Personkemi
Hur kan det komma sig att vissa personer inte passar ihop alls? Det finns en vetenskaplig förklaring bakom det vi kallar "personkemi". Vi reder ut begreppen.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Kloning
Är kloning så farligt som många tror, eller ligger framtidens välfärd i dess händer? Vad är bra respektive dåligt med kloning? Vi avslöjar också varför fåret Dolly heter som hon gör.
Sömn
Vi är absolut inga sömnpiller när vi berättar om vad människor gör i nästan en tredjedel av sina liv.
Flercelligt liv
Från encelligt liv och fram till dagens komplicerade flercelliga varelser. Vägen dit har varit lång, men mänskligheten är väl beviset på att det har varit värt all möda? Vi tillhör de flercelliga varelserna och berättar om hur det känns.
Hur uppkom livet på jorden?
Efter BigBang är det dags att titta på ett långt senare skede då jorden skapades. Vi var inte med men vet ändå vad som hände.
Det genetiska arvet
Det blev mycket rabalder när tidningarna skrev att vetenskapsmän hittat genen som styr intelligens. Är detta sant? Bestämmer våra gener verkligen sådana saker. Vi gräver djupt ner i DNAkoden för svaret.
Transkription105 repliker · 7:53
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi vet ju alla hur människa blir till, men sen då, när man växer upp, hur mycket av ens beteende beror på arv och hur mycket beror på miljön?
Vissa har ju menat att nästan allting beror på miljön, att människan föds som ett blankt papper.
Och andra menar att nästan allting är förutbestämt av våra gener.
Men modern psykologi och medicin är rätt övertygade om att vi egentligen har en blandning av båda delarna.
Hur har man undersökt det här egentligen?
Det vanligaste sättet att studera är att man tittar på tvillingar eller andra nära släktingar som har vuxit upp på olika ställen.
De har ju samma arv, samma gener, men de har haft olika uppväxtmiljö.
Och då kan man ju se på likheter och skillnader.
Är det en stark genetisk koppling så kan man förvänta sig att två tvillingar som har vuxit upp oberoende kommer att ha likadant beteende.
Medan om de däremot visar olika beteenden så kan man vara rätt säker på att det här är nog något som inte är speciellt ärftligt bundet.
Det finns väl saker som är helt nedarvda som man kan direkt se att de är ärvda.
Sen finns det ju typ ögonfärg och sånt där.
Men finns det beteenden som är helt nedarvda som man vet eller?
Ja, vi har ju en hel del reflexer och beteenden som man ser till exempel hos nyfödda som alla människor har oavsett uppfostran.
De har inte hunnit få någon.
Man vet att nyfödda kan känna igen ansikten till exempel.
Vi är föds med den förmågan.
Vi kanske inte är så bra på att skilja mellan ansikt men nyfödda märker att det är ett ansikt och tittar mer på något ansiktsliknande än andra förmål i sin omgivning.
Detsamma gäller ju vissa enkla beteenden som att klänga sig fast om man faller och liknande.
Blandning av arv och miljö, finns det några?
Oh ja, det är nästan där det mesta fenomenen inträffar.
Trots allt, det är väldigt få saker man kan säga är rent arv eller ren miljö.
Ett typiskt exempel på de här blandningarna är ju längd.
Den beror ju både på vårt arv och hur mycket mat vi får och hur mycket man tränar sig som barn.
Det innebär väl att i Sverige där vi, de allra allra flesta, utan att få får all den mat man behöver så borde det ingå eller bero på helt och hållet på arv.
Just det, alla här är så långa som de kan bli.
Medan i ett land där det finns mindre mat, där kommer vi bero både på arvet och på den miljö man vuxit upp i.
Så att man, i allmänhet har man ju normal fördelning.
De flesta ligger i närheten av medel och det finns allt färre som ligger långt över eller långt under.
Men var det här medel ligger beror då, det är en funktion av arv och miljö.
Aggressivitet, kan det vara neddärft eller är det också uppväxt?
Det är antagligen lite av båda delarna.
Dels så finns det ju uppväxtfaktorer.
Barn till föräldrar som har slagit dem har ju också en tendens att slå sina egna barn.
Så det blir ju en ren miljöfaktor som förs vidare.
Men samtidigt så kan man tänka sig att det skulle kunna finnas en genetisk faktor också.
Man vet ju att vissa personlighetsdrag har starka genetiska komponenter.
Till exempel om man upptäckt att det finns en dopaminreceptor i hjärnan som det finns två varianter av.
Människor med den ena, de blir mycket lättare nöjda av olika njutningar.
Medan den andra varianten gör att det krävs mycket mer njutning, mycket mer spänning innan de ska få samma kick.
Och det här motiverar ju dem att leva ett mer dramatiskt och farligt liv.
De blir spänningssökare.
Det är sådana som ger sig ut på bergsklättring och diverse olika saker.
Ja, eller så kanske de lär sig att få samma spänning genom någonting annat.
Till exempel konstnärligt sökande eller droger.
Där bestämmer uppväxtmiljön vad de lär sig att få spänningen ifrån.
Spänningssökandet finns där och är genetiskt.
Men vad man får spänningen ifrån är mycket en miljöfråga.
Det finns något som kallas för prägling och det är väl någonting som framförallt gäller djur.
Att de präglas på sin egen art under en viss tid av sin uppväxt.
Att de alltså lär sig känna igen sin egen art och även riktar sitt parningsbeteende mot den arten.
Men finns det något liknande hos människor?
Det tror jag inte man är riktigt säker på.
Det är svårt att observera något liknande.
Till stor del därför att väldigt många av de beteenden som är nedärvda hos många djurarter.
De döljs av vårt tänkande.
Utav det vi lär oss att ändra på vår beteende baserat på kulturen.
Men nog kan man tänka sig att det sker en viss prägling.
Till exempel under tonår på en viss kultur och musikstil.
Man noterar ju att många behåller den smak de utvecklade under de sena tonåren resten av livet.
Nu märker man till exempel på radiostationer som sänder gamla hits.
Men där stämmer väl inte helt heller.
Så man kan väl inte egentligen veta.
Jag förstår inte hur du menar det.
Det stämmer ju inte helt att man har...
Att man behåller musik.
Det finns exempel på folk som inte behåller den musiksmaken.
Det är väldigt svårt att säga något i allmänhet.
Normalt när man studerar vetenskapet så blir det statistiska sammanhang.
Man ser att det här gäller för många människor.
Men det finns alltid människor som bryter mot de här mallarna.
Det är ju det att vi människor är kapabla att lära oss nya beteenden.
Det är bara att oftare så är det många som inte gör det.
Men alla har den förmågan.
Sen om man gör det eller inte beror till exempel på omständigheterna.
Jag tänkte så här.
Vad har hänt med människan under vår utvecklingsperiod egentligen när det gäller just det här?
Hur mycket har ändrats och hur mycket har vi fortfarande gemensamt med våra förfäder?
Det är svårt att säga.
Men det är ju väl värt att notera att när man är nyfödd så är mycket av beteendeinstinktivt.
Man har inte hunnit lära sig någonting.
Och där överens stämmer vi ganska väl med apungars beteenden.
Sen när man växer upp så ser man ju många beteenden på skolgården som man också kan observera i en babianflock.
Till exempel de här alfahammarna som håller nere andra och så vidare.
Men efterhand så när vi växer upp så ser man ju då att det vi har lärt oss, de beteenden, de tolkningar av världen vi har som människor påverkar vårt beteende allt mer.
Och gör det svårare att förutsäga.
Antagligen har väl evolutionen gjort så att vi har gått då ifrån det tämliga stereotypa beteendet många djur har till allt mer komplicerade former av inlärning.
Apor kan ju lära sig nya beteenden men de skapar inte avsiktligt nya beteenden.
Det gör vi människor.
Men några saker måste vi i alla fall ha kvar.
Till exempel att kvinnor kan ansäka att en speciell man är manlig.
Och det är vissa drag som de borde väl fortfarande stämma överens med.
De gamla det är en dominant person de söker.
Ja, där är det ju värt att något till att många kvinnor säger att de inte söker en sådan man men de faller ändå för det.
Det blir ju ett komplicerat samspel naturligtvis med våra föreställ om hur vi bör uppföra oss och våra drifter.
För det finns ganska mycket färdigprogrammerade beteenden inom oss som gör att vi ibland inte uppför oss riktigt som vi hade tänkt oss.
Och sen är ju frågan om vi tänker tillräckligt mycket för att kunna, till exempel även om vi blir attraherade av man att inte välja honom på grund av det.
Utan tänka mer logiskt.
Det är svårt att säga. Det där beror nog mycket på person till person.
Sociobiologin har ju anklagats en smula för att säga så här bör man göra baserat på att det är naturligt.
Men det är inte sant. Sociobiologin talar ju om hur det vi uppför oss.
Och det behöver vi ju inte nödvändigtvis finna oss i.
Vi kan ju lära oss ifrån den och därigenom försöka styra vårt beteende så att det passar vår kultur bättre än vad våra gener en gång tyckte var bra.
Man kan ju observera till exempel vad som händer på Apberget på Skansen och sen gå och jämföra med en svensk tvålopera.
Kulikheten är ganska slående men genom att vi människor kan vi upptäcka de här och förändra dem.
Biofeedback
Amerikanska stridspiloter kanske snart kommer att kunna styra sina flygplan med tanken! Hur bra fungerar detta under stress och hur hanterar systemen att man "tänker fel".
Transkription115 repliker · 8:00
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Idag ska vi prata om något som kallas biofeedback. Henry, kan du förklara lite närmare vad det är?
Biofeedback är ett amerikanskt inord för att man återkopplar upplevelser och sensationer så att kroppen kan träna in sig på att göra något som man kanske inte normalt gör.
Till exempel genom träning så kan man få händerna att bli olika varma.
Man kopplar helt enkelt en termometer till vad drar handen och sen kan personen se om händerna blir varmare eller kallare.
Man försöker göra det här på många olika sätt och vissa metoder fungerar, vissa fungerar inte.
Men när man märker att temperaturen börjar ändras, då fortsätter man med det.
Det här borde väl kunna användas med en person som är handikappad eller skadad på något sätt?
Ja, det går alldeles utmärkt att till exempel en CP-skadad hårdtränar sig och kan då förbättra sina rörelsemönster väldigt mycket faktiskt.
Det har inte varit inne inom läkeskonsten särskilt länge, än 10-15 år kanske bara.
Tidigare hade man en massa mindre väl fungerande system.
Som steloperation till exempel?
Ja, till exempel en massa onöderoperationer eller helt enkelt strunta i problemet och sätta de stackars CP-skadade på ålderdomshem mer eller mindre, långvård.
Kanske ska jag förklara lite vad en steloperation är?
En steloperation är att man tar bort ledytorna i en led och låter benet växa ihop.
Som om det vore ett benbrott.
Det är bara det att man själv kirurgiskt har orsakat den här ytan som växer ihop.
Det resulterar då i att leden försvinner om man får en ben hela vägen.
Jag tänkte på det viset kan ju en då som sagt CP-skadad person som har vad som då kallas för spatt med ett ord.
Att han helt enkelt rycker så mycket kan helt enkelt träna bort det.
Ja, kanske inte helt.
Det är trots att ganska omfattande nervskador som de flesta CP-skadade har.
Men det är i stort sett alla kan ju bli bättre.
Så mindre spatt.
Mer användbara rörelser.
Och vi har ju som ett prakt exempel den här filmaren, den heter han Mullback.
Ja, det tror jag.
Han har tränat sig hårt.
Och det finns en hel del andra att folk genom träning får fart på det här.
Man behöver inte ha nervskador från födseln för att ha nytta av den här återkopplingsträningen.
Till exempel om man skadar tummen på ovansidan så kan man av en lång streckscena.
Och när den här scenen går av så halkar hela scenbiten plus muskeln.
De drar ihop sig och försvinner upp i armen.
Det är ganska omfattande att öppna upp så mycket som man kan hitta den här scenen igen.
Och då är det enklare att utnyttja det faktum att pekfingret har två streckscenor.
Då kan man låna den ena streckscenan och sätta på tummen istället.
Sen behövs det ganska omfattande träning innan man kan sluta sträcka på tummen när man pekar med pekfingret.
Och så vidare.
Men det går alltså.
Det går.
Det går att koppla om hjärnan på det viset.
Det är ju anmärkningsvärt överhuvudtaget hur mycket hjärnan kan träna om hur den använder kroppen.
Man har ju funnit att när man tränar upp en viss kroppsdel så ökar den del av hjärnbarken som tar hand om den i storlek.
Det här kan alltså ske genom att den inkräktar på områden man inte använder lika mycket.
Och en kroppsdel som man inte använder, den delen av hjärnan får nya funktioner för att styra upp andra kroppsdelar.
Man har till exempel funnit att blinda använder de delar som normalt hjärnan skulle använda till synsystemet för att läsa braille text, alltså punktskrift.
Inledsant.
Jo, Anders, du vet ju lite mer om hur hjärnan fungerar.
Kan man utnyttja det här på något annat sätt också?
Ja, man kan ju till exempel påverka sina egna hjärnvågor om man kopplar upp sig så att man kan se dem.
Jo, man har experimenterat med att koppla då EG, elektroencefalogrammet, alltså den elektriska aktiviteten i hjärnan, till en skärm eller någon mätare eller något annat så att man kan se dem.
Och sen kan man träna sig att påverka olika aspekter.
Till exempel kan man göra så att datorn ger ifrån sig ett pip eller får en ballong att röra sig på skärmen när man ökar mängden alfarytm, vilket då ska vara avslappnande.
Vad kan man använda det här till?
Man kan till exempel försöka använda det för avslappning.
Det finns vissa som menar att det är en oerhört bra metod.
Andra experimenterar även mot problem som depression eller störningar i uppmärksamheten.
Och man har fått relativt goda resultat.
Och sen så finns det naturligtvis en intressant möjlighet att styra maskiner med hjälp av hjärnan.
Man kan tänka sig att koppla då hjärnvågorna till till exempel ratten på en båt och lära sig tänka höger vänster.
Man finner så att säga rätt metod att få båten att svänga åt det håll man vill.
Så att man behöver inte använda händer eller någonting.
Finns det några hinner för det här, Henrik? Du kanske vet lite mer om det.
Vad det kanske blir för problem ifall man försöker se på något sådant.
Sån här EEG-styrning av till exempel en båt.
Man påverkar egentligen inte hjärnans tankeverksamhet genom det här.
Eftersom EEG är en ganska trubbig metod att mäta vad hjärnan håller på med.
Så att det faktum att man tränar om sig så att EEG ser annorlunda ut som man kan styra en båt påverkar inte hjärnan som sådan.
Så det är ofarligt.
Däremot så kan man ju tänka sig att man har den här tankestyrande kaptenen.
Och han kommer in i en stressig situation.
Och han börjar få massa adrenalin i kroppen.
Med höjt blodsocker och så vidare.
Han blir stressad ordentligt.
Och hej och hå.
Då ändrar hjärnvågen utseende.
Sen kan han inte styra båten längre.
Och han lär inte bli mindre stressad än det.
Det är en risk.
Det är ändå ett påtagligt risk skulle jag vilja påstå.
Man har ju talat en del om att styra datorer till exempel med det här.
Det är ju också lite begränsat.
Men det finns alltså ett Pac-Man-spel som man med viss träning då kan styra runt den lilla Pac-Man.
Med mycket träning då.
Finns det någon möjlighet att man i framtiden eventuellt kan koppla hjärnan till?
Det är mycket troligt.
Dels håller man ju på att experimentera med verkliga elektroder som kopplar direkt till nervceller.
Och dels får man ju bättre metoder att mäta eget.
Men som Henrik påpekar, det är ett ganska trubbigt medel.
Så det hjälper nog mest för enkla ja-nej-frågor.
Men amerikanska försvaret håller ju på att forska väldigt mycket om hur en pilot i ett jaktplan till exempel ska kunna använda det här.
För piloten har hundratals instrument och spakar och knappar omkring sig.
Och i en krissituation kan det vara väldigt viktigt att inte bara behöva använda händerna och fötterna.
Utan även kunna tänka order.
Huruvida det här funkar när man är stressad och folk skjuter på en, det är ju en annan fråga.
Men det är många som forskar om det och det verkar lovande.
Och framförallt för handikappade kan det bli intressant för att styra till exempel proteser.
Ja, och även om de ska köra bil eller liknande.
Som de inte kan göra annars.
När det gäller handikappade så tror jag nog det är enklare att låta hjärnan vara istället att plugga in sig på den perifera nerven.
Jaha, vad är det?
Helt enkelt att man kopplar upp sig en våning längre ner.
Och går in på de motoriska nerverna som finns kvar.
Jaha.
För att då är ju redan alltihopa filtrerat av hjärnan.
Risken att man tappar koncentrationen när man blir stressad och därmed kontrollen över bilen är minimal.
Mm.
Vilket nog tilltalar Trafiksäkerhetsverket.
Och dessutom så har man, det är nog lättare tror jag att träna upp sig att styra med hjälp av en muskulär nerv.
Mm.
Som redan från början är gjord för att styra saker.
Mm.
Än att rent allmänt med, ja, något diffust i hela huvudet.
Lära sig styra höger och vänster.
Men vi kan i alla fall dra den slutsatsen att man kan göra otroligt mycket genom bara träning.
Oh ja.
Funktionell mat
Alla vet att man bör äta nyttig mat, men vi låter dig ta steget efter detta. Funktionell mat kan hindra cancer och förbättra kroppsfunktioner. Man behöver inte gå till hälsokostaffärer för att laga "funktionell mat". Vi talar om helt vanliga ingredienser.
Transkription123 repliker · 6:41
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Då vore det trevligt om vi kunde äta en middag som förebygger cancer, stoppar åldrandet lite grann och även gör oss mer kreativa och får oss att allmänt må bättre.
Det är det vi ska tala om idag, funktionell mat.
Anders, normal mat kan ju bara vara nyttig men den kan även vara funktionell. Vad menas med det?
Funktionell mat är alltså mat som gör någonting i kroppen.
Vanlig mat går igenom och fungerar som näring och kan möjligtvis vara nyttig och i många andra fall vara onyttig.
Funktionell mat har dock andra effekter.
Som?
Till exempel påverka blodtrycket, påverka välbefinnande, döda bakterier eller cancerceller.
Kan du ge något exempel på det?
En intressant maträtt är ju grön te.
Det dricks ju väldigt mycket till exempel i Japan där man använder sig som måltidsdryck.
Och man finner ju då att de som dricker ett par koppar grönt te om dagen, de har mindre cancer.
Till exempel framförallt mindre lungcancer även om de är rökare.
Jaha.
Vad är det för skillnad på grönt te och vanligt te förresten?
Vanligt te, då har man gäste. Det är därför det är brunt och mörkt.
Det får visserligen en annan smak men man blir av med vissa av de här antioxidanterna som finns i.
Och det är de som är de aktiva effekterna.
Vad är det då som händer i kroppen när man dricker det här?
Jo, i kroppen så pågår ju en massa kemiska reaktioner.
Och ibland går de så att säga snett och det är fria radikaler.
Det är alltså bitar av molekyler som är oerhört reaktiva.
Så de försöker fästa sig vid första bästa andra molekyler och binda sig vid den.
Och är det här fel molekyl gör de naturligtvis en hel del skada.
Men antioxidanter, de fångar upp de fria radikalerna.
Och därigenom förhindrar de att de gör skada.
Vitlök är ju en krydda som sägs vara väldigt, väldigt nyttig.
Men har den någonting med sånt här att göra också?
Delvis. Jag är inte säker på om den innehåller några antioxidanter.
Det skulle inte förvåna mig.
Men den är bakteriedödande.
Det är ju de här svavelföreningarna som ger den dess karaktäristiska doft som dödar bakterier.
Så att den här gamla huskuren då mot förkylningen att man ska ta vitlök fungerar på sätt och vis.
Förutom då att den håller andra borta från den så att man inte blir smittad.
Så gör den också att bakterieinfektioner som ganska ofta drabbar när man har blivit förkyld lättare går över.
Den tar så att säga inte koll på förkylningen i sig.
Men gör att man pignar till kvickare efteråt.
Om man då vill undvika den här lukten kan man då ta vitlökskapslar istället.
Har de samma funktion eller måste det vara färsk?
Det går nog bra med vitlökskapslar också.
Bortsett från att de är betydligt dyrare.
Överhuvudtaget när det gäller funktionell mat så är fördelen att man kan gå och handla den i snabbköpet.
Och inte behöver lägga ut en massa extra i hälsokostbutiken eller att man har gjort om det till piller.
Och i vissa fall så funkar det faktiskt bättre.
Man vet ju att grönsaker är väldigt bra mot cancer och olika sjukdomar.
Men när man tar de här ämnen man tror är nyttiga så fungerar det ofta inte lika bra i pillerform.
Man ska så att säga ha hela spektrumet vad det verkar.
Har du några andra exempel på saker som vi använder vardagligt?
Ja kanske inte helt vardagligt men ändå effektivt är ju saffran.
Ja det sägs ju också vara lite giftigt.
Det är giftigt. Men det är mer giftigt för cancerceller än vanliga celler.
Jaha.
Så det innebär att saffran åtminstone när man provar att provrör ger det då till en vävnad med cancerceller så dödar den cancercellerna.
Och förmodligen så har den en hyfsat nyttig effekt.
Men det kanske inte är så vanligt att vi äter mycket saffran annat än i juletid.
Men det kan ju vara värt att tänka på.
Ja det kan vara att man använder ju ris ofta.
Mm.
Saffran skurat vis.
Och ja. Och ris är ju också intressant genom att det innehåller kolhydrater.
Mm.
Kolhydrater förutom då näringsmässigt så är det ju också att de är upphiggande.
Jaha.
De ger oss extra energi.
Det märker man ju framförallt med korta kolhydrater som socker.
Mm.
Där är ju de är ju upphiggande. Man blir gladare och de har till och med en minnesförbättrande effekt.
Mm. Har du några andra exempel?
Fett. Fett är vi ju lite rädda för nu för tiden för man vet ju att det är så onyttigt.
Men det är inte riktigt sant. Kroppen behöver fett.
Mm. Det är bara det att det är så energirikt och vi får så lätt i oss för mycket så att vi blir feta.
Mm.
Fett gör också att man blir lugnare och gladare.
Jaha.
Det är därför man mår så himla bra efter en stor festmåltid.
Mm. Men fettet gör att hjärnan utsöndrar ämnen då som gör oss glada och nöjda.
Sen har vi naturligtvis frukterna också.
Jaha. Kan du nämna några exempel där?
Ja citron är ju till exempel lite undervärderad.
Alla vet ju att det är fullt med C-vitaminer i den.
Ja.
Så det kan man ju tillsätta.
Men citronskalet kan man också använda.
Jaha.
Det används ju lite grann som krydda ibland.
Ja, ja. När man bakar direkt.
Mm.
Och det trevliga med det är att förutom då C-vitaminet och smakämnena så finns det också vissa antioxidanter i skalan.
Mm.
Så att om man river ner det och kryddar så får man extra antioxidanter.
överhuvudtaget är det fruktrikt på det.
Jo, vi äter ju väldigt mycket salt i vårt samhälle. Hur nyttigt är det egentligen?
Det beror lite grann på.
Som du säger, vi äter för mycket och det är inte bra.
För mycket salt är till exempel dåligt för blodtrycket.
Så har man högt blodtryck så ska man sänka saltmängden.
Men å andra sidan så behöver vi ju salt för att fungera också.
Så det reglerar ju vätskebalansen i våra kroppar.
Dessutom har det en intressant effekt på smaken.
Saltar man mat så tar man bort bittra bismaker lite grann.
Jaha, det visste jag inte.
Nej, det är en ganska subtil effekt.
Kockar känner till det här, men det är liksom outtalad kunskap.
Men man har ju funnit vid forskning då att försökspersoner som får mat
och häller på lite salt, de märker inte då bittra smaker.
Det blockerar.
Intressant.
Sen har vi ju pepparen också.
Peppa?
Oh ja. Den har kanske ingen så här nyttig biologisk effekt,
men den har en psykologisk effekt.
När det bränner till i munnen och sånt, dels koncentrerar ni uppmärksamheten på det vi äter.
Dessutom förstärker ni ju smaken just genom att vi intresserar oss för det.
Och ja, man har ju använt extrakt från peppar också för lokal bedövning.
Fast det krävs ganska mycket peppar innan man blir bedövad i munnen.
Det vill man kanske inte uppnå.
Nej.
Så i förr, i framtiden så kanske vi kan handla en kryddblandning som är upphiggande,
bra mot cancer, förhyllrar åldrande och så vidare.
Och även en väldigt god då.
Just det. Nytta och nöje.
Tack.
Tack.
Immunförsvaret
Alla som har haft allergier vet vad immunförsvaret kan göra när det vill. Trots detta är detta system omöjligt att klarar sig utan.
Transkription78 repliker · 5:23
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Immunförsvaret är det som skyddar vår kropp mot attacker utifrån, i princip mot bakterier och virus och sådana saker.
Men en mindre önskad reaktion av immunförsvaret är allergi.
Henrik Örström, kan du förklara lite mer om det?
Ja, allergier är när kroppen reagerar på ämnen som förekommer i omgivningen men som normalt inte är farliga.
Till exempel pollen finns i luften och det hörs nu allmänt känt.
Det här är helt enkelt mismanagement från immunförsvarets sida, att man lägger ner en massa energi på att jaga ofarda substanser.
Det som träder i kraft är egentligen ett invasionsförsvar mot parasiter.
De celler och antikroppar som jobbar när man har pollenallergi är ursprungligen avsedda och skydda mot maskar till exempel.
Vad händer egentligen när man får en allergisk reaktion?
Vad är det som händer i kroppen?
Jo, det som händer är att man har antikroppar av en typ som heter IgE.
Det finns ju antikroppar av en massa olika sorter och de har lite olika funktioner.
Men IgE-antikropparna samarbetar med mastcellerna.
Mastcellerna, vad är det?
Det är celler som sitter i slemhinnorna och som har som funktion att agera som en slags snabbt, tidigt alarm.
När en IgE-antikropp har plockat upp till exempel ett pollen, det är ju en felaktig reaktion egentligen.
Men den plockar upp ett pollen och sen binder denna antikropp till mastcellen.
Mastcellen utlöser då den stora alarmklockan.
Och den är i form av till exempel histamin.
Histamin är skyldig till att slemhinnorna börjar svulna och att man blir snorig till exempel i höst nu.
Jaha.
Det utsöndras också en massa andra substanser som lockar ut andra vita blodkroppar.
Det är kroppens varningssignaler helt enkelt.
Ja.
Det är fel, fast de slår fel i det här fallet själva.
Exakt.
Man kan väl likna det vid att det är till exempel Securitas vakter som hittar någon inkräktare och börjar ringa till polisen.
Bara det att i det här fallet kanske inkräktare har varit en rådjur.
Mm, okej.
Jo, det kanske inte är så effektivt då, nej.
Jo, de säger ju att många av allergierna beror på att vi är alldeles för hygieniska i vårt samhälle.
Det är vi helt enkelt inte vana vid de ämnena.
Till exempel vi duschar minst en gång om dagen och...
Ja, det är en populär förklaring och det är väl tyvärr en av de bättre eftersom den är ganska dålig egentligen.
Jaha.
Man är inte alls säker på att den är sann. Det finns ingen vettig förklaring till varför den skulle vara sann.
Men den är ganska lockande i och med att den faktiskt förklarar en del.
Dessutom så...
En av anledningarna till att man inte omåligbart kan avfärda ren är att...
Här i Sverige är det ren luft, vi har rent vatten, vi är allmänt hygieniska, vi har ganska lite sjukdomar.
Vi har mycket allergi.
Och den ökar.
I Polen till exempel.
I de här ryktiga, nedskitande industridistrikten där folk får koldamslunga i barndomen.
På grund av att det är så smuttigt i luften.
Där har de en hel del sjukdomar.
De är allmänt dåliga.
Men de har väldigt lite allergier.
Jo, det gör ju att teorin verkar stämma då.
Ja, det är väl lite för lite bevis.
Men det här med övertvättning och överhygien har ju en del andra effekter också som inte är rent allergiska.
Många av eczemen som man kan ha, så kallade atopiska eczem, är inte speciellt allergiska.
Det finns ju eczem som är allergiska.
Men många av de atopiska eczemen som det heter, har överdriven renhet, är mycket skyldig där.
Helt enkelt är man tvättar bort hudens naturliga fett.
Med starka tvålar, varma duschar och framförallt ofta varma duschar med starka tvålar.
Skolläkare kallar emellanåt sådana här eczem för till exempel duksexem.
Men inget ont då om just den tvålen det uppkommer med alla tvålar om man använder för mycket.
Det är ju faktiskt ett rätt välkänt fenomen att många svenskar blir dåliga i magen.
De åker utomlands.
Har det ju också någonting att göra att man inte är van vid?
Än är det en fråga.
Ja, fast ämnena i det här fallet är då den lokala bakteriefloran som man tar upp i sin tarm.
I och med att bakterierna som bor i tarmen, de är ens vänner så att säga.
Man lever tillsammans med dem.
De hjälper till med att bryta ner maten.
De hjälper till med att tillverka en del vitaminer.
Man måste ha dem utan bakterier i tarmen.
Så mår man inte bra.
Däremot mår man inte bra av att byta ut sina bakterier.
Det blir alltid en sån här flyttoreda.
Och tarmen reagerar på alla störningar med att tömma sig.
Är det någonting som stör då ska det ut.
Okej.
Mycket simplistisk lösning och det resulterar i att man sitter på den vita tronen allt för stor del av semestern.
Mindre trevligt, ja.
Ja.
Tack så mycket.
Stress
Varför tar man skada av stress? Anledningarna är många, men en av de viktigaste : man kan inte som på stenåldern slå ner den person som till synes hotar en.
Transkription74 repliker · 5:35
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Stress ska vi prata om idag. När jag blir stressad första perioden så jobbar jag nästan mer effektivt. Men när stressen fortsätter under en längre period så blir det kortslutning i hjärnan i princip. Vad är det som händer egentligen? Jag har Mikael och Anders med mig här.
Stress är ju ett ganska komplicerat fenomen. Till att börja med måste man ju ställa sig för vad det är stress egentligen. Det är ju en sak att anstränga sig när man har en svår uppgift.
Men man är inte riktigt stressad. Stressen inträffar när kraven blir större än vad man själv förmår att uppnå.
Men vad är det som händer i kroppen egentligen?
Det är ganska mycket. Hjärnan skickar signaler till hormonsystemet som då tar och skickar ut stresshormoner till exempel adrenalin och kortisol.
Vad är kortisol för någonting? Adrenalin har ju de flesta hört talas om men kortisol tror jag inte.
Adrenalin är så att säga den första kicken. När man plötsligt blir överraskad av ett lejon eller att chefen stormar in på ens rum.
Då ökar adrenalinhalten. Hjärtat slår kraftigare. Man får ut mer socker i blodet.
Man samlar blod i viktiga organ och muskler för att göra en plötslig ansträngning.
Men det här går över efter ett tag. Och sen har man långtidsstressen när det är en svår uppgift.
Och då ökar de här långsamma stresshormoner som till exempel kortisol.
Båda kommer då från bindjuren men de har olika effekter.
Varför lugnar man ner sig egentligen när man andas långsamt?
Det finns egentligen tre skäl.
Det första skälet är att man koncentrerar sig på andningen istället för det som stressar en.
Och det gör ju att hjärnan inte blir lika uppjagad.
Och där är de inte skickar mer signaler till bindjuren att frigöra stresshormoner.
Dessutom det andra skälet är att man sänker blodtrycket.
Det är nämligen så att hjärtat drar nytta av lungorna när man håller på att andas.
När man tar och andas in ökar trycket och då kan hjärtat klämma ut extra mycket blod.
Men om man andas djupt och långsamt så får man inte den här extra pushen och blodtrycket minskar något.
Men det tredje och intressantaste är att det finns en återkoppling från lungorna till hjärnan.
Och framförallt vissa delar som till exempel amygdala som tar hand om skräck och aggression.
Aktiviteten minskar faktiskt när man andas ut.
Så det här bryter man den onda cirkeln utav att stressen håller den uppjagad och aktiv.
Men där ska man ju inte glömma heller rent psykologiska metoder.
Jo, det mycket beror ju på hur man behandlar det som stressar en.
Om man blir uppjagad och tror att det här är en total katastrof, det här misslyckas jag helt med.
Då blir man också mer stressad.
Och om man dessutom tror att stressen kommer att sabotera all ens förmåga så blir det ju ännu värre.
Om man däremot konstaterar att det här är inte så farligt.
Det är inte hela världen när man misslyckas.
Då minskar stressen.
Man har lättare att lösa uppgiften.
Man märker ju när man blir stressad att man lätt blir arg och även att man orkar mer, det vill säga rent fysiskt.
Styrke, lyft och sådär, det klarar man av bättre.
Varför gör man det egentligen? Är det hormonerna där också?
Oh ja, hormonerna påverkar framförallt då det här styrkemässigt.
Man tar i mer och musklerna har mer energi.
Men det här med när man är arg och stressad, det hänger ju samman väldigt mycket med att när man är stressad så tar hjärnan och använder välinlärda beteenden ofta väldigt snabbt.
Så att man reagerar kvickt.
Men man tar inte någon ny kreativ lösning.
Man tänker inte så noga. Man tar det som finns på lager så att säga.
Och det här gör ju att man kan reagera ganska dumt i många situationer.
Jo, tack. Det brukar man märka själv när man blir stressad.
Sen är det ju intressant också att fundera på stressen, hur väl den fungerar i dagens samhälle.
Ja, det att folk är stressade i dagens samhälle är ju någonting som blir väldigt klart.
Och i och för sig tror jag att många har varit stressade genom hela mänsklighetens historia.
Det är ju en överlevnadsknep.
Men det är ju anpassat till att man ska råka på ett lejon på Afrika-savanner snarast än att chefen gnäller över att en räkning inte är slutförd.
Och det här gör ju att många av de här bra effekterna inom stressen, till exempel extra muskelstyrka, inte gör någon speciell nytta när man sitter på ett kontor och blir stressad.
Nej, det gör bara att man vill gå och ge chefen en rea smocka istället, vilket kanske inte är lämpligt.
Och det leder också till hjärtproblem och risk för blodproppar.
Så kanske måste vi lära oss att frikoppla mycket av den här biologiska sidan av stressen, till exempel genom mentalträning eller kanske saker som betablockerar, för att må bättre själva.
För egentligen så går det ju att hantera den här stressen.
Det finns ju ingenting i samhället i sig som säger att det måste vara stressande.
Finns det någonting i dag som man kan använda för att hejda stress?
Hur menar du, mer biokemiskt eller?
Ja, mer medicinskt.
Ja, betablockerar är ju ett klassiskt exempel.
De hindrar helt enkelt hjärtklappningen.
Och eftersom många blir uppjagade av att känna hjärtat klappar en massa, så blir de mindre uppjagade när de tar betablockerare.
Så det här är ett sätt att bryta cirkeln.
Det är naturligtvis inte nyttigt att ta det i onödan.
Men det är ett sätt att hantera sådana här stressfenomen.
Finns det någonting för att hantera den ilska man ofta känner när man blir stressad?
Det bästa är ju rent psykologiska metoder.
Man lär känna att, oj, jag blir arg när jag är stressad.
Och när man inser det så kan man ju börja hantera det mycket bättre.
I mitt fall så är det mer så att jag går ur vägen för folk helt enkelt.
Det är ju väldigt förnuftigt.
Det är ju lite som det här att man ska räkna till tio när man blir arg.
Då tar man avleder lite av ilskan så att man hinner komma igång med tänkandet istället för att bara reagera.
Jo, det är bra. Tack!
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.