad mat men det är egentligen inte någon särskild rejäl risk.
Ja, inte så värst mycket men det handlar ju mer om vad är det du genmanipulerar för?
Är det för att det ska stå pall för väder och vind mer eller är det för att det ska växa mer, få flera skördar på samma åker på ett år?
Allt detta är ju kanske inte så farligt att sätta i sig.
Å andra sidan så har vi ju inte så mycket forskning på området så vi vet ju varken om vare sig nackdelarna eller fördelarna.
Det kan finnas en hel del fördelar vi inte har kartlagt.
Så den riktigt reella risken är egentligen vad det kan göra med ekologin?
Ja, det är nog snarare det men samtidigt behöver vi ju komma ihåg att naturen har ju hållit på med det här mycket längre än vad vi har gjort.
Ta till exempel 12 av 13 naturliga grödor.
De korsar ju så inbördes helt naturligt.
Ja, och om jag inte har helt fel så är vår svenska jordgubbe faktiskt fram avlad.
Ja, precis. Jag menar, man tror ju ofta att det här med framavling av nya grödor och så vidare är något nytt som började komma först någon gång på 60-talet.
Men det har vi haft ända sedan jordbruksrevolutionen 10 000 år före Kristus.
Det är med att vi sakta får fram grödor som lämpar sig mer och mer och bättre och bättre för odling.
Men som sagt, vi vet faktiskt inte tillräckligt mycket idag och det finns ju faktiskt en möjlighet att de grödor vi framställer kan ställa till med en hel del för vi har inte tidsperspektivet heller.
Nej, precis. Vi vet ju inte vad vi kommer att veta imorgon så att säga.
Vissa fördelar som kanske inte var kända idag kommer att vara kända imorgon.
Likaså nackdelar.
Men det finns ju aspekter som vi ser idag. En är ju kanske den ekonomiska.
Det har uppskattats att i USA så orsakar arter som inte hör hemma där egentligen naturligt i dess ekologi skador för bort emot 137 miljarder dollar per år.
Oj, det är rätt illa.
Ja, det skulle man ju kunna säga.
Men det är ju svårt att uppskatta det där för just det här med skador.
Vad räknar man egentligen som skador?
Är det bara det som är onaturligt eller det som är naturligt?
För jag menar, naturen kan ju också göra fel.
Och sedan är det också idag att evolutionen pågår ju fortfarande.
Ekologin kommer att förändras.
Men frågan är om risken finns att vi kan orsaka någonting som ställer till med någonting rejält som inte blir gått att reparera sedan.
Ja, men det är ju någon slags defaktism egentligen.
Att man inte tror på människans förmåga eller någonting.
Det vi snarast behöver är ju mer forskning så att vi får reda på det här.
Att vi inte behöver vara rädda för att komma på lösningen på problemen.
Det är också så att genmanipulation idag innebär alldeles för mycket fördelar också.
Vi kan göra alldeles för mycket med det för att vi ska kunna ignorera det.
Ja, precis på sätt och vis.
Men fördelarna gäller ju inte heller för evigt.
Det kommer ju komma fram nya hot och liksom...
Säg att för länge sedan så valde man ju att odla på ett särskilt ställe för att jordmånen var särskilt god.
Men sen så blev man mer och mer folk och man behövde odla upp allt mer ogästvänliga marker.
Jag menar här uppe i Sverige skulle ju ingen ha bosats om den inte hade blivit fördrivna eller folk vandrat eller något annat omotiverat egentligen.
Och då är man tvungen att hitta andra lösningar.
Precis.
Men genmodifiering så finns det ju en annan möjlighet som jag tycker är rätt intressant.
Jag menar, rymdforskningen är egentligen relativt långt framskriven idag.
Men det är inte ekonomiskt gångbart att kolonisera rymden.
Nej, precis. För när vi väl kommer till mars, vad ska vi äta?
Men med genmodifikation av växter och tydligt så skulle man faktiskt kunna skapa en ny ekologi.
Ja, det är ju möjligt. Vissa experiment har gjorts i den riktningen.
Men som sagt, mer forskning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nätet och lagen

Nu är det lättare än någonsin att kopiera musik, programvaror och texter. Detta gör att det också är väldigt lätt att bryta mot lagen. Men när kan man använda regler och paragrafer på Internet, och hur kan man tjäna pengar på något som många tycker borde vara gratis?

Transkription105 repliker · 6:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

En gång i tiden var det svårt att kopiera information.
Man behövde munkar som satt i kloster och skrev av böcker och det var ju både dyrt och tog lång tid.
Men nu blir det allt enklare att kopiera saker.
Och vissa börjar undra att i och med internet, går det överhuvudtaget att behålla saker som copyright, att man äger en viss mängd information?
Ja, det är en svår fråga och många försöker ju svara på det med olika lösningar mer eller mindre uppåt väggarna.
En lösning var ju den som Stephen King försökte med när han skrev sin bok.
Han sa helt enkelt, jag börjar skriva på en bok och om mer än 75% betalar för varje kapitel som kommer ut, det var någon dollar eller någonting han satte som pris för varje kapitel, så fortsatte jag skriva.
Ja, vad jag förstod så fungerade några kapitel sen så gick det inte längre.
Och en del har ju sagt att det här visar att det går överhuvudtaget inte.
Fast frågan är ju om inte King kanske missförstod internetmediet.
Hur menar du?
Jo, till att börja med naturligtvis nedladdningarna.
Vissa vill ju läsa den både på sin Palm Pilot och sin dator.
Så de laddar ner den två gånger men de betalar ju bara för en gång.
Vilket i så fall skulle betyda att den drog ner den här procentandelen.
Och sen om någon laddar ner den, har betalat sin dollar för den så kanske han ger den till en vän.
Som vanligtvis skulle ha köpt den från den normala sajten eller kanske inte alls för att denna alls inte har råd med.
Det är också en möjlighet.
Men framförallt tror jag att Kings misstag var att han antog att dels det viktiga är hur många procent som betalar för den.
Det kanske är mest intressant, hur många dollar får jag in totalt?
Och också en fråga, kanske boken inte var speciellt bra?
Ja, precis. Men det är ungefär som med Netscape, Navigator och massvis med programvara.
Att privatpersoner laddar ner shareware-versioner och sedan inte betalar för dem.
Det är ju någonting som företagen kan alltid räkna med.
Men företag och institutioner, typ kommuner och landsting och allt vad det ännu än är.
Om jag som företag som har gjort en programvara går in och tittar på en kommun och ser att ni använder min programvara och ni har inte betalt för det.
Då kan ju du gå till domstol och få en hygglig summa pengar för det.
Och ofta när man påtalar för kommuner så betalar de snällt.
Exakt.
Och det blir en stor summa.
Problemet är ju naturligtvis att man kan inte räkna med att en internetekonomi ska försörjas enbart på kommuner och företag.
I slutändan vill man ju sälja en skräckroman även till privatpersoner.
Ja, de mera konsumtionsvänliga tjänsterna är väl just sådana.
Ja, till exempel datorspel.
Exakt, exakt.
För att inte tala musik.
Och där kommer vi in lite på det här med kopieringsskydd.
Vad kan man ha för lösningar?
Man har ju flera lösningar.
Man kan ju till exempel köra att du får ladda ner här endast en tidsbegränsad tid.
Men det förutsätter att det man laddar ner på något sätt märker hur länge det håller på.
Det fungerar bra med ett datorprogram men det är lite svårare med en musikfil.
Det måste så att säga utföra något på datorn.
Exakt.
Och jag menar om jag laddar ner en musikfil och sedan betalar för den så vill jag ju inte bara kunna lyssna på den i en timme.
Det har funnits en del idéer om programvaror som man kallar för meetiver.
Någonting som är med gasmätaren då.
Nämligen att hela programvaror finns inte i din dator.
Utan du arbetar gentemot en stor server på Microsoft till exempel.
Som du får då betala för per timme eller användning.
Hur bra det här fungerar i praktiken givet att alla inte har bredband är ju en annan fråga.
I och för sig.
Men sen har vi ju alltid det här med att helt enkelt kopieringsskydda så att du inte kan.
Men det är ju väldigt avhängigt teknikutvecklingen.
Men det kommer ju alltid att finnas hackers och etc. som jobbar för att knäcka det där.
Jo för i princip är det ju ett olösligt problem att hindra en cracker från att göra en kopia utav till exempel ett datorprogram.
Och det har man ju erfarenheter från spelbranschen.
Att det är oftast inte värt försöket.
För det blir ju oftast så dyrt att göra ett riktigt bra skydd.
Typ att man måste ha med någon extern liten pryl som man kopplar in i datorn som är svår att kopiera.
Så att ofta blir det inte värt det.
Dessutom när det gäller musik så är ju problemet att det är att musikfilen ska producera slutändan en signal som går ut i högtal om man hör.
Men den signalen kan man ju fånga upp och lagra ner på en annan musikfil.
Och då har man förlorat skyddet.
En idé man håller på med är vattenmärkning.
Jaha.
Det är alltså som när man vattenmärker sedlar.
Man lägger in ett mönster i filen som inte hörs i musiken.
Men som då skulle kunna upptäckas.
Idén är känd då.
Hoppades musikindustrin.
Har man sökmotorer eller sökmaskiner som går på nätet och letar efter musikfilen med de här vattenmärkningarna.
Och hittar man en som hör till företaget som inte är betalt.
Ja då kan man hoppa på att stämma.
Men det blir ju inte riktigt skränkande.
Och då kan man ju alltid säga.
Jag hade ingen aning om att det här jag lattade ner från den här servern som inte har någon att göra med ert företag.
Och var prisbelagt.
Det är ungefär som min rättskunskapslärare sa det här.
De här avtalen man klickar sig igenom.
I accept och jag går med på alla de här avtalsvillkoren och så vidare.
De är ju inte vattenvärda enligt vilken juridisk tradition som helst.
Det här kunde vara min katt som gick över tangentbordet just då.
Exakt.
Det finns ingen namnteckning där.
Dessutom så tillkommer ju det att vattenmärkningen kan ju också kringgås.
Vad det verkar.
Det är en teknisk lösning för vad som i grund av åten kanske är mer ett socialt, ekonomiskt och juridiskt problem som är mycket svårare.
Och om det är ett socialt problem då borde man ju kanske titta på lagar.
Och huruvida lagarna nu kan lösa ett socialt problem.
Försvinner något för att man förbuder det?
Säg det att det är droghandlarna.
Exakt.
Eller mördarna.
Om man tittar tillbaks på Stephen King.
Hans misstag var kanske det att han ville att se och så många procent betalar.
Men antagligen sagt att jag vill ha 500 000 dollar per kapitel i boken.
Och jag publicerar när jag får in det.
Då spelar det kanske inte någon större roll om en stor massa läser nu utan att betala.
Om bara vissa betalar.
Och så kanske han till och med har någon rik filantropfan som kanske betalar 100 000 dollar per kapitel.
Exakt. Man skulle kunna tänka sig en sorts marknadslösning på det sättet istället.
Men jag tror att vi kommer att se framöver nu att många intressanta variationer.
Både legala och tekniska.
Oh ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Astronomiska Jetstrålar

Universum är fullt av sällsamma fenomen. Skarpa knippen av ljusstrålar från galaxer är en av dem. Var uppkommer dessa fenomen, och vad har egentligen svarta hål med det hela att göra?

Transkription39 repliker · 3:13

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Astronomiska jättstrålar.
När man började studera stjärnhimlen med hjälp av radioteleskop på 1900-talet upptäckte man att vissa galaxer sände ut kraftig radiostrålning.
Och när man kunde göra bättre bilder fann man att det oftast inte var själva galaxen utan två stycken stora zoner utanför galaxen.
Dessa enormt stora moln förbands med galaxens kärna av vad som såg ut att vara tunna strålar av snabbt rörlig gas.
De här strålarna kunde vara spikraka i miljoner ljuså och långa och sluta dessa turbulenta radiolober.
Partiklarna i dessa strålar verkar röra sig med 10-70% av ljusets hastighet vilket var ett förbryllande fenomen.
Man har även sett liknande saker kring så kallade Herbing-Haro-objekt i gasmål.
Unga stjärnor som håller på att bildas och sprutar ut gas också med hjälp av spikraka, välfokuserade strålar.
Vad kan tänkas åstadkomma ett sånt här fenomen?
Ja, en möjlighet är åtminstone när det gäller radiogalaxer stora svarta hål.
Gas och stjärnor och partiklar sugs ner i de här hålen.
Men när de gör det axel görs det till enormt höga hastigheter.
Och detta hettar upp gasen.
Detta kan leda till att en del partiklar kastas iväg med enorm hastighet.
Om det inte fanns några hinder så skulle de bara åka ut åt alla håll och kanter.
Men man kan tänka sig att det här fokuseras på olika processer.
En möjlighet är att det skulle kunna fungera som en delavall munstycke.
Det vill säga gas rör sig bortåt.
Sen hindras det av ett annat gasmål som gör att det fortfarande under lågtryck fokuseras i ett litet område.
Detta ökar hastigheten på samma sätt som att när man suger upp vatten genom ett sugrör.
Det går mycket snabbare genom det tunna sugröret än genom det tjocka.
Och kan leda till att de accelererades till enormt höga hastigheter.
Om det här skulle stämma så borde man förvänta sig att den här strålen bildas.
Många tiotals ljussår från det centrala svarta hålet.
Och man har också studerat noggrant med Hubble-teleskopet radiogalaxer för att se detta.
Men det verkar inte inträffa.
Strålen verkar starta mycket nära mitten.
Vad man idag tror är att det istället hänger upp med magnetfält.
Snabbt roterande svarta hål har starka magnetfält som snor ihop sig med den elektriskt ledande gasen.
Och dessa enormt komplicerade virvlar leder till sist att de löser upp sig i en mycket rakt magnetiskt knippe uppe.
Längs med magnetiska nordpolen på det svarta hålet och likadant vid sydpolen.
Gasen rör sig längs med fältlinjerna som om det vore järnfilspån.
Och det gör att det kommer att skickas iväg en spikrakt riktning.
Detta skulle kunna förklara de fenomen man ser i dessa strålar.
Olika knutar och pulser som rör sig iväg längs med dem.
Men det finns fortfarande många märkliga mysterier.
Det var till exempel bara för ett tiotal år sedan man trodde att det kunde sända iväg saker snabbare än ljuset.
Vilket dock visade sig som en optisk villa när strålar sändes ut i riktning mot jorden från stjärnor eller galakter som rörde sig åt vårt håll.
Kort sagt, dessa galaktiska radiofyrar syns över hela universum och visar hur många särregna processer de kan för sig gå.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hjärtat och hjärnan

Det är farligt att stressa. Hur påverkar dina tankar och ditt sätt att bete dig, ditt hjärta? Det finns en stark koppling mellan livsstil och problem med hjärtat.

Transkription26 repliker · 2:40

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Hjärtat och hjärnan. En gång i tiden trodde man att känslorna satt i hjärtat.
Idag vet vi att det snarast handlar om hjärnan, men kroppens funktioner och även hjärtats aktivitet spelar en hel del roll för hur vi upplever våra känslor när hjärtat bultar eller magen drar ihop sig.
Men det intressanta är också att våra känslor verkar påverka hur bra vårt hjärta mår.
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de största hälsoproblemen i västvärlden idag.
Man beräknar att hälften av alla män och en fjärdedel av alla kvinnor kommer någon gång under sitt liv att ha problem med hjärtat.
Det är framförallt åderförkalkning, alltså förträngningar i blodkärlen kring hjärtat som gör att hjärtmuskeln kan få för lite syre, vilket kan leda till en infarkt, alltså att en del av hjärtmuskeln dör.
Och detta kan naturligtvis leda till döden.
Dessutom kan det ske rytmerubbningar då hjärtats sammandragning inte fungerar så effektivt, vilket gör att för lite blod pumpas.
Man har länge misstänkt att det kan finnas en koppling mellan till exempel personlighet och känsloläge och hjärtat.
Man vet att människor som stressar mycket, som kanske upplever stark rädsla, ilska, ångest, utmattning eller kanske fientliga stämningar, ofta verkar ha mer problem med hjärtat än andra.
En del har menat att detta kan hänga ihop med personligheten, att vissa personligheter har svårare att hålla hjärtat i bra hälsa än andra.
Det är lite omdebatterat men det verkar hänga ihop med hur man hanterar framförallt stress.
Dessutom så kan hjärnan direkt påverka hjärtat.
Till exempel vid vissa större hjärnskador kan hjärtat helt komma ur rytm med dödliga effekter.
Men det kanske farligaste är depression.
65% av alla personer som får hjärtinfarkt upplever också en depression efter.
Vilket naturligtvis kan tolkas som en rätt naturlig reaktion på en sådan händelse.
Men 25% kvarstår en svår depression en längre tid.
Och det är allvarligt för det ökar risken med nya hjärtinfarkter med upp till 4-8 gånger.
Är man deprimerad så tar man inte gärna sina mediciner, man motionerar mindre och det verkar vara direkt skadig för hjärtat.
Förmodligen hänger det här ihop med mängden stresshormoner i kroppen.
Har man mycket stresshormoner på grund av dåligt stämningsläge eller att man är stressad,
ja då slår hjärtat hårdare, det kräver mer syre och blodet leverar sig lättare vilket kan leda till problem i kranskärlen.
Dessutom verkar det som att är man deprimerad ökar halten av ämnet serotonin i blodet,
vilket hon verkar dra ihop kärlen och ytterligare försämrar situationen.
Kort sagt, talesättet är ett gott skratt förlänger livet, verkar vara bokstavligt salatsamt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Uppsugningsförmåga

När Wettexduken ser ut som den skulle kunna krypa iväg, är det dags att slänga den. Vad är det egentligen som gör att en trasa eller en tvättsvamp samlar på sig vätskor?

Transkription32 repliker · 2:50

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Uppsugningsförmåga.
Vad är det egentligen som bestämmer vilka material som är bra på att suga upp vätska och vilka som är dåliga på det?
Det finns framförallt två faktorer som påverkar väldigt mycket.
En sak är huruvida ytan drar till sig vatten eller inte, om den är hydrofil eller hydrofob.
Ett material som vax stöter bort vattenmolekylerna från sin yta och det har svårt att ta upp vätska.
Medan ett hydrofilt material som till exempel är bomull lätt suger upp vätskan.
Sen är det naturligtvis avgörande också om det är poröst.
Ett material med stora porer kan inte hålla kvar vattnet för vattnet binder sig i huvudsaken i närheten av ytor.
Och är porerna för stora så rinner det lätt ut.
Det är därför material man använder till exempel till trasor och förtorka upp i allmänhet är mycket poröst och består av små fibrer.
Ett typiskt exempel är bomull som består av cellulosa.
Ett annat mycket bra uppsugande material är aktivt kol.
Här utnyttjar man att kol som man behandlar på vissa sätt får en enormt stor yta med porer i olika storlekar.
Det gör att den kan ta upp väldigt många sorters molekyler och därför effektivt kan användas både vid magsjuka och för att rena olika vätskor.
En annan grupp ämnen som man har använt mycket på senare tid, framförallt då till blöjor och andra sanitetsprodukter, är vad man kallar superabsorbers.
Det här är ämnen som har en fantastisk förmåga att suga upp vatten.
Skälet är att de är polymerer.
Alltså i likhet med många andra plaster består av små kedjor av små molekyler.
De är baserade på akryl.
Natrium-polyakrylat kan suga upp 800 gånger sin egen vikt i vatten.
Skälet är att varje liten akrylmolekyl är elektriskt laddad och kan lämna ifrån sig sin natriumion när den kommer ner i vatten.
Det här gör att molekylen rätar ut sig och får en form som gör att många vattenmolekyler kan bindas i dess närhet.
Vilket producerar en väldigt effektiv uppsugningsförmåga.
Det här används då inte bara inom blöjor och bindor.
Man använder det inom medicinen för att torka upp.
Man har utvecklat olika metoder att skydda kablar med hjälp av det för att filtrera vatten och även filtrera vatten ut ur flygbränsle och naturligtvis leksaker.
Dessutom finns det ämnen som kan suga upp ännu mer.
Och det är gelerna, alltså vanlig gelé.
Till exempel gelatinmolekylen består av ett protein som har väldigt långa kedjor som kan bilda mycket vatten.
Där kan man se att mer av en gel består av vatten än själva grundämnet.
Och det är svårt att säga egentligen var det upphör att vara en gel och vara en trögflytande vätska.
Överhuvudtaget så var gränsen går mellan något som har bra uppsugningsförmåga och något som löser sig i vatten är ganska flytande.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Stjärnornas generationer

Stjärnorna föds, de lever och de dör. Riktigt så enkelt är det nu inte. Stjärnorna omvandlas till olika skepnader under hela sin livslängd.

Transkription22 repliker · 2:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Stjärnors generationer. I likhet med människor så har även stjärnor sina generationer.
Och det här är något man kan upptäcka genom att till exempel studera de mycket gamla stjärnor som finns i galaxens halo och se vilka grundämnen som finns i deras atmosfärer.
Direkt efter Big Bang fanns det bara stora gasmål bestående till största delen av väten, deuterium som är tungt väten, helium och små mängder litium.
Dessa drog sig sakta samman och började bilda en första generation av jättestjärnor.
De här stjärnorna var mycket större än de flesta man ser idag med massor upp till tio gånger solens massa.
Och i likhet med sådana tunga stjärnor idag så brann de också snabbt slut och detonerade väldiga supernovor som också producerade en del tunga element som ingick i nästa generation.
Cirka 30-100 miljoner år efter det här så började vad man kan kalla europiumtiden.
Stora stjärnor men den här gången bara med åtta till tio solmassor bildades och producerade en del tyngre ämne som barium, europium och en del av lantaniderna.
Dessa i sin tur brann naturligtvis snabbt ut också och skapade nästa generation stjärnor, vad man kallar dubbelskalsepoken.
Dessa stjärnor hade många kärnreaktioner också inom sig och inte bara vid supernovorna.
I supernovorna så bildades många av de allra tyngsta ämnen men de här kunde också producera lite lättare.
Det uppsåg stront, symbarium och en del andra tunga grundämnen och de var betydligt mindre återigen, 3-7 solmassor.
Det här var vid en tid då vår galax började bildas.
Och från 1-3 miljarder år efter galaxens bildande kan man säga att vi hade den galaktiska järnåldern.
Stjärnorna började producera järn och många av de ämnen som ingår i våra planeter.
Och nu, ganska nyligen, för de senaste 10 miljarderna år så har vi haft den nuvarande åldern som man kanske skulle kunna kalla litiumåldern.
Av skäl man inte riktigt säker på så bildas det litium i stjärnorna.
Och det här är då vår nuvarande blandning av stjärnor.
Man brukar kalla dem för population 1 och det är de ljusstarka stjärnor man ser i galaxens disk.
Men kvar runt galaxen finns ett stort moln av vad man kallar population 2-stjärnor.
Gamla stjärnor och rester från tidigare generationerna.
Så frågan är ju, vad kommer nästa generation bli?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Selen

Grundämnet selen upptäcktes faktiskt av en Svensk. Han tyckte dock inte att det verkade särskilt intressant eller användningsbart. Alla som fotograferar och mäter ljus vet att han hade fel.

Transkription31 repliker · 2:53

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Selen. År 1817 upptäckte den svenska kemisten Berzelius grundämnet Selen.
Han namngav det till just Selen efter det gamla grekiska ordet för månens gud.
Och kunde också bestämma grundämnesnumret till 34.
Man fann egentligen inte särskilt mycket användning för det direkt.
Berzelius upptäckte att det gick att förgifta folk med det. Förgiftningen var väldigt lika arsenik men hade karaktäristiska rödfärgningar i huden.
Det bröt ner leven på offret och det luktade vitlök.
Det hela intresserade honom ganska måttligt så han övergav det snart och fortsatte med intressantare forskning.
Det dök upp igen när glasmakarna upptäckte att det var selen i den malmen de använde för att färga sina glas.
Den fick en väldigt karaktäristisk färg när man löser igenom den med ljus bakifrån.
Och användes till det en bit in på 1900-talet.
Det var först då man egentligen började intressera sig för den.
Då man upptäckte att selen hade fotoreceptiska egenskaper.
Vilket innebär att det reagerade på ljus.
Selen ändrar sin elektriska motstånd när det belyst med ljus.
Vilket gör att det i normala fall är ett kraftigt motstånd.
Men om man belyser det med ljus så sjunker motståndet och man kan få ut en liten stöt av elektricitet.
Det används då i videokameror och kopieringsapparater just för den här egenskaper som gör att man kan omvandla ljus till el.
Selen förekommer i tre former.
Den första är kristallformen.
Som är en ganska ovanlig form.
Den förekommer inte i naturen.
Om man upphettar den så övergår den till en grå metallform.
Den har en definierad smältpunkt på 220 grader.
Den är faktiskt en enda av formerna som har en fast smältpunkt.
De övriga är svåra att definiera därför att de övergår i någon sorts gummiartad massa.
Den är dessutom olöslig vatten och det är den man använder när man använder selen för fotoreceptiska applikationer.
Den tredje formen är den här formlösa massan och man får den när den hettar upp den.
Den stannar i den massan även efter upphettning och nedkylning.
Den är egentligen mörkröd och den är framförallt lättlöslig.
Man kan lösa upp den i olika lösningar såsom vatten eller alkohol.
Den blir dessutom svagt alkalisk vid upplösning av just vatten.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Folkvandringarnas tider

Varför finns det människor i alla världsdelar idag? I skolan fick du lära dig att folk under årtusenden vandrade fram och tillbaka över de mest skiftande områden. Vi berättar mer.

Transkription26 repliker · 2:55

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ja, sedan europeerna för ungefär 500 år sedan började kolonisera världen som vi pratat om, världens urinvånare, aboriginals på Australien och indianer i Amerika och sådär.
Men är de egentligen urinvånare och vad är det för ett begrepp egentligen? Hur befolkades egentligen hela världen med människor?
Om man backar tillbaka klockan ungefär 100 000 år så fanns ju inte den människa som vi är idag överhuvudtaget utan det existerade en del andra arter, neandertalare i Europa och människoarter i Afrika och Asien.
Amerika och Australien var inte överhuvudtaget befolkade av människor på den tiden.
Men för ungefär 50 000 år sedan hände det man kallar för det stora språnget.
Det var att en population i Afrika människor utvecklade ett bättre talorgan vilket gjorde att de kunde kommunicera på ett bättre sätt och på det sättet konkurrera ut de andra människoarterna.
Och för ungefär 40 000 år sedan så tog sig de här människorna runt om världen.
De kom till Europa och man kallar dem för Cro-Magnon-människor.
De slog ut neandertalarna under loppet av ett par tusen år.
Och de tog sig också bort till Asien och med båtar tog sig över till Australien.
Det här är alltså det första beviset på att människor använde sig av båtar.
Det var människor med precis våran intelligens.
För det är de människorna som har blivit vi idag.
Upp till Sibirien tog sig aldrig människorna på den tiden.
För det var nämligen istid och ett stort land is täckte stora områden.
Och man hade absolut den tekniska förmågan att befinna sig i så kalla klimat.
Utan först för ungefär 13 000 år sedan när istiden smälte bort som smått.
Då tog sig människor upp längst upp i Sibirien och kunde ta sig över Beringsund.
Och då befolkade även de här människorna hela amerikanska kontinenterna.
På ungefär en tusen år spred sig de människorna ner över hela.
Och de blev ju då indianerna idag.
Så att de aborigines som fanns på Australien.
De har sin ursprung alltså från människor som gick över till Australien för 40 000 år sedan.
Och de indianer som fanns i eller finns i Amerika då har sin ursprung för ungefär 13 000 år sedan.
Medan afrikaner och europeer har utvecklats med en möjlig massa olika människosorter under lång tid.
Så att urinvånare eller inte, det kan man ju fundera på.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Fluor

Varsegod och skölj! Hur många minns inte fluortanten som kom in i klassen med en bricka med små muggar på. Man fick inte svälja den vedervärdiga soppan och många undrade vad de gjort för att förtjäna detta. Trots detta är det ingen som klagar på fina hela tänder. Sambandet?

Transkription29 repliker · 2:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Flår och tänderna.
På många platser så tillsätter man flår i dricksvattnet.
Och många tandkrämer har flår och barn ger man ibland flårtabetter och flårsköljningar i skolan.
Men varför gör man allt detta?
Vad är det med flår som är så bra för tänderna?
Svaret ligger i malgen.
Tandemalgen är de yttersta två millimeterna på tänderna.
Ett mycket starkt och hårt material som till 98% består av små pelar av mineralet hydroxyapatit.
Hydroxyapatit består av kalsium, fosfor och hydroxylgrupper.
Det här är nästintill olösligt i vatten.
Men det är nästan inte helt olösligt.
Enstaka molekyler bryter sig loss från emalgen och blir fria kalsiumjoner, fosforjoner och hydroxyljoner.
De här kan också tänkas återgå.
En process man kallar för remineralisering.
Det är mineralisering då tänderna löser sig och remineralisering är normalt i jämvikt hos vuxna människor.
Men i en sur miljö försvinner hydroxyljoner från lösningen.
Och det gör att mer tandemalj löser upp sig för att balansera detta.
Och det är därför som till exempel när man äter sur mat eller något sött som producerar mycket syra när bakterier ger sig på det som tänderna blir angripna.
Vad som då händer när man tillsätter flår är att flår hoppar in istället för den där hydroxylgruppen i apatiten.
Och det bildas flårapatit.
Flårapatit är betydligt svårlösligare än hydroxyapatiten och skyddar därmed tänderna.
Men för att få en bra effekt vill man naturligtvis byta ut så mycket som möjligt av emaljen mot flårapatit.
Och en av de bästa metoderna är då att tillföra flår under hela tiden när man bygger upp sina tänder.
Från spädbarnsåldern och framåt.
Och detta kan då till exempel göras med flår i dricksvattnet eller att flår finns naturligt i födan.
En annan metod är då att integrera direkt genom att man sköljer med flår och då byter det allra yttersta lagret ut och man får en tunt skyddande skikt.
Det här fungerar ganska bra trots då att flår i större doser är farligt för skelettet.
Men kort sagt, kemi kan vara ganska viktigt för att behålla ett glatt leende.
Tack så mycket.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Flygplanens svarta lådor

En flygolycka har inträffat och alla ombord är döda. Varför gick det så illa? Gjorde piloterna fel, eller var det planet som gick sönder. Bak i planet finns en färdskrivare och en bandspelare som kan berätta om planets sista minuter i luften. Denna utrustning är extremt hållbar och kanske det enda sättet att få veta sanningen om vad som egentligen hände.

Transkription24 repliker · 2:48

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Svarta lådor. Det går ett skämt om att eftersom den svarta lådan brukar överleva även de värsta flygplanskraschar, varför bygger man då inte flygplanet ut samma material?
Ja, vad är egentligen den svarta lådan som håller rätt på vad som har hänt under en flygfärd?
Ja, den korrekta termen är en Flight Data Recorder och en Cockpit Voice Recorder och det är egentligen två separata system.
Flight Data Recorder håller rätt på vad rodren är, höjd, hastighet och andra instrumentavläsningar, medan Voice Recorder sparar vilka ljud och vad som sägs i cockpiten.
Efter en flygplanskrasch kan man förhoppningsvis ur detta få rätt på vad som verkligen inträffade.
De första svarta lådorna utvecklade på 50-talet och de började kalla svarta lådor i pressen fast de egentligen är orangea sedan dess för att det var lätt att hitta.
Och man lagrade informationen på stålband.
De här stålbanden hade fördel att de tålde ganska mycket men man kunde bara lagra en enda gång på dem vilket gjorde att man var tvungen att byta dem hela tiden och det var inte så effektivt.
1965 när man började lagra även ljuden från cockpiten började man med magnetband vilket var mycket effektivare och man fortsatte med.
De nyaste systemen använde istället flashminnen som kan lagra information elektroniskt i flera år utan ström.
Även de flesta moderna har en mindre än 80 MB minne.
Det kanske låter lite men det är tillräckligt mycket för att fungera för en ordinär flight.
De här kretsarna och processorerna placeras sedan ner i en mycket stabil låda.
Det finns inga rörliga delar som kan bli omskakade eller något sånt.
Man placerar det bakom tjockt stålpansar och en tjock värmeisolering som ska kunna tåla temperaturerna även vid en brand.
Och sedan placeras systemet längst bak i planet.
Skälet till detta är att vanligtvis överlever den delen bäst även om planet krockar med någonting.
Här placeras sedan också radiosändare och akustisk sändare som kan fungera under vattnet ner till 4000 meter för att göra det möjligt att hitta den.
Systemet måste tåla ganska mycket och dagens krav kräver att den ska överleva 3400 Gs acceleration.
Den ska klara att 220 kilos stålspik kan falla från 4 meter ner på den och inte bryta igenom.
Den ska tåla ett par tons tryck och mer än 24 timmar i saltvatten under högt tryck samt även 1100 grader.
Priset blir ju då i den etta 10 000 till 20 000 dollar.
Så det är lite dyrt att bygga flygplan i.
Och dessutom frågan är hur passagerarna skulle tåla det.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.