Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Självreplikering

Vad är det för organismer som är kapabla att föröka sig?

Transkription49 repliker · 3:42

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Självreplikering.
Något av det mest utmärkande för levande varelser är att de förökar sig.
Men kan andra saker än levande varelser göra det?
Kristaller som man lägger ner i en mättad saltlösning kan ju till exempel växa till sig och bli större.
Kan man säga att de förökar sig?
Och eldslågor kan ju antända andra material där de producerar mer eld.
Är det en form av reproduktion?
Ja, den är ju inte speciellt aktiv egentligen.
Det är ju ingen information som överförs.
Eller i varje fall väldigt lite.
Kristallen så att säga fungerar bara som ett passivt medium som atomer fastnar på ytan och gör att den är större.
Och elden hettar upp sin omgivning så att den fattar eld.
Det är så att säga ingen speciella egenskaper som överförs från en eldslåga till en ny.
Däremot hos levande varelser finns det ju ett arv.
Däremot finns det faktiskt molekyler som kan sägas förökas i en enkel mening.
Det finns vissa som kan fungera så att säga för en mall där andra molekyler kan fastna och bilda en kopia utav den första.
En av de mer obehagliga varianterna av detta är prionproteinerna.
Som är en sorts proteiner som finns i hjärnorna hos till exempel kor som drabbas av galna kosjukan.
Som vänder på andra proteiner så att de får samma form.
Det här gör ju då att det sprids och i övrigt nyttiga proteiner får en form som inte gör någon nytta utan till och med skadar.
Men det är samtidigt fortfarande en väldigt enkel form av förökning.
Då är frågan, skulle man kunna bygga en maskin som kan bygga kopior utav sig själv?
Vid första anblicken låter det här väldigt svårt.
Därför att det skulle innebära att den måste innehålla sina egna ritningar.
Och i dessa ritningar borde det kanske finnas med ritningarna.
Och det blir ju en oändlig loop vilket inte låter som det går att genomföra.
Men det går faktiskt att kringgå.
Von Neumann uppfann en teori som beskriver hur en sån här maskin skulle kunna fungera.
Han antog att den kunde bygga saker.
Däribland de delar som behövs för sig själv och sätta ihop dem.
Detta gör den efter ett program, en ritning den innehåller.
Men när den har byggt en kopia av sig själv så gör den en kopia av programmet också.
Programmet behöver inte lagra kopior inuti sig själv utan det är bara att kopiera enkelt.
Det här är väldigt likt hur det fungerar i en levande cell.
Cellen producerar i proteiner.
Det är maskineri som behövs för att den ska kunna kopiera sig.
Och när den delar sig så delar sig också DNA som innehåller den genetiska koden.
Så att man får två celler med en ny uppsättning i gener.
Virus fuskar.
De är bara en uppsättning i instruktioner som lånar en cells genetiska maskineri för att producera mer virus.
Protovirus fungerar på något liknande sätt inom datorer och är onekligen något som är kapabla att föröka sig.
Man har också föreslagit att man ska bygga robotar som är kapabla att föröka sig.
Anledningen är att man skulle vilja bygga solceller i öknen.
Tanken är att man har robotar som samlar in sand och smälter i en masugn och utvinner olika ämnen.
Den här masugnen sköts då utav byggarobotar som bygger nya robotar.
Bland annat då masugnar, byggarobotar och sandinsamlingsrobotar och solceller för att driva det hela.
Eftersom de här förökar så blir det snabbt fler och fler och man skulle snabbt ha en öken täckt av solceller.
När öknen är väldigt färdig så kopplar man ifrån robotarna och utvinner energi ifrån det.
Så kanske kommer vi i framtiden att odla solceller ut i öknarna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Uppmärksamhet

Vi får in enorma mängder information från våra sinnen. Samtidigt klarar vi bara av att ta hand om en liten del av denna information. Människan har en otrolig förmåga att sålla ut information och söka det som hon uppfattar som viktigt.

Transkription32 repliker · 3:20

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vad är egentligen uppmärksamhet? Jo man kan säga att det är att man fördelar sina begränsade mentala resurser. Vårt medvetande är faktiskt inte speciellt kraftfullt. Vår hjärna behandlar enorma informationsmängder varje sekund men relativt lite av det här kan behandlas medvetet.
Därför är det viktigt att bestämma vad man hanterar. Om man står till exempel på ett brusigt cocktailparty och vill tala med någon så måste man ignorera en massa information som kommer från omgivningen som inte spelar någon roll för att höra den man talar med.
Dessutom vill man ignorera till exempel information om kläderna. Sitter de bra så spelar det ingen större roll och andra upplevelser för att koncentrera sig på det som är viktigt.
Men hör man sitt namn nämnas i någon angränsad diskussion hajar man naturligtvis till och börjar lyssna på den också.
Det här är uppmärksamhet att kunna rikta om den information som når medvetandet.
Vi har ett ganska avancerat system med hjärna för att hantera det här.
Man har gjort olika experiment där man låter folk lyssna på olika ljud med höger och vänster öra och så ber man dem rapportera vad som sägs till exempel i höger öra.
Det visar sig då att olika faktorer stör detta.
En sak som spelar roll är vad det är för sorts störande ljud.
Är det bara brus är det ganska lätt att koncentrera sig på en röst man hör.
Är det däremot andra röster blir det mycket svårare.
Man kan säga att vi använder samma delar av hjärnan för att behandla röstinformationen och det är mycket svårare att separera det från brus.
Det är mycket enklare att koncentrera sig på det man hör när man får störande synintryck för dem kan man så att säga ignorera.
Man har faktiskt upptäckt att i hjärnan minskar aktiviteten på de sinnena som man aktivt ignorerar.
Anomärksamheten så att säga ökar aktiviteten på de områden som är viktiga och minskar på de som är irrelevanta.
Det här kallas koncentration.
Man har en begränsad mängd resurser som samlar man på ett område.
Ibland kan man ju dessutom koncentrera sig på olika delar av ett sinne.
Ett typiskt exempel är synfältet.
Om man vet att något ska komma fram bakom ett hörn kan man koncentrera sig på det och därigenom ökar reaktionssnabbheten och effektiviteten.
Samtidigt blir det problem om det är något annat inträffar som stör den här koncentrationen.
Det är en svår färdighet att utveckla sin uppmärksamhet så att man kan hantera störningar.
Det finns också problem att göra många saker på en gång.
Men här har man fördel med automatiska färdigheter.
Det är nämligen så att det är inte så svårt att tänka på annat när man kör bil eller cyklar om man är bra på det.
De flesta människor är kapabla att tugga tuggrummi och gå ändå.
Det beror på att gå, köra bil eller cykla vanligtvis är väldigt väl inlärda färdigheter så att man kan göra dem effektivt utan att behöva lägga en massa uppmärksamhet på det.
Och därigenom kan man ägna sig åt annat.
Men är man ovan till exempel på att köra bil så bör man definitivt inte tala i mobiltelefonen eller lyssna för mycket på radio.
För då blir man distraherad och kör lätt i diket.
Så ett sätt att förbättra sin uppmärksamhet är att lära sig olika uppgifter man gör bra.
Att man automatiserar dem så får man mer mental kapacitet över för annat.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vetenskapens historia

Sedan urminnestider har människan frågat "VARFÖR?" När man inte fick något svar, var man tvungen att söka svaren själv. Vetenskapen är det systematiska sökandet efter sanningen.

Transkription156 repliker · 9:24

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ska vi prata om vetenskapens historia idag?
Det är ju egentligen särskilt intressant att prata om vetenskapens historia.
Vad ska vi med den att göra egentligen?
Ja, förutom att det faktiskt är väldigt intressant, trots att vetenskapen har varit full med många färgstarka personer och spännande händelser, så är det rätt nyttigt också.
Jaha.
Jo, man lär sig av sina misstag.
Och genom vetenskapens historia har ju vetenskapsmän av alla slag gjort mer eller mindre stora misstag.
Och där är ju själva på en, man har lärt sig.
Vetenskapen är ett av få områden där man faktiskt har dragit nytta av de misstag som har gjorts och lärt sig mer av det.
Dessutom så gör det ju lättare att förstå varför vetenskapen fungerar som den gör idag.
Till exempel, varför är man så noggrann med bevis? Varför håller man på mycket med matematik inom vetenskapen?
Ja, just det där. Det med att bevisa. Hur gör man det egentligen? Finns det någon metod för att...
Hur har de kommit fram till den vetenskapliga metod vi använder idag?
Det är en ganska lång process. Det började som det mesta med de gamla grekerna.
Ja, naturligtvis. Alla vetenskaper har börjat som filosofier.
Ja, det kan man säga. Men filosofi, det är mest att man funderar på saker och ting.
Vad grekerna kom på var att världen inte är helt obegriplig. Man kanske till och med kan förstå den delvis.
Och det kan man göra på ett systematiskt sätt. Och det är ju det som är själva grunden för vetenskapen.
Man letar efter kunskap systematiskt. Inte bara fundera lite hit och dit eller ser en del samband.
Utan man försöker gå igenom det noggrant.
Och för detta så började man utveckla till exempel logiken.
Ja, men som sagt, den vetenskapliga metoden. Hur kom man fram till den?
Jo, efter grekerna hände inte så mycket på rätt lång tid.
Utom framme vid renaissans när man började återuppta tråden så att säga.
Och där var det Galileo Galilei som verkligen kom på ett par väldigt smarta saker.
Han var ju för sig inte ensam, men det är han som formulerade.
Dels, man måste göra experiment.
De grekiska filosoferna funderade väldigt mycket, men de tittade inte så mycket på hur verkligheten såg ut.
Men Galileo menade att man måste göra ett experiment. Man måste se hur det fungerar verkligen.
Sen kom man på att man kan använda matematiken för beskrivare.
Och då blir det mycket exaktare.
Det är ju en sak att säga att stenar faller snabbt.
Eller den här stenen föll långsamt.
Det är en annan sak att säga hur snabbt den föll.
Och då kan man börja upptäcka samband.
Och hans idéer då gick vidare.
Till exempel Newton fullkomnar det här genom att visa att man kan bygga upp en hel teori för rörelse och massor och sånt.
Som faktiskt fungerar jättebra.
Det blir liksom en demonstration att den vetenskapliga metoden funkar fint.
När den industriella revolutionen kom så handlade det inte så mycket om vetenskap i början.
Den var separerade.
De gamla grekerna ansåg väl också att filosofi eller vetenskap då på den tiden var bara tänkande.
Att göra någonting var ingenting.
Men i och med den industriella revolutionen så började väl de här sammanstråla.
Ja det kan man säga.
I början var det just som du säger att hantverkarna byggde saker och forskarna höll till på universitetet.
Men sen efterhand blev det ju mer och mer att forskarna började intressera sig för hur fungerar egentligen maskinerna?
Kan man göra dem bättre?
Och hantverkarna som hade blivit ingenjörer började förstå att vänta det här med lite matematik så kan man göra dem mycket bättre.
Så med tiden har det blivit att vetenskap och teknik har sammansmält.
De är inte längre oberoende av varandra.
Nej så är det ju idag.
Sen efter den industriella revolutionen så kom ju it-revolutionen framme i dagens samhälle i princip.
Med den så kunde man väl använda sig av datorer mycket mer för att mycket mer effektivt studera.
Datorerna är egentligen nästa revolution inom vetenskapen.
Galileo införde matematiken och det var ett enormt steg framåt.
Datorerna gör också att man kan göra beräkning väldigt effektivt.
Under århundraden har man ju hållit på och räknat för hand och det blir väldigt begränsat.
Man har väldigt svårt att se vad resultaten ger.
Man kan inte bara testa någonting.
För det kanske skulle ta ett par år utan räknaarbete och då vill man vara väldigt säker på att få ut något bra.
Nu kan man experimentera på datorn innan man ställer upp ett experiment i labbet eller ute i verkligheten.
För det kan ju vara dyrt och jobbigt.
Dessutom så är det jättebra för kommunikation.
Men det här med att man lär sig av misstag inom vetenskapen.
Kan du nämna några misstag som man har gjort som man har haft nytta av senare?
Ett av de största var ju då när matematiken på allvar började ta fart på 1600-talet.
Man räknade och fick fram de mest fantastiska saker som motsav varandra.
Och det här var ju ett problem.
Man började inse att man kan inte räkna hur som helst.
För man måste vara noggrann när man ställer upp en matematisk teori.
Så man började kräva bevis.
Det duger inte bara med att hävda att så här är det utan man måste visa det klart och tydligt.
Bevisidén har man ju redan från gamla grekerna.
Men här bör man inse att man måste göra dem väldigt noggrannet.
Det räcker inte med att säga, ja sen är det ungefär så här eller så här borde det vara.
Och det har man fortsatt med och det har varit oerhört givande.
Det används ju inte bara inom matematiken utan man har överhuvudtaget upptäckt i vetenskapet.
Noggrannhet tjänar man på.
Apropå matematik här, man använder ju en hel del symboler i matematiken.
Var kommer de ifrån egentligen?
Ja det är både det ena och det andra.
Våra siffror, de är ju arabiska och vi fick nollan från hinduerna.
Men plus och minus till exempel.
De symbolerna användes under medeltiden för att markera vintunnor.
Jaha, hur bra?
Ja det var när de skeppades ner för ren.
Jag är inte säker på detaljerna men jag för mig att man markerar om de var över eller underviktiga.
Och sen togs det upp då av handelsmännen.
Och på samma sätt är det många andra symboler.
Ja en del är ju då för olika alfabet.
En del är ju att man har vänt och vridit för att typograferna behövde ge en ny symbol åt matematiken.
Och en del är ju då att man förvridit gamla saker.
Integraltecknet till exempel, det är ett S man dragit ut på längden.
Jaha, finns det fler sådana?
Ja, vi har ju den liggande åttan och ändlighetstecknet.
Det finns väldigt mycket sånt här.
Men överhuvudtaget för att återgå till det här med misstag man har lärt sig av.
En annan sak man insett är ju väldigt svårt att bevisa att någonting verkligen är som det är.
Däremot kan man ganska mycket enklare att motbevisa att en teori inte håller.
Ja, det låter ju trådligt.
Om jag ställer upp en teori som säger att det finns en viss sak så går det alldeles säkert att säga att det här finns.
Det kan ju alltid vara att jag gör fel sådana.
Men om den här teorin säger att den här saken har vissa egenskaper kan man börja testa efter dem.
Upptäcka om teorin är fel.
Och det är ju väldigt användbart.
Då vet man vad man inte behöver tejta härnäst.
Ja, det är väldigt bra sådant.
Sen är det ju dessutom internationellt samarbete inom vetenskapen.
Det är ju ett av de få områden där vi verkligen har ett samarbete över gränserna som fungerar.
Jag tror det enda andra är metrologin.
Ja, fast även inom vetenskapen är det väl mycket konkurrens också.
Ja, visst finns det konkurrens.
Men du har ändå det här samarbetet eftersom man har insett att en forskare,
även om han eller hon jobbar på i Hedli, gör man misstag.
Man måste ha många som samarbetar och gör om samma experiment på olika sätt.
Det är ju liksom ett kollektivt arbete.
Man bygger tillsammans.
Men de olika vetenskaperna egentligen, vilka var det som startade de olika?
Man får för det mesta gå tillbaka till Grekland då, för den tiden.
Men till exempel matematiken, när började den?
Ja, den är ju urålder egentligen nu.
Babylonier och Egypt hade redan de en matematik och funderade på det.
Men den är ju nästan den äldsta separata vetenskapen.
Men den matematik vi använder oss av idag, men är det siffersystem vi har idag?
Ja, siffersystemet, det kommer ju dödligtvis från araberna.
För det romerska siffersystemet, det dög inte till mycket.
Nej.
Det var väldigt svårt att använda.
Ja, det är svårt att använda inom matematiken framför allt.
Det var därför romarna inte heller gjorde några större framsteg.
Och grekerna som använde ett siffersystem baserat på deras alfabet, de använde mest geometri.
Ja.
Så det var ju väldigt lite praktisk användning.
Mm.
Men sen andra vetenskaper har ju då separerats efterhand.
Till exempel talar man ju tidigare om naturfilosofi.
Och det var de olika naturvetenskaperna när de just hade börjat grena ut sig från filosofin.
Mm.
Är det inte någonting liknande med astronomi och astrologi?
Jo, de startade ju också från samma början.
Mm.
Det var ju liksom samma område.
Sen var skillnaden att astronomin började bli vetenskaplig.
Man började systematiskt undersöka hur det fungerade, var planeternas banor gick och sånt.
Medan astrologin inte använder den vetenskapliga metoden.
Inte systematiskt sökt en ny kunskap utan behöll bara det gamla.
Mm.
Det är därför astronomin har kommit någon vart.
Medan astrologin fungerar precis lika dåligt idag som för Babylonierna.
Ja. Finns det andra exempel på samma sak?
Ja, vi har ju kemi och alkemi.
Kemin började ju syssla då med att göra experiment för att se vad finns det vid regler för det här.
Medan alkemin fortsatte vara en mystisk sysselsättning.
Och om man tittar på modern alkemi, vilket faktiskt finns, så är den ganska lik hur den såg ut på 1500-talet.
Mm.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är logik?

Antag följande : Ingen katt har nio svansar. En katt har en svans mer än ingen katt. Då måste en katt ha tio svansar. Detta är ett klassiskt exempel där logiken går överstyr när man gör fel. Men vad är egentligen logik?

Transkription113 repliker · 7:00

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Den här gången ska vi tala lite om logik. Anders, hur funkar logik egentligen?
Ja, det är en bra fråga. Frågan är ju om det finns logik ute i verkligheten eller om det är någonting som vi själva använder för att beskriva den.
Men när grekerna satte igång med det, det var ju då Aristoteles som framförallt började, så var tanken att det är det som följer av nödvändighet.
Till exempel, om man säger att Sokrates är en människa och människor är dödliga, då kan man också dra slutsatsen att Sokrates är dödlig.
Det följer logiskt. Så om de första två sakerna är sanna, måste nästan vara sanna.
Men stämmer det här alltid?
Ja, man kan ju göra misstag med det hela. Till exempel så kan man ju säga att en katt har en svans mer än ingen katt.
Ingen katt har nio svansar. Alltså har alla katter tio svansar. Det är helt fel.
För där blandar man ihop termerna. Och man kan göra många sådana här misstag, mer eller mindre roliga.
Då hade jag tänkt att fråga om tidigare, att om det inte går att ha ett resonemang som faktiskt håller ihop rent logiskt, men inte enligt logikens regler, men det inte stämmer i verkligheten.
Jo, ja. Man kan ju till exempel göra logiska slutsatser utgående från att månen är en ost. Men det är fel.
Så att hela resonemanget må vara hur logiskt som helst, men det håller inte i verkligheten.
Så att där har man ju problemet.
Men i en logik, kan man inte ställa upp nästan en form, en nästan matematisk formel för?
I många fall kan man det.
Till exempel om man håller på med något som heter booleansk logik, efter en matematik vid en bool som höll på med det.
Där man då kan räkna på det.
Man har logiska operatorer, så har man variabler då, som kan vara sanna eller falska.
Och så säger man då om variabel A och variabel B.
Ja, är båda de variablerna sanna, då är också den här utsagan sann.
Och då kan man räkna på det.
Det här är väldigt användbart inom till exempel datatekniken.
Man använder väl logik inom matematiken idag.
Det har väl nästan flytit över i det.
Oh ja, det har varit stora diskussioner inom matematiken huruvida grunden för matematiken egentligen bör vara logiken.
Det finns något som heter fuzzy logic också.
Det har jag hört om många till.
Jag skulle vilja förklara det lite närmare.
Aristoteles logik och allt den andra är baserat på att saker och ting antingen är sanna eller falska.
Antingen är det soligt eller inte.
Men vad säger man om det är en lite halvmålning idag?
Så att fuzzy logic håller på med utsagor som är lite mitt emellan.
Man kan ju till exempel säga att det är lite moln på himlen.
Vilket betyder att det är ganska soligt.
Så att fuzzy logic håller på att hantera de här lite mer diffusa utsagorna.
Det är fortfarande inget flum.
Det är liksom helt organiserat tänkande och ger korrekta resultat.
Men man kan hantera att verkligheten är inte svartvit.
Nej, det är det ju väldigt sallad.
Men om vi går tillbaka till logiken, den ursprungliga logiken nu igen.
Hur kan man bevisa ett logiskt resonemang?
Ja, där finns det en komplikation.
De här olika antaganden man gör är just antaganden.
Så man kallar dem för axiom.
Det är det du förutsätter från första början.
Sedan från axiomen kan du dra slutsatser.
Det finns då ett par logiska regler.
Jaha, vilka är de?
Ja, det finns ganska många och det finns ett par varianter.
Men ett typiskt är att om en utsaga är sann och en annan utsaga är sann så är båda utsagorna tillsammans sanna.
Men stämmer det verkligen alltid?
Ja, inom det här logiska systemet.
Man ska ju inte glömma det att sådana här logiska system, det är lite grann i matematikerns lek med symbolerna.
Där har man redan fastställda regler.
Sen ska man ju vara lite försiktig och säga att det här måste givetvis stämma ut i verkligheten.
Det kan ju hända att den avbild av verkligheten man skapar i sin resonemang inte stämmer bra.
Men det är ju en annan fråga då. Det handlar ju inte om logik längre då.
Nej, exakt. Det här är ju ren logik som man håller på inom matematiken.
Och de här logiska reglerna gör att du kan härleda saker ifrån dem.
Utegående från axiomen och de resultat du får ifrån axiomen.
Och det här gör att du då kan bevisa olika saker.
Så inom matematiken antar man ju till exempel att det finns ett tal.
Och då olika räkneregler för talen.
Och från det här kan du bevisa olika saker.
Som till exempel att 2 plus 2 är 2.
Och sen så kan man då fortsätta ur det här att bevisa nya sanningar.
Som egentligen inte stämmer i verkligheten då.
Som till exempel att 2 plus 2 är inte 2.
Ja, om du lyckas bevisa att 2 plus 2 inte är 2.
Då får du ett problem.
För att du har redan en tidigare bevisad att 2 plus 2 är 2.
Då har du motsägelse.
Och inom logiken så är motsägelse farliga saker.
För att har du något sådant så kan du bevisa vad tusan som helst.
Så att det är ett väldigt bra sätt att upptäcka att man har gjort ett misstag.
Och man får motsägelse.
Många håller på att bevisa matematiska teorin på det här sättet.
De säger, anta att det jag vill bevisa inte stämmer.
Och sen visar de ur detta att det blir en motsägelse.
Då vet man ju att det måste stämma för att världen är ju inte motsägelsefull.
Faktiskt.
Hur konstig den än må verka så hänger den faktiskt ihop något sådant här logiskt.
Men innebär inte det här att logiken inte riktigt fullt utvecklar den?
Den utvecklas fortfarande.
Det är oerhört mycket som pågår.
Och under det här århundra har man gjort enorma upptäckter.
Till exempel Gödelsteorem.
Som har gjort att matematiker nu kan veta vad de även inte kan bevisa.
Men om vi går tillbaka igen till det här med att bevisa.
Men inom faselodik borde det vara lite svårare att bevisa på sådant sätt.
Har de något annat sätt eller bevisar överhuvudtaget?
Jag är inte så insatt i det hela.
Men du kan naturligtvis tänka dig bevis som är lite diffusa.
Det är en utsaga är ungefärsam.
Det här är inte något som är väl utforskat än så länge.
Men det finns även former av logik där man studerar olika tänkbara logiska system.
Det här kallas för toposteori.
Och det innebär att man tittar på saker som kan vara sanna i vissa typer av matematik.
Och falska i andra typer av matematik.
Det här är oerhört abstrakta saker.
Och många ifrågasätter om det har någonting med verkligheten att göra.
Men å andra sidan, med tanke på de konstigheter man upptäcker i fysiken,
så ska man nog inte ta för givet att det vi säger normalt är logiskt,
gäller hela tiden, överallt i universum.
Nej, det lär väl förändras efterhand.
Ja, logiken ändras inte.
Men däremot lär vi oss nog mer och mer om hur verkligheten fungerar.
Men jag tänker att de logiska metoderna kommer väl att ändras så småningom.
Oja, fast de här logiska systemen är i sig ganska kompletta.
De är liksom färdiga spel.
Däremot så tillämpas de ju på nya intressanta sätt.
Ja, det kan man göra.
Det får vi helt enkelt se vad framtiden har att visa.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hjärnans olika delar

Sitter känslor enbart i höger hjärnhalva? Är det sant att personer som är vänsterhänta därför är mer konstnärliga? Det finns många rykten, myter och osäkerheter när det gäller hjärnans funktioner. Vi reder ut begreppen.

Transkription109 repliker · 7:00

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Våra hjärna är delad i två delar. Vi har två hjärnhalvor. Vilken funktion har de egentligen?
Ja, man kan väl säga att vänster hjärnhalva styr höger del av kroppen och höger hjärnhalva styr vänster del av kroppen.
Lite överförenklat. Det är lite bakvänt så att säga.
Men finns det någon andra funktion i hjärnan? Jag har ju hört att människor som har epilepsi och har genomgått en operation där man kapar nervtrådarna mellan hjärnhalvorna.
Det blir lite lustiga reaktioner när man undersöker sen. De verkar funka normalt tills man testar att låta dem se en bild med ena ögat överträckt.
Det stämmer. För då ser ju den motsatta hjärnhalvan bilden. Medan den andra hjärnhalvan inte får någon information.
Men sen är det också det att om de har delat så att ena ögat ser till exempel cirkel och det andra ögat ser en fyrkant.
Och sen ber de att först säga vad de har sett och sedan rita vad de har sett. Så gör de två helt olika saker.
Just det. Man vet ju att språket faktiskt normalt finns i vänster hjärnhalva.
Vilket gör att det du ser med höger öga kan du säga vad det är.
Men däremot att rita av det. Det går alldeles utmärkt att göra med höger hjärnhalva.
Det vill säga rita med vänster hand.
Så det här visar då att det finns en vad man kallar lateralisering. Det ligger på olika sidor.
Och det här kan ju bli väldigt förvirrat om det är olika saker.
Dessutom om jag inte har fel så det här med cirkel och en fyrkant.
Så att i något fall de säger att de ser en fyrkant när de frågar vad de ser.
När de ska rita vad de ser så ritar de en cirkel oavsett vilken hand de använder och säger.
Och när de frågar vad de har ritat så säger de att de har ritat en fyrkant.
Det kan bli väldigt märkliga sådana här konflikter.
För här ser man plötsligt att självet blir uppdelat.
Normalt så är det ju det att vi har olika delar av vår hjärna.
Men de samarbetar så bra.
Så att man inte märker att de är separata.
Men här blir det verkligen en uppdelning.
Men det mest märkliga är ju hur lite det syns.
Personer som har fått den här nervbunten avkapad uppför sig i övrigt tämligen normalt.
Det syns inte på dem att det är något konstigt.
De märker ofta själva inte att det händer något speciellt konstigt heller.
Nej det är bara när man gör sådana här experiment som det märks.
Eller i vissa fall i vardagslivet.
En kvinna berättade till exempel att hon hade lite svårt att välja klänning.
Hon ville välja en men hennes ena hand gick och hämtade den andra.
Ja det kan orsaka lite problem.
Man kan säga att den ena handen inte vet vad den andra gör.
Sen är det intressant också det här att man talar ju om att den vänster hjärnhalven är logisk och analytisk.
Medan den högra då är mer konstnärlig och helhetsinriktad.
Och det är lite sådär halvsamt. Det har ju nästan blivit en populär myt.
Ja då säger jag att konstnärer använder högre än en halvan och så vidare.
Det är väl oklart om det är sant men däremot ska man nog inte överdriva skillnaderna.
Men det finns skillnader. Det märks.
Det är bara ett tecken att vänsterhänta är ofta mer konstnärligt lagda.
De ritar bättre för det mesta.
Ja jag skulle nog inte säga för det mesta.
Det där är också ganska kontroversiellt och oklart.
Det är också en myt kanske.
Det finns nog en ganska stor chans att det är en myt.
Men man vet ju att vänsterhänta i många fall faktiskt har språkcentrum i höger hjärnhalva istället för den vänstra.
Och man talar ibland om lateraliseringssyndromet.
Att när det är på det här sättet ombytt så märker man att det ofta finns en koppling till kreativitet men även depression och sånt.
Så att det spelar en roll på vilken sida det är.
Men man vet ännu inte riktigt hur det fungerar.
Dessutom så är det ju det här med rumsuppfattning.
Den verkar vara mer lokaliserad på höger sida.
Så att om man använder höger hjärnhalva mycket så är det rimligt att man får en god uppfattning om rummet.
Och vilket kan naturligtvis vara bra konstnärligt.
Men sådana här saker kan det innebära till exempel jag har väldigt dåligt lokalsinne själv.
Kan det ha någonting med att göra?
Alltså jag har ingen känsla för riktning för det mesta.
Ja det är ju tänkbart även om det kan bero på andra saker också.
Till exempel träning och vissa strukturer.
Ja naturligtvis.
Men att inte ha någon känsla för vilket håll som är vad.
Det är mer det.
Höger vänster eller vad?
Nej det tog väldigt lång tid när jag lärde mig det till exempel.
Ja men höger vänster är egentligen något väldigt subjektivt.
Det är olika för alla människor eftersom det är ju i vårt eget koordinatsystem.
Det finns inget höger och vänster ute i världen.
Så att det är därför det kan bli väldigt förvirrande ibland.
Sen är det ju så att man vet att vissa strukturer i höger hjärnhalva också används för att navigera.
Så det är ju tänkbart att en sida är mer dominant än den andra.
Ja det kan mycket av vara.
Är jag ute i skogen till exempel så går jag runt lite grann och svänger åt lite olika håll.
Då har jag ingen aning om vilken riktning jag kommer ifrån längre.
Och där kan man också observera till exempel om någon blundar och går i snön att man har en tendens att gå åt ett håll.
Vrida sig åt höger eller vänster.
Ja.
På samma sätt så har man ju då andra faktorer i vänster hjärnhalva.
Till exempel språket.
Men det är intressant att motsvarande system på höger sida också har en språklig betydelse.
Men det är inte att forma eller förstå ord utan förstå den känslomässiga betydelse än själva språkmelodin.
Jaha.
Så det här tror jag också stärker den här myten att det är konstnärligt med höger hjärnhalva.
Kan det vara så då att lära sig orden, att lära sig grammatiken, att man då använder vänster hjärnhalva.
Medan när man ska lära sig att uttala ordet rätt så använder man sig av höger.
Delvis tror jag det ligger något i det.
Kanske inte så mycket uttalet av själva ordet men väl att sätta in det då i språkmelodin.
Få intonationen att stämma.
Sen finns det ju också känslomässiga laddning.
En intressant sak man upptäckte är att människor som får afasi.
Det vill säga att språkcentrum drabbas av hjärnblödning och blir skadad.
De blir normalt stumma.
Men i många fall när det är på vänster sida så kan de säga vissa ord.
Och det är nämligen fula ord och svordomar.
De är kapabla att fortfarande säga det för de har lagrats på andra sidan.
Därför att de är känslomässiga.
Just det.
Men jag tror att man ska undvika att överförenkla det här och säga att logiken finns på vänster sida och känslan på höger sida.
Det finns precis lika mycket på båda sidorna.
Men de är olika specialiserade.
Så överhuvudtaget hjärnas uppdelning är helt fascinerande.
För det är också olika delar som är olika uppdelade.
Vissa är väldigt symmetriska.
Medan vissa verkar användas till helt olika saker.
Och sen är det väl så att två hjärnor är inte likadana heller.
De sitter lite olika i de olika områdena.
De är olika till och med hos tvillingar.
Även enägdstvillingar har faktiskt hjärnor som är märkbart olika.
De är så pass unika.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.