← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Nash-jämnvikter

Johnny Nash föddes 1928 i Bluefield i West Virginia, USA. 1949 skrev han om Nash-jämnvikten, vilket han 45 år senare fick nobelpriset för. Dessa jämnvikter är en viktig del av spelteorin, och här ger vi dig en förklaring om hur de fungerar i verkligheten.

Medverkande: Jon Larsson och Mikael Johansson
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 4:57
Transkription44 repliker · 4:56

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Mikael, igår var vi och såg filmen A Beautiful Mind som handlade av matematikern John Nash som för några år sedan belönades med ekonomipriset i Alfred Nobels minne för sina teorier om så kallade Nash-jämvikter.

  2. Skulle du kunna förklara vad det är för någonting?

  3. Det handlar om spelteori.

  4. Spelteori? Man spelar alltså spel?

  5. Ja på ett sätt. Man tittar på hur man ska spela så att man antingen får så mycket som möjligt eller förlorar så lite som möjligt.

  6. Jaha så det är inte som i Fiamiknuff att man bara ska vinna eller förlora utan man kan vinna eller förlora olika mycket.

  7. Ja precis.

  8. Ja och hur gör man då för att lyckas med det?

  9. Till att börja med måste man bli på det klara med vad det är för spel man spelar.

  10. Så det tar matematikerna och kokar ihop till en väldigt kompakt beskrivning där man helt enkelt listar upp vilka olika möjligheter spelarna har att spela på och vad de får ut av de olika spelmöjligheterna.

  11. Sen kan man i den här listan hitta olika kombinationer av strategier som är olika bra för de olika spelarna.

  12. Men vilket är då bäst? Att vara offensiv så att man som du sa försöker vinna så mycket som möjligt eller att vara defensiv så att man förlorar så lite som möjligt?

  13. Det visar sig att det är en ganska stor del av de spelar som matematiker studerar så sammanfaller de här två till en så kallad sadelpunkt.

  14. Som har den egenskapen att båda spelarna förlorar så lite som möjligt samtidigt som de vinner så mycket som möjligt om de håller sig till en viss metod att spela.

  15. Jaha, så det är ingen skillnad mellan att gå på så hårt som möjligt och att vara försiktig?

  16. I just den här sortens spel är det ingen skillnad.

  17. Ja, men rimligtvis är det mer avancerat än så i verkligheten.

  18. Jo visst, det finns väldigt många situationer man kan beskriva där en sån här jämvikt överhuvudtaget inte kan uppstå.

  19. Jämviktar, ja. Vi började ju med att prata Nash-jämviktar. Vad är då den jämvikten?

  20. Ja, i filmen hade de ett exempel som faktiskt illustrerar situationen väldigt, väldigt väl.

  21. John Nash och några av hans studiekamrater satt på den lokala studentpubben och umgicks.

  22. Då det helt plötsligt kommer in en grupp med flickor. Varav en av dem är väldigt mycket vackrare än de andra.

  23. Alla pojkarna blir omedelbart väldigt, väldigt intresserade och vill allihopa försöka bjuda med sig den vackra flickan.

  24. Men det tyckte inte John Nash var en bra idé, eller?

  25. Nej, det var just i den här situationen som han fick idén till sin Nash-jämvikt.

  26. Han konstaterade nämligen att om allihopa försökte vara en och den vackra kvinnan så skulle de blockera för varandra.

  27. Och i slutändan så skulle ingen av dem faktiskt lyckas.

  28. Och när de sedan efter det går och försöker bjuda med sig de inte fullt lika vackra flickorna så kommer de att avböja eftersom de inte tycker om att betraktas som ett andrahandsval.

  29. Det kan man ju förstå. Men vad menade Nash att man skulle göra istället?

  30. Om man istället allihopa, gemensamt, går och försöker sig på någon av de mindre vackra flickorna till att börja med.

  31. Tar varsin flicka så kommer man ha mycket större möjligheter att faktiskt lyckas i sin dragning eftersom dels så visar man flickan ifråga respekt genom att inte faktiskt behandla henne som ett andrahandsval.

  32. Och dels så blockerar man inte varandra.

  33. Jaha, och där kom det där med samarbetet in.

  34. Precis. Den här situationen är precis en Nash-jämvikt.

  35. Om var och en beslutar på egen hand så kommer det sluta med att ingen kommer gå ifrån pubben med kvinnligt sällskap.

  36. Men om man samarbetar så får alla någon att spendera kvällen med.

  37. Under tiden att om bara en person försöker nå ett bättre resultat så kommer han inte att sluta stöta på den snygga flickan.

  38. Eftersom hon har högst värde i värderingsprocessen.

  39. Okej.

  40. Så det betyder att den enda som egentligen förlorar på det det är den vackra flickan.

  41. Det var ju väldigt tråkigt.

  42. Men över dag så verkade ju ändå alla bli nöjda.

  43. Så kom ihåg att läs på era Nash-jämvikt till nästa gång ni ska ut på krogan.

  44. Det kan löna sig.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

DNS - Hur fungerar det?

När du första gången skrev in en webadress, var det också första gången du tog hjälp av DNS, Domain Name Service. Internets telefonkatalog, DNS, är det som gör det möjligt att hitta fram på bland annat webben.

Medverkande: Jon Larsson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 5:31
Transkription52 repliker · 5:31

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. www.radiongaforskare.com, det är vår internetadress just nu.

  2. Men varför ser den ut som den gör egentligen?

  3. Ja, det är ett system som heter DNS, Domain Name System, som är lite som internets telefonkatalog.

  4. Telefonkatalog, men hur funkar det då? Vad är telefonnummerna?

  5. Ja, på samma sätt som i verkligheten så står vi upp en persons namn eller ett företags namn i telefonkatalogen och får deras telefonnummer.

  6. Så slår datorerna i DNS upp ett namn som www.radiongaforskare.com och får då ut ett så kallat IP-nummer som är telefonnumret.

  7. IP-nummer, vad är det egentligen då?

  8. Ja, det är de adresserna som datorerna egentligen har. Det är bara en lång serie med nummer som är väldigt svår att komma ihåg och lära sig utan till.

  9. Men det är de enda som datorerna egentligen förstår och det är de som måste användas för att de ska kunna hitta varandra.

  10. Har alla datorer en IP-adress?

  11. Ja, absolut. Det måste alla som finns på internet vill säga.

  12. Och precis som telefonnummer har landsnummer och riktnummer för att man ska kunna hitta rätt så är också IP-adresserna indelade så att först finns det en del som visar vilket nätverk man ska leta efter.

  13. Och när man väl har hittat dit så visar nästa del vilken dator på det nätverket är som adressen pekar på.

  14. Så man kan alltså alltid ringa upp datorn man har där hemma över internet på något vis?

  15. På sätt och vis, ja. Sen är det inte säkert att det finns ett program på datorn som kommer svara och låta det göra någonting.

  16. Men finns en dator ute på internet så har den en adress.

  17. Däremot så brukar de datorer som vi har hemma och sitter och surfar på de har inte nödvändigtvis samma adress hela tiden utan om man ringer upp med ett modem eller kopplar upp sig till sin bredbandsleverantör så kanske man får en ny adress varje gång.

  18. Medan de stora servrarna ute på internet de byter väldigt sällan adress.

  19. Nu heter ju vår internetadress www.radiongraforskare.com.

  20. Men varför ser den ut sådär? Vad betyder egentligen de olika sakerna?

  21. Ja, längst bak i adressen, i vårt fall då .com, så finns det som kallas toppdomänen.

  22. Det är den högsta nivån som finns i domännamnet.

  23. Och .com betyder då, eller det är en internationell domän som vem som helst kan registrera någonting under.

  24. Det säger ingenting om vilket land man finns eller så.

  25. Det finns andra som .net, .org och liknande som också är internationella.

  26. Och sen finns det landstoppdomäner, till exempel .se som är bara för Sverige och .dk som är bara för Danmark.

  27. Där under kommer sen vår underdomän www.radiongraforskare.com.

  28. Under den kan vi sätta vilka namn vi vill.

  29. Varför ser man aldrig O, I och Ö i adresser egentligen?

  30. Ja, det är för att ursprungligen fanns ju internet bara i USA och allting utvecklades med engelskan som det språk.

  31. Och man använde.

  32. Och därför funkade inga andra tecken än A-Z, 0-9 och bindsträck får man ha också.

  33. Men nu ser det ut som att det här håller på att bli ändring på.

  34. Man håller på att utarbetarstandarder för att man ska kunna ha inte bara O, Ö utan också arabiska, hebriska och kinesiska tecken.

  35. Vilka är det som bestämmer vad man får ha för domännamn egentligen?

  36. Ja, det är olika organisationer som då är ansvariga för de respektive toppdomänerna.

  37. I USA finns företaget Verisign som har hand om .com och .net till exempel.

  38. Och de bestämmer då huruvida de vill dela ut en domän eller inte.

  39. I Sverige har vi vår egen organisation som har satt ganska stränga regler som att inte vem som helst får registrera en domän under .se.

  40. Och sen i olika länder finns det då sådana här organisationer som sätter sina egna regler för vilka domäner som är tillåtna och vilka som inte är det.

  41. Hur ser framtiden ut med det här egentligen? Kommer jag kunna få per.söderman som min egen lilla domän så småningom?

  42. Nej, du kommer nog aldrig kunna få Söderman som din egen toppdomän.

  43. Utan det kommer nog alltid finnas .org, .com, .se eller som dom här nya .bis och .museum.

  44. Det behövs helt enkelt för att man ska behålla den här strukturen där det finns någonting längst upp som man vet var man ska börja veta.

  45. Men däremot så är det fullt möjligt att du kommer få ha ett ö i din adress.

  46. Det är på gång.

  47. Sen kommer DNS att kunna börja användas till en massa andra saker.

  48. Det kan användas för att distribuera kryptografiska nycklar och berätta var särskilda tjänster finns och massor med häftiga saker.

  49. Men ingenting av det här är färdigt. Det får framtiden utvisa.

  50. Sen kommer ju en intressant sak att hända framöver när internetprotokoll version 6 kommer.

  51. Det kommer göra att det finns de här IP-adresserna kommer bli ännu längre och ha ännu fler siffror i sig och helt omöjligt att komma ihåg.

  52. Och då kommer DNS bli ännu viktigare för då kommer det vara absolut nödvändigt för att man ska hitta en viss dator.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hur man reparerade Fuse

Nasa skickade 1999 upp en satellit som skulle användas för att studera hur universum kunde tänkas ha sett ut efter Big Bang. Den fungerade bra tills november 2001 då ett styrhjul gick sönder. En månad senare rasade ännu ett styrhjul och satelliten blev obrukbar. Forskarna kom dock på ett sätt använda magnetismen för att återigen kunna styra satelliten.

Medverkande: Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds 2002-04-21 i Förklarade fenomen. Längd: 3:44
Transkription30 repliker · 3:43

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Nyligen så utförde man reparationer på rymdteleskopet Hubble.

  2. Det fick mycket uppmärksamhet i media när astronauterna var ute och arbetade och bytte solpaneler och annat.

  3. Det här var ju väldigt viktigt för NASA för de fick så mycket uppmärksamhet.

  4. Men i bakgrunden så har deras ingenjörer gjort vad många anser är en betydligt större bedrift.

  5. NASA sköt den 24 juni 1999 upp teleskopet FUSE.

  6. FUSE står för Far Ultraviolet Spectroscopic Explorer och det är faktiskt en relativt liten satellit.

  7. Den var planerad att fungera i tre års tid och studerar bland annat hur universum såg ut efter Big Bang.

  8. Den har möjlighet att bestämma kemiska beståndsdelar i avlägsna galaxer och ta bilder av de gasmoln som bildar stjärnor.

  9. När de här tre åren då hade gått vid sommaren 2001 så började man planera att man skulle utöka den.

  10. Så man bestämde sig att utöka hela projektet två år då satelliten fungerade väldigt bra fortfarande.

  11. Dock så fallerade först i november ett av de fyra styrhjulen som styr satelliten.

  12. Ett styrhjul det är en skiva som roterar i en hög hastighet och som utnyttjar den gyroeffekten för att vrida satelliten så man kan peka den åt olika håll.

  13. Dock hade man ett reservhjul som kunde startas och hålla satelliten gående men i december fallerade ytterligare ett hjul och satelliten blev helt obrukbar.

  14. Då konstaterade man att man antingen kunde avbryta projektet och låta satelliten dala ner mot jorden och krascha.

  15. Eller se om man kunde rädda den på något vis.

  16. Ett antal forskare vid Hopkins University i USA fick en möjlighet då att studera satelliten och se om de kunde hitta en lösning på problemet.

  17. De upptäckte att man hade kraftiga elektromagneter ombord och utvecklade en programvara för att styra satelliten med hjälp av elektromagneterna.

  18. Elektromagneterna kan nämligen generera ett elektromagnetiskt fält kring satelliten som verkar mot det jordmagnetiska fältet.

  19. På det viset kan man få en visserligen ganska svag men dock tillräcklig kraft för att trycka eller dra i satelliten mot jorden.

  20. Med de två återstående styrhjulen så kunde man vrida satelliten i alla riktningar.

  21. Det här krävde dock en helt ny programvara och dessutom så varierar det jordmagnetiska fältet.

  22. Det varierar med tidpunkten.

  23. Det varierar beroende på var kring jorden man befinner sig och med det att satelliten kretsar.

  24. Och det varierar dessutom med vilken vinkel satelliten har mot jorden.

  25. Vilket skapade ett väldigt stort beräkningsproblem.

  26. Man lyckades dock uppnå ganska acceptabla lösningar bland annat genom att utnyttja de elektromagnetiska sonder som fanns ombord.

  27. Och kunde till slut rikta in den med en 40 000-dels grads noggrannhet.

  28. En 40 000-dels grad är tillräckligt för att kunna ta mycket exakta vetenskapliga observationer och ta bilder av mycket avlägsna objekt som fortfarande blir skarpa.

  29. Efter den här nya uppgraderingen kan man väl kalla det av satelliten så tror man att den kommer kunna verka hela sin tid ut.

  30. Och har besparat NASA ett antal miljarder samtidigt som det ger forskarna en möjlighet att fortsätta sin utforskning av universum.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Max Planck

1858 föddes en fysiker, vetenskapsman och musiker: Max Planck. Hans teorier för fysiken är extremt viktiga och användes av Einstein och Bohr för att utveckla kvantteorin.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2002-04-14 i Förklarade fenomen. Längd: 2:30
Transkription17 repliker · 2:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Max Planck, fysiker, vetenskapsman och även musiker.

  2. Planck föddes den 23 april 1858 i Kiel.

  3. Hans far var professor vid universitetet och det var även den bana som Planck kom att gå.

  4. Efter studier i München så gick han vidare till att doktorera väldigt tidigt vid 21 års ålder.

  5. Hans intressen var främst fysik och matematik men på fritiden sysslar han även väldigt mycket med musik.

  6. Där hans föredragna instrument var pianot.

  7. Vidare så kom han även att utveckla väldigt centrala teorier för den teoretiska fysiken.

  8. Den så kallade Plancks konstant är ett av hans främsta verk.

  9. Plancks konstant är då storleken på det minsta möjliga energikvantat.

  10. Denna är då 6,626 gånger 10 upphöjt till minus 34 Jolsekunder.

  11. Vilket är den minsta storleken man egentligen kan tänka sig i modern fysik.

  12. Hans arbeten kom att lägga grunden för bland annat Einsteins och Bohrs senare framsteg inom kvantteorin.

  13. Egentligen kan man säga att det var Planck som grundade området som sådant.

  14. I och för sig så byggde Planck snarast vidare på Kirchhoffs teorier.

  15. Men han förtjänar ändå att omnämnas som en av de mest centrala.

  16. Planck emot tog bland annat Nobelpriset 1918 för sina insatser inom fysikens fält och då främst den teoretiska fysiken.

  17. Tack till elever och personer som hjälpte med videon.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.