Ko-evolution
När Irak avfyrar Scud-missiler svarar USA med patriot-missiler. Även i naturen pågår en kamp mellan rovdjur och byte. Rovdjuret blir starkare, snabbare och farligare för att överleva. Bytet kan svara med att bli giftigt, kamouflerat eller se farligt ut.
Transkription105 repliker · 7:05
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag hittade en artikel häromdagen som handlade om någonting som hette ko-evolution.
Jag gjorde en missuppfattning först och trodde att det handlade om kor, men det upptäckte jag att det inte gjorde.
Det handlade om istället rovdjur och deras offer, eller vad man ska kalla det för.
Det är ju det att evolutionen beror ju på vad som är bäst anpassat.
De bäst anpassade överlever, men det man anpassar sig till, det är ju inte bara miljön omkring en,
om det är en öken eller några ishavet, utan också vilka arter som finns omkring en.
Jo, naturligtvis. Ett bytesdjur anpassar sig för att försöka gömma sig bättre eller springa snabbare eller dylikt.
Och rovdjuret borde ju också i så fall utvecklas.
Exakt. Om ett bytesdjur är välbepansrat så måste ju rovdjuret bli bättre på att ta sig igenom pansar för att klara sig.
Men det gör ju att de byten som har tjockare pansar klarar sig ännu bättre.
Men ko-evolution, vad står det för då?
Det är så att säga medievolution. Det är alltså när två eller flera arter håller på att utvecklas tillsammans.
Vad en art gör påverkar den andra.
Det här borde väl inte bara gälla rovdjur och byten, utan även växter borde väl gälla?
Oh ja, det här finns överallt. I skogen till exempel så skymmer ju träden ljus för andra växter.
Och det gör i sin tur att det är bra för de här andra växterna att hitta sätt att få mer ljus.
Så i tropiska djungler hittar man ju till exempel vissa lianer som klättrar upp för träden för att komma till ljuset.
Väldigt typiska exempel på ko-evolution borde ju vara parasiter och sådana som lever i symbios med varandra också.
Just sjukdomar har ju ett stort intresse av att bli bra på att angripa sin värld.
Och världen överlever ju bättre om den kan göra sig fri från sjukdomarna.
Men tjänar verkligen sjukdomar så mycket på att förstöra så mycket som möjligt för sitt offer?
Ja, det beror ju på om de kan sprida sig på det.
En sjukdom så att säga bryr sig inte om om den är dödlig.
Överlever sporer eller bakterier så att den kan smitta vidare så kommer ju den att fungera bra evolutionärt sett.
Även om det är synd om världarna.
Ja, men jag antar att den måste i alla fall hinna spridas vidare.
Är det därför det finns så få sjukdomar som har ett extremt snabbt dödsförlopp?
Eller förlopp innan patienten dör?
Just det. För de har ju inte överlevt speciellt bra.
Så att i allmänhet ser man det att de här oerhört snabba, hårda sjukdomar, de bränner ut sig själva som man säger.
Medan däremot förkylning som ju inte är speciellt dödlig, även om den kan leda till allvarliga problem, den sprider sig väldigt väl.
Ja, då kan man ju se på hur många som är förkylda normalt.
Det är väldigt lätt att få en förkylning.
Jo, när det gäller symbios, har ni några bra exempel på det?
Ja, det finns ju på alla nivåer.
Det är ju allt ifrån hur växter samarbetar med svampar i marken, till exempel hur många träd har en symbios med svampar då.
Och byter ut kolhydrater mot olika nedbrytningsprodukter.
Ja, visst ja. Det är väl den här mikorytsan som lindar sig runt rötterna på.
Just det.
Träden är inte det.
Och det är till ömses i det nytta.
Men det gör ju också att de måste anpassa sig till varandra.
Och det är därför vissa svampar är kopplade till vissa trädarter.
De klarar sig inte utan varandra.
Ja, just det. Finns det inte i våra egna kroppar exempel på fall där det har varit en symbios som verkligen inte kan klaras utav?
Jag tror att mitokondrien har väl utvecklats på det sättet.
Det är ju då våra cellers kraftaggregat.
Och man tror att de härstammar från bakterier som antingen frivilligt eller ofrivilligt blev del av våra celler för mycket, mycket länge sedan.
Och nu lever det i symbios med dem.
Vi klarar sig knappast utan dem.
Nej, ingen högre livsform på jorden klarar sig utan dem.
Finns det inte det med växter också?
Det som gör att de klarar av att det handlar om solljus eller att använda solljus som energikälla.
Kloroplasterna? Ja, det stämmer.
De har också varit en bakterie långt.
Ja, en form av alg då.
Men det intressanta är ju att du hittar andra former av coevolution, till exempel mag-tarmfloran, inom våra kroppar.
Den är ju då i en sorts ostadig balans.
Den gör nytta men den kan också sprida sig under vissa förhållanden.
Ja, just det. Det stämmer.
Och det har gjort då att kroppen har anpassat immunförsvaret till sådana här smittorisker.
Men just den här koevolutionen borde ju vara skyldig eller vi kanske borde nog tacka för att vi har en sån otrolig mångfald.
Det är bara att titta på kamouflage och även på varningsfärger. Borde inte det ha utvecklats på samma sätt?
Ja, där är ju det att en art vill ju undvika att bli uppäten.
Och är den giftig så är det ju bra att annonsera om det.
Och förhoppningsvis kommer då rovdjuren att kunna se det här och inte äta upp den.
Men då brukar det finnas varelser som drar nytta av det också.
Just det.
Som kopierar.
En art som liknar en annan giftig eller farlig art kommer ju att ha en fördel.
Och det är ju att den kommer att utvecklas åt det håll som gör att den blir mer och mer lik.
Åtminstone i rovdjurens ögon.
Men det här är väl negativt för de arter som är giftiga?
Just det.
Man ser ju då att dessa arter försöker oftast bli ännu mer markerade.
Så att man får en sorts kapplöpning här då mellan rovdjuren, den giftiga arten och de ofarliga arterna.
Och ibland kan det ju vara flera arter som samarbetar.
Till exempel getingar, bin och humlor som alla har ungefär samma mönstring.
Men när det gäller sånt här, alltså färgranna mönster och allting sånt här.
Det finns ju faktiskt fåglar som har det men de borde ju faktiskt inte ha så stor nytta av det ur den synvinkeln.
De har kanske inte så stor nytta av det.
Alltså ett problem genom att de är lätta att upptäcka för rovdjur.
Men de har ju nytta om de kan få fram mer avkomman genom det.
Det är ju därför hanarna är färgranna.
Som förhoppningsvis då ska göra att honorna vill para sig med dem.
Det är co-evolution mellan honor och hanar helt enkelt.
Det kan man säga, inom samma art.
För det finns ju då en avvägning här.
Antingen satsar mycket energi på att vara färgrann och löpa större risk på att bli uppäten.
Men man har också större chans att få ungar.
Men honorna, de vill ju inte heller välja vilken hanar som helst.
Så det är en tävling mellan hanarna om vem som har bäst färger.
Ett intressant ämne som man kan ta upp.
När vi pratade om virus och bakterier, sjukdomar, datavirus, kan man inte också säga att de har utvecklats på samma sätt?
Ja, de utvecklas ju inte riktigt på samma sätt.
Nej, de blir programmerade.
Men de sprider sig ju på ett co-evolutionärt sätt genom att de som är farliga, de tar man och ägnar mycket energi åt att bli av med.
Men tämligen ofarliga virus är folk inte lika intresserade av att skydda sig mot.
Nej, så länge de inte förstör programmet de tar sig in i.
Datavirusprogram försöker ju plocka bort alla virus naturligtvis.
Men sådana som inte gör så mycket skada tenderar ju folk inte att upptäcka.
Det är till nytta för ett datavirus att det inte märkas så mycket.
Och den kan spidas och vidare.
Just det.
Tack!