← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Organdonationer

Anders Sanderg och Jenny Mångs påstår att det råder brist på organ för donationer i dagens sjukvård. Men kanske inte i morgondagens...

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds januari 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription80 repliker · 5:33

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Sjukhusköerna idag är fruktansvärt långa för transplantationer. Det här beror på organblist. Vad kan man göra åt det?

  2. Ja, det beror lite på varifrån man ska få organen. Problemet just nu är att man är baserade på att andra människor donerar. Och det blir för få.

  3. Jo, naturligtvis. Det är inte alltid lätt att hitta samma blodgrupp och så vidare.

  4. Och inte nog med det, även om alla människor var med på att donera så är det ändå relativt få som dör på sådana sätt som gör att man kan ta organ.

  5. Jo, de flesta dör ju lyckligtvis inte tillräckligt unga för det.

  6. Ja, det handlar inte om ålder faktiskt. En gång i tiden tog man bara organ från unga friska personer. Man var väldigt förtjust i motorcykel och lyckor.

  7. Men numera kan man ta organ från äldre. Men det räcker inte.

  8. Men hur är det med transplanteringar från djur då? De har ju diskuterat exempelvis grisar.

  9. Ja, det går. Men man måste antingen ge en massa immunförsvarsdämpande medel till patienten.

  10. Det är så mycket att det förmodligen är ganska otrevligt att leva med det.

  11. Eller så måste man genomöntipulera grisen.

  12. Det är lite svårt och man är ju rädd för att det skulle kunna sprida sjukdomar från grisar till människan med det.

  13. Mm. Och dessutom så har vi ju den här frågan angående om det är etiskt och så vidare.

  14. Det kan man få väldigt mycket rabalder om.

  15. Oja, även om det egentligen inte är så konstigt med tanke på att man äter hamburgare.

  16. Nu har vi börjat med att verkligen göra nya organ som är gjorda av egna celler.

  17. Just det.

  18. Hur funkar det?

  19. Ja, det handlar ju om att kunna odla upp cellerna.

  20. Man har ju kunnat odla celler sedan början av seklet utanför kroppen i näringslösningar.

  21. Men det är ju bara isolerade celler.

  22. Ja, hud har man väl kunnat skapa rätt länge.

  23. Oja, hudceller är oerhört tama kan man säga.

  24. De lägger sig på närmsta yta och delar sig tills ytan är täckt.

  25. Ja, det kan man ju tänka sig med tanke på att huden slits en hel del.

  26. Oja, så de är ganska lätta att använda och det har man använt också för brännskada offer.

  27. Men att ersätta till exempel ett förlorat öre eller någonting, är det möjligt?

  28. Ja, för man har ju kommit på att man kan skapa vad man kallar en matris.

  29. En sorts byggnadsställning av något material.

  30. Och så kan man odla cellerna i det.

  31. Jaha.

  32. Och därigenom kan de då sprida sig över den här byggnadsställningen och så kan man implantera det.

  33. Och då kan man ta till exempel bråskceller och odla upp på den här, ja, en önskad form då.

  34. Och därigenom får fram till exempel något som är ett konstgjort öra.

  35. Ja, har man inte gjort det redan? Man har satt ett sådant öra på en mus eller har jag för mig?

  36. Det stämmer. Kanske lite dålig PR eftersom det ser lite kusligt ut.

  37. Men visar klart och tydligt hur enkelt det är egentligen att göra det.

  38. Och det här har man ju stor nytta av inom plastikkirurgi och även rekonstruktiv kirurgi då.

  39. Till exempel efter trafikolyckor.

  40. Men hur är det då med mer avancerade organ, typ en njura eller ett hjärta?

  41. Mm, det här blir mer svårt.

  42. Trots allt bråsk, det är väldigt enkelt. Det var ett material med lite celler i.

  43. Hittills har man väl mest hållit på med relativt enkla organ som till exempel levern.

  44. Leverceller, de gör ju kemiska reaktioner.

  45. Så de kan man rent av kanske ha utanför kroppen och skicka blodet genom.

  46. Men att få fram till exempel ett hjärta eller en njura, då måste man få många typer av celler att samverka och det är svårt.

  47. Finns det något sätt att göra det på? Har man börjat komma fram till någonting än?

  48. Man experimenterar ju dels med att kombinera flera celltyper och odla dem på samma ställe.

  49. Sen har man också hittat ämnen som får blodkärl att växa in så att de där jönorna kan försörjas med blod.

  50. Ja just det, det är också nödvändigt, ja.

  51. Och sen har man experimenterat med olika hormoner och signalsubstanser som får celler att specialisera sig.

  52. Har inte det där med att göra den ursprungscell som man kommer ifrån?

  53. Det kan man säga. Vanliga celler är ju specialiserade.

  54. Så att om en hudcell delar sig så blir det fler hudceller.

  55. Men det finns stamceller som andra celler härstammar ifrån.

  56. Och de kan man använda.

  57. Om de får rätt kemiska signaler kan de bli hudceller, nervceller eller muskelceller.

  58. Är inte det ungefär samma teknik som man faktiskt använder vid kloning?

  59. Lite grann. I kloning så tar man och återbördar cell till ursprungsstadiet så att det kan bli en hel organism.

  60. Här är man ute efter att få ett organ eller en celltyp.

  61. Ja det skulle vara lite svårt. Det skulle inte vara så bra om man blir tvungen att avliva organismen så fort man har skapat den.

  62. Nej det vore inte speciellt etiskt och ganska ekonomiskt olönsamt också.

  63. Och dessutom att klonen, en människa är ju väldigt...

  64. Det tar väldigt lång tid framförallt.

  65. Ja och sen är det ju väldigt mycket moraliska debatter angående det också.

  66. Och dessutom så finns det ett annat viktigt problem.

  67. Behöver man ett organ kan man inte vänta hur lång tid som helst. Det måste gå ganska snabbt.

  68. Så vad man håller på med är att man experimenterar med olika sätt att odla fram celler under snabba förhållanden så att man kan plantera in dem.

  69. Och sen så tar cellen och anpassar sig och kopplar upp sig med kroppens celler och organet mognar så att säga.

  70. Delvis in i kroppen.

  71. Anser du att det är troligt att vi inom en i alla fall överskådbar framtid skulle kunna få ett nytt hjärta eller det likt?

  72. Det tar nog tid men jag tror att det går.

  73. Hjärtat består ju inte bara av muskler utan också av blodkärl och det elektriska system som skickar signalerna.

  74. Men det kan ju vara möjligt att man odlar de här separat och sedan kombinerar ihop dem.

  75. Eller att man kan hjälpa upp det till exempel med en pacemaker.

  76. Men du tror i alla fall att det kommer att bli möjligt så småningom.

  77. Oh ja, det pågår en hel del forskning. Det finns ett enormt behov av det.

  78. Så jag tror att inom en inte alls för avlägsen framtid kommer vi verkligen ha konstorda organ.

  79. Jag skulle tro att det är väldigt många idag som skulle vilja ha ny lever exempelvis.

  80. Oh ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Slemsvampar

Har du sett trollsmör någon gång? De verkar vara små slemmiga svampar i skogen, men de är i själva verket amöbor. Anders Sandberg berättar om dessa "myrkoloni"-liknande varelser.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds 1998-11-22 i Förklarade fenomen. Längd: 1:58
Transkription17 repliker · 1:57

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Slämsvampar. Det finns många märkliga livsformer ute i våra skogar, men frågan är om inte slämsvamparna hör till de mer unika.

  2. Trots namnet så är de inte svampar, däremot den slämmiga delen är helt korrekt.

  3. Traditionellt brukar man kalla dem för trollsmör, eftersom det är ungefär vad de ser ut som en smörklick som finns på någon gren eller gammal stubbe.

  4. Men egentligen så är det här enorma samhällen av amöbor.

  5. Det är nämligen så att de här amöborna normalt håller på att gå runt i den fuktiga undervegetationen i skogen som andra amöbor och livnär sig på gästceller och bakterier.

  6. Men när maten börjar tryta inom ett område börjar de skicka iväg en kemisk signal, så kallat cykliskt AMP, som innebär att de börjar samla sig.

  7. Varje amöba tar och går åt det håll där det finns mest cykliskt AMP.

  8. Det här gör naturligtvis att de börjar samlas i grupper och grupperna börjar samla ihop sig till ännu större grupper.

  9. Resultatet är en liten snigerliknande sak, vanligtvis 1-2 mm stor.

  10. Den här snigerliknande saken består egentligen av amöbor som strömmar över varandra och rör sig som om de vore en enhetlig varelse.

  11. Den söker upp en lämplig platt och där börjar amöborna organisera sig.

  12. Norra bildar en sorts stamm, norra bildar en fäste och norra bildar en kapsel där de börjar producera sporer.

  13. Till sist öppnas kapseln och sprider ut sporerna för nya amöbor.

  14. Kort sagt, här har vi en livsform som ibland är rencellig och ibland flersällig.

  15. Det är en väldigt avancerad form av samarbete där man utnyttjar enkla kemiska reaktioner för att styra hur cellerna rör sig

  16. som ändå kan producera någonting som för ögat verkar vara en liten slämmig snigel eller kanske en smörklick.

  17. Kort sagt, det finns ganska mycket okänt som pågår både under den synliga nivån och även på den synliga nivån i våra skogar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kosmisk Strålning

En neutrino är inte en särskilt stor sak att träffas av som Douglas Adams en gång skrev i "Liftarens Guide till galaxen". Ingen panik, Anders Sandberg vet vad dessa partiklar innebär.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds 1999-01-24 i Förklarade fenomen. Längd: 3:26
Transkription32 repliker · 3:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Kosmisk strålning. Vi är utsatta för ett konstant bombardemang av partiklar och strålning från yttre rymden.

  2. Den kosmiska strålningen består av partiklar utsända från solen, utifrån solsystemet och en del som man faktiskt inte har en aning om varifrån de kommer.

  3. Solen är naturligtvis en uppenbar källa av energi och partiklar.

  4. Solvinden består av elektroner och protoner som har slungats ut från solens yta och en del av dem träffar naturligtvis jorden.

  5. De flesta fångas upp av jordens magnetfält och hamnar i fanallenbältena eller fångas upp av atmosfären och studsar bort.

  6. Men en hel del träffar som sagt av jorden och rör sig neråt.

  7. En del annat kommer från källor utanför solsystemet.

  8. En del källor är supernovor, stjärnor som exploderar på ett stort avstånd.

  9. En del andra består av partiklar som accelererats av galaxens magnetfält åt olika håll.

  10. En del kommer förmodligen från oerhört energirika händelser som när stjärnor sugs in svarta hål eller mycket avlägsna explosioner.

  11. Det intressanta är att den galaktiska kosmiska strålningen varierar med solens aktivitet.

  12. När solen har många solfläckar så kommer in mindre galaktisk strålning än annars.

  13. Det beror på att solens magnetfält då är starkare och därigenom skyddar även jorden genom att hålla borta dessa partiklar.

  14. Slutligen så finns det en del partiklar man inte har en aning om varifrån de kommer.

  15. Där bland en del oerhört energirika skurar.

  16. Det händer ungefär en gång per århundrade per kvadratkilometer att partiklar med en energimotsvarande tennisboll slår ner på jorden.

  17. Man har observerat ett fåtal sådana här fall och det är ett totalt mysterium varifrån energin kommer för att accelerera upp dem till de här hastigheterna.

  18. Vad som inträffar är att snabba atomkärnor, protoner eller elektroner träffar jordatmosfären uppe på en hög höjd.

  19. Detta leder oftast till att en kaskad av nya partiklar bildas som slungas vidare och en del av dem når som sagt var jorden.

  20. Många av dem är mycket instabila och sönderfaller.

  21. Det här gör att man kan observera en del sällsynta partiklar som är svåra att generera i partikelacceleratorer på marken.

  22. En sådan är myonen som i och för sig är lätt att generera men utgör ett intressant bevis för Einsteins relativitetsteori.

  23. Det är nämligen så att dess livslängd är mycket kort.

  24. Men den skulle inte kunna ta sig ner till jordens yta om denna livslängd förlängdes på grund av den höga hastigheten.

  25. För relativitetsteorin förutsäger att tiden går långsammare för partiklar som rör sig snabbt.

  26. En annan partikel som passerar förbi enorma mängder är neutrinos.

  27. Neutrinos reagerar inte så mycket med materia.

  28. Men mer än 10 uppen med 22 stycken passerar genom varje kvadratcentimeter stor yta per sekund.

  29. Andra partiklar reagerar med materia och bidrar till den naturliga bakgrundsstrålningen.

  30. Men vissa påverkar också vårt väder, till exempel genom molnbildning.

  31. När en energirik partikel passerar genom atmosfären så upps ett spår där vattendroppar kan bildas.

  32. Så kanske en del regnskurar har initierats av händelser långt borta i galaxens centrum.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.