← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Spam - hur stoppar man det?

Det finns de som säger att e-post som ett media är dömt till undergång om man inte stoppar skräpposten. Kampen att rädda våra inkorgar pågår för fullt med filter, spärrlistor och lagförslag.

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 06:08
Transkription53 repliker · 6:07

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Spam, det är alltså oönskade reklameddelanden som sänds över nätet, en form av direktreklam som du inte kan hindra någon annan från att sända till dig.

  2. I det här föredraget ska vi prata lite grann om hur man kan hindra spammen från att nå ens egen inbox.

  3. Det första sättet jag kommer att tänka på är ju att du kan ha ett filter som tar bort de kända adresserna från vilka spammare skickar mejl.

  4. Ja, man kan filtrera bort de kända adresserna. Problemet är att den som skickar spamm aktivt försöker att skicka det från olika adresser hela tiden så att det inte ska gå att filtrera bort adresserna.

  5. Det här var en av de första formerna av skydd som man använde sig av när spamm var någonting relativt nytt och det är många år sedan det slutade att vara en effektiv metod.

  6. Men hur fungerar då moderna filter?

  7. Moderna filter är ofta, antingen så kan man bygga på en kombinationsfilter, med andra ord att man tittar på väldigt många olika egenskaper och försöker bedöma hur stor sannolikheten är för att detta är spamm.

  8. Eller också kan man ha rena tekniska hinder som hindrar folk från att skicka stora mängder mejl snabbt.

  9. Eller också kan man ha filter som baserar sig på en enskild egenskap som är väldigt tydlig för spamm.

  10. Den sista typen är exempelvis statistisk filtering då man filtrerar sannolikheten för att vissa ord finns med i ett mejl som är spamm och som inte är spamm.

  11. Som bli rik snabbt eller få detta gratis nu.

  12. Ja delvis är det sådana saker men då börjar folk som skickar spamm att byta ut enstaka bokstäver och felstavade.

  13. Men har man ett bra filter så är det ju bara en större sannolikhet för att någonting är spamm.

  14. Hur många stavar fel till bli rik nu när de försöker skicka mejl till dig egentligen?

  15. Jaha. Men bortom filtren då, vad har vi för motmedel mot spamm på större nivåer?

  16. Kanske hårdvara och så vidare över det digitala nätverket?

  17. Hårdvara finns det egentligen inget sätt oavsett vad vissa företag hävdar att hindra folk från att skicka spamm.

  18. Däremot så kan man göra så att man hindrar någon från att skicka stora mängder mejl samtidigt.

  19. Behovet av att skicka en miljon mejl i timmen för de flesta normala användare existerar inte.

  20. Därför kan man sluta sig till att om någon enstaka person försöker skicka en miljon mejl så är det inte intressant och därmed hindra honom.

  21. Man kan exempelvis säga att varje person får skicka 50 mejl i timmen vilket borde täcka de flesta normala personers behov.

  22. Många företag och kommersiella intressen på internet har ju antagit så kallade spam policies där de är så hårda de kan vara mot det här fenomenet.

  23. Och säger att ifall någon använder våra nätverk för den här typen av e-post så kommer de att debiteras någon allmänt hög summa.

  24. Fast det stöter väl på svårigheter i och med att det är rätt ogjort att spåra de här mejlen.

  25. Ja och dessutom även de gånger man har lyckats spåra och lagföra en person som har sändt spam så har det visat sig att det är inte så lätt att få dem fällda.

  26. Därför att det är inte självklart att personen i fråga har ingått ett kontrakt.

  27. Om det är personens egen internet service provider alltså den de är uppkopplad hos så brukar det gå bra.

  28. Men om det är någon annan person så är det betydligt svårare.

  29. Det finns ett stort rättfall som är uppe i USA just nu där deras största internet service provider som kallas AOL, America Online

  30. har stämt personer som har stört deras nätverk genom att skicka väldigt stora mängder mejl.

  31. Och det är ännu inte avgjort huruvida AOL kommer att vinna det här.

  32. Det har sett som ett viktigt principiellt fall.

  33. Men sen så är det ju inte, det är ju som du säger, det är ju inte säkert att de utnyttar just sin egen ISP för det här.

  34. Man har ju fått myrjader av mejl från gratistjänster som Hotmail och andra saker till exempel.

  35. Just det, och det är olika metoder som man använder för att gå runt det hela.

  36. Den metod som hittills har varit mest effektiv för att hindra spam det är just den här att använda multipla filter.

  37. Du tittar på många olika egenskaper hos ett mejl.

  38. Exempelvis kan du titta på huruvida det står någonting om att du ska bli rik snabbt.

  39. Men också kan du titta på ifall det är enbart stora bokstäver i rubriken och om det är skickad med hög prioritet.

  40. De flesta människor kan ganska snabbt avgöra om ett mejl är spam eller inte.

  41. Och genom att titta på sådana här egenskaper så försöker man på samma sätt få datorn att avgöra om det är spam eller inte.

  42. Så genom att kombinera många, så att säga mycket av samma fast något specialiserat så får man fram någonting som är hyggligt effektivt.

  43. Men samtidigt så effekten av spam blir väl att det sakta ner mejltrafiken på nätet.

  44. Övrig mejltrafik det vill säga.

  45. Ja visst gör det det och det krävs stora resurser för att du gör den här typen av undersökningar på varje enskilt mejl som kommer in.

  46. Vilket ju naturligtvis är tråkigt därför att även mejl som du vill skicka vill ju att de ska komma fram.

  47. Om de här mejlen både ska slöas ner av olika lösningar och undersöka så finns ju alltid risken att mejlen försvinner.

  48. De sorteras bort det vill säga.

  49. De sorteras bort därför att de kanske är reklam.

  50. Och på det viset så skadar man ju mejlsystemet så som varandet kommunikationsmedel.

  51. Alltså kan vi ju säga att medan problemen med spam är många så har man tänkt på flertalet lösningar och att vi kommer att få se fler kombinationer av de lösningarna i framtiden.

  52. Jo, en av de få lösningarna som fortfarande är lovande det är ju att lagstifta och att få alla länder att sammangå om en lagstiftning mot spam.

  53. Men ännu så har det inte visat sig att det är genomförbart därför att det finns vissa länder som inte vill ha lagstiftning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Spam

Det är tyvärr få som inte känner till begreppet spam. Varje dag får man meddelanden i sin mail om att "Vinna pengar gratis", "Hjälpa en affärsman i Nigeria" eller varför inte diverse kroppsliga förbättringar. Det mesta av allt spam är rent lurendrejeri, men om det är så känt, hur kan denna verksamhet löna sig?

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 05:55
Transkription56 repliker · 5:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Spam håller nu på att bli en fullständig plåga på nätet.

  2. Spam är alltså ett meddelande med reklam som sänds via e-mail och som du inte har någon möjlighet att hindra någon från att skicka dig eller på något annat sätt få bort från din inbox förutom att själv ha ett filter.

  3. Spam är alltså en form av direkt reklam med enda skillnaden att det är du som betalar kostnaden och inte personen som skickar reklamen till dig.

  4. Spam är en rätt gammal företeelse egentligen.

  5. Vi har säkert alla fått just direkt reklam och även kedjebrev samt Nigeria-brev och så vidare.

  6. Det mesta spam som kommer är ju så kallad oseriös reklam och annat.

  7. Men exakt som du säger så är det ju spams låga kostnad.

  8. Du kan nå miljontals personer och så länge som en enda svarar så har du gjort en vinst.

  9. Ja, den tekniken som används för att sända spam idag är egentligen samma teknik som du använder för att skicka mail till stora mängder personer.

  10. Mailinglister har ju funnits i en lång tid.

  11. Enda skillnaden är att man gör det i den närmast industriell skada.

  12. Stora mailinglister kanske skickar ut tiotusentals meddelanden medan en stor spamproducent kan skicka ut miljoner eller till och med miljarder meddelanden i varje månad.

  13. Den här tekniken kräver dock att man inte blir hindrad därför att folk försöker ju naturligtvis hindra ifrån att skicka.

  14. Och det har börjat utvecklas ett svårt krig mellan tekniker och mottekniker.

  15. Vi ska ha det här föredraget berättat lite grann om teknikerna för att skicka ut spam.

  16. Exempelvis att byta ISP många gånger.

  17. Exakt, men först kanske vi ska besvara en fråga.

  18. Varför det egentligen kallas spam?

  19. Och det är på grund av en Monty Python-sketch som spelades in under 60-talet.

  20. Där en ur Monty Python-gänget står och till slut enbart säger spam, spam, spam, spam, spam, spam.

  21. Och spam är en sorts skinka som är allmänt accepterad som dålig mat men ändå mat.

  22. Och det är på något vis någonting du inte vill ha men som bara fortsätter och fortsätter att komma.

  23. Ja, den moderna tekniken för att sända spam handlar mycket om att försöka hindra någon från att spåra avsändan.

  24. Ett vanligt mejl kan man läsa vem som har sändt mejlet, men det går inte i ett spam.

  25. Det är dessutom ofta skickat via servrar i länder som är svåra att komma åt.

  26. Exempelvis Kina eller andra gamla kommuniststater.

  27. Därför att där har man inte samma rigorösa kontroll över sina servrar som man har i väststater numera.

  28. Det leder ju till många andra frågor.

  29. Vanligtvis så får man ju bara ett mejl om ett ämne.

  30. Men ibland, det har även hänt mig, så har jag fått flera hundra mejl med exakt samma innehåll eller exakt samma rubrik.

  31. Det här förenklar ju då möjligheten att filtrera bort mejlen.

  32. Men det gör ju också det till en väldig plåga för mottagaren.

  33. En annan teknik som har börjat komma nyligen är att sprida ut virus som kan användas för att sända spam.

  34. Som då helt enkelt ska bygga upp ett nätverk som man kan sända spam via för de som håller på industriellt med sändningen av spam.

  35. Och de här fungerar mer eller mindre så att de tar adresser från hemsidor, från adressböcker som folk har i sina e-postprogram och så vidare?

  36. Delvis så samlar de ihop adresser, men den verkligt skrämmande biten är det att de har program bara för att själva skicka reklammejl.

  37. Så att din dator kan hjälpa till att skicka den här plågan vidare över landet.

  38. Men det är ändå trots allt rätt få personer som ägnar sig åt den här sortens verksamhet.

  39. Ja, det finns beräkningar på att det är mellan 200 och 40 personer som står för all spam som skickas.

  40. Det är alltså en liten, liten klick med företagare huvudsakligen baserade i USA som försörjer sig på det här.

  41. Vissa av dem lär dessutom tjäna stora summor.

  42. Men merparten av dessa erbjudan är ju... De har förmodligen ingen seriositet, eller...?

  43. Nej, det finns inte någon form av kontroll, så de behöver inte vara seriösa överhuvudtaget.

  44. Och du svarar för att vi vill ha, ja, vad det nu än är, prospekten, katalog etc.

  45. Du betalar om maningen pengar och på så vis har de vunnit.

  46. Just det.

  47. Men hur ser du då på utvecklingen av spam?

  48. Nyligen så gick ju volymen av spam på internet över 50% av den totala samlade mailtrafiken.

  49. Ja, man har sett en exponentiell ökning och förhoppningsvis så kan man bryta den här ökningen.

  50. I annat fall så kommer mail som kommunikationsmedel att bli totalt förstört.

  51. Därför att folk inte längre är intresserade av att motta mail när de bara får reklam.

  52. Jaha.

  53. Men det måste väl gå att filtrera ut, kanske?

  54. Ja, det går att filtrera ut, men det kräver större och större resurser eftersom de aktivt skapar mail som ska bli svåra att filtrera ut.

  55. Jaha. Så i sammantaget så kan man ju säga att så länge det är gratis så kommer spammande att vara något av ett problem.

  56. Ja, så är det.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kopieringsskydd

Redan på den tiden då många spel kom på kassetter, alltså någon gång på 80-talet, fanns det folk som kopierade utan att betala. Idag sträcker sträcker sig piratkopieringen till cd-skivor, kabeldekoders och kontokort. Kan man försvara sig mot detta?

Medverkande: Håkan Andersson och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 05:52
Transkription80 repliker · 5:51

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Kopieringsskydd. Under långa tider har det vi ägt varit lätt att skydda.

  2. Det har varit fasta greppbara saker. Men nu när vi har datorer så kan även ägodelar vara mjukvara eller ännu mindre greppbara saker som ett koncept eller ett märke.

  3. Hur ska vi skydda de här i en framtid med piratkopiering och det är likt?

  4. Ja, ända sedan datorerna började bli någorlunda spridda har ju försäljaren av mjukvara haft problem med det här.

  5. Det var ju enkelt på 70-talet när datorerna bara hade kassettband som man fick programmen på.

  6. För det var relativt svårt att kopiera dem. Det gick men man behövde jobba lite grann med det.

  7. Så det var inget stort problem för programvaruföretagen.

  8. Just den kopieringsprocessen var väl rätt svår att få igenom på en hushållsbandsspelare dessutom.

  9. Ja, det gick egentligen att göra med två hushållsbandsspelare men det var så pass mycket arbete att de flesta avstod och därmed spelade inte så stor ekonomisk roll.

  10. Däremot blev det annat ljud i skällan när man började införa diskar.

  11. Plötsligt var det mycket enklare att kopiera från en disk till en annan.

  12. När vi tittar på kopieringsskyddens historia så startade det ju med de enklare grejerna.

  13. Helt enkelt människor som tycker att det borde vara billigare att få program eller att de inte borde betala.

  14. Och när det är billigare att skaffa genom att kopiera från kompisen, vilket också förstärker vänskapsbandet, så gör man det.

  15. Men vad som hände var ju att man försökte införa kopieringsskydd.

  16. Man la in speciella koder på diskarna eller formaterade diskarna på sådana sätt att de inte gick att kopiera med de vanliga programmen.

  17. Nu uppstod ett behov av att då någon knäckte dessa koder.

  18. Vilket enskilda människor gjorde och spred till sina vänner.

  19. Det här var ju ett sätt att erhålla status för dem.

  20. Vilket naturligtvis gjorde att de blev mer motiverade att knäcka.

  21. Företagen hittade på nya koder och naturligtvis dök nya företag upp som sålde kopieringsskydd till andra företag.

  22. Och effekten blev ju då att vi fick det här nätverken av pirater vi ser idag.

  23. Alltså en slags kapplöpning mellan delvis det som vill kopiera och delvis det som vill förhindra oakturiserad kopiering.

  24. Ja och det här är ju då om man tittar på hemdatorindustrin då.

  25. Det var ju där det startade.

  26. Men vi har ju också större kommersiella intressen till exempel programvara för företag.

  27. Där finns det ju mer ekonomiskt motiverade grupper som gör det.

  28. Och de har naturligtvis större resurser.

  29. Ett område som är närbesläktat är ju skyddning av digital tv och kabel tv som ofta är krypterad.

  30. Och där krävs det mer avancerad teknik för att knäcka de koderna.

  31. Men det finns å andra sidan mycket mer pengar att tjäna på att sälja sedan knäckta chip.

  32. Ja, det tänker man ju på att om någon knäcker en musikskiva exempelvis så kan han säkert inte få ut så mycket pengar för den.

  33. Eftersom det finns ju redan tillgängligt i handeln för en rätt billig penning.

  34. Medan kabel tv, där finns det enorma marginaler.

  35. Så därför började kabel tv-företagen utveckla olika lösningar.

  36. Normalt är det fråga om ett smart chip som sitter i en mottagare som avkrypterar tv-signalen.

  37. Och tanken var ju då att eftersom det här är ett specialchip så ska det vara ganska dyrt och svårt att knäcka det.

  38. Det hade fungerat något sådär på persondatorernas tid.

  39. Där man ibland, vissa program hade en dongle.

  40. Någonting man kopplade in i datorn.

  41. Programmet kände av att det fanns där.

  42. Och eftersom det var så pass svårt för amatörer att ändå göra en imitationschip så slog det relativt väl.

  43. Till folk gjorde om programmet förstås och att det inte kände efter.

  44. Men kabel tv-chipet, där har folk börjat bygga upp laboratorier.

  45. Och det finns organiserade grupper då som tjänar ganska mycket pengar på att knäcka de senaste krypteren.

  46. Med ganska sofistikerade metoder.

  47. Det vill säga just inom betal tv och sådana marknader.

  48. Ja, och naturligtvis den som kan börja knäcka chipt för kontokort och liknande saker.

  49. Där finns det ju ännu mer pengar.

  50. Nu har vi en annan nivå av hot.

  51. Att folk kopierar av dataspel eller musik eller videofilmer.

  52. Det är fortfarande privatpersoner som gör det.

  53. Det är ett ganska oorganiserat men brett fenomen.

  54. Men här har vi alltså organiserade grupper som har ekonomiska skäl.

  55. Som kan till och med investera pengar att skaffa utrustning för att öppna upp chip utan att skada dem.

  56. Och ganska avancerade tekniska lösningar för att hitta deras hemligheter.

  57. Ja.

  58. Vad finns då över detta?

  59. Finns det ännu mer känsligare tillämpningar som behöver skyddas?

  60. Ja, man kan tänka sig en sorts säkerhetshierarki.

  61. Och om det här då var den andra nivån.

  62. Så den tredje nivån representerar ju statlig nivå.

  63. Att en statligt styrd grupp som har mycket pengar.

  64. Som är ostörd kan arbeta med prov på vad det är de vill kopiera.

  65. Försöka knäcka det.

  66. Oftast inom säkerhetsbranschen intresserar man sig inte så mycket för småsaker som filmer.

  67. Men däremot till exempel kontroll över koder över kärnvapen.

  68. Åtminstone den amerikanska doktrinen om kärnvapen har ju varit att det ska vara svårare att knycka amerikanska kärnvapen.

  69. Än att utveckla dem på egen hand.

  70. Vilket man kan försöka blockera på ett annat sätt.

  71. Så därför finns det också speciella kodsystem.

  72. Varav en del kodsystem finns inuti själva plutoniet i bomben.

  73. Det är olika hierarkier och så vidare.

  74. Plus själva vapnen bevakas hela tiden.

  75. Utav väl utbildade personer som man testar vid slumpmässiga tillfällen.

  76. För att kontrollera att de både är lojala och vet vad de gör.

  77. Det här är naturligtvis rätt ogenomförbart för att skydda till exempel musik på CD.

  78. Eftersom man inte har kontrollen på samma sätt.

  79. Där måste förhoppningen vara att man ska minska kopieringen från CD.

  80. Åtminstone från musikbolagens perspektiv.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Skunkdoft

Skunkdoft är troligen ett rätt dumt ord. Skunkstank är bättre. Denna stank är ett kraftfullt vapen mot naturliga fiender på mer än ett sätt.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Kemi och sänds 2003-10-26 i Förklarade fenomen. Längd: 03:14
Transkription28 repliker · 3:15

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Skunkar och deras stank. Skunken är ett djur från vässlefamiljen som finns i ett antal olika arter.

  2. Det mest kända är den amerikanska art som har två vita ränder på ryggen men det finns ett tiotal andra arter.

  3. De är naturligtvis mest kända för sin doft eller snöstank.

  4. De har två stycken valnötstora körtlar under svansen, analkörtlarna, som är ett lager av en illaluktande, oerhört illaluktande sur gul olja.

  5. När de blir oroade eller attackerade så sprutar de med stor träffsäkerhet iväg stanken och de kan träffa upp till tre meter bort.

  6. Finessen är naturligtvis att det här får ett rovdjur som försöker att aldrig mer ge sig på en skunk.

  7. Vi människor känner av stanken på tio delar på en miljard. Det vill säga vi är oerhört känsliga för stank.

  8. Vi är naturligtvis på ängen. Det är ämnat att få däggdjur att tycka det är förfärligt.

  9. Det kemiska innehållet består av de aktiva delarna teoler och acetateoler.

  10. E2-butyn-1-teol är en av de mest vedervärdiga. En annan är 3-butyn-1-teol.

  11. De här ämnena är teoler. De är utmärksam att de har en viss kemisk grupp. En kolatom med två väter kopplat till en svavelatom med väter på.

  12. De här har tidigare kallats för märkaptaner. De är i allmänhet extremt illaluktande.

  13. De passar in i en luktreceptor som finns i vår näsa. Ett litet molekylärt lås där det här är nyckeln.

  14. Och signalerar att någonting är enormt ruttet och illaluktande.

  15. Anledningen är att det här är vanliga nedbrytningsprodukter när aminosyror bryts ner, det vill säga ruttnande kött.

  16. Men därför kommer de i allmänhet mycket, mycket mindre doser än den koncentrerade skunkblandningen.

  17. En annan grupp är acetateoler. De luktar inte så mycket, men när de kombineras med vatten bildar de illaluktande teoler.

  18. Det här gör att till exempel en hund som har besprutats av en skunk, när den väl blivit tvättad efter många om och men, så kommer den att börja lukta skunk igen när den blir fuktig.

  19. Dessutom kan de här ämnena vara både giftiga och bedövande.

  20. Människor som har utsatts för koncentrerad skunkdoft kan bli medvetslösa och få sänkt puls.

  21. Lite kan det här bero på mängden svavelväte som är rejält giftigt, men det kan också vara en ren doftreaktion.

  22. Bästa sätt att bli av med skunkdoft är att använda väteperoxid och bakpulver som oxiderar teolerna till några mindre luktande ämnen.

  23. Vissa tror att lösningen är att hälla på tomatjus.

  24. Anledningen är att den mänskliga luktsinnet tröttnar efter ett tag på stanken och känner den mindre, så när man tillsätter en ny doft märker vi av den, men man stinker lika mycket för en fräsch näsa.

  25. Över huvud taget är biokemin för skunkarnas doft inte så välkänd.

  26. Problemet är ju naturligtvis att det är svårt att forska om det.

  27. 1870-talet började doktor O Lööf studera dessa svavelföreningar, men blev mer eller mindre vräkt från sitt universitet för försöken.

  28. Det tog fram till 1970-talet till man hade en fullständig förteckning över alla dessa stinkande men intressanta ämnen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

3-dimensionella skärmar

Det är inget nytt det där man 3D-glasögon. Däremot har det börjat komma 3D lösningar som inte kräver glasögon, vilket är mer intressant. En lösning påminner faktiskt om en spåkula.

Medverkande: Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds 2003-10-12 i Förklarade fenomen. Längd: 02:54
Transkription30 repliker · 2:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. 3D-skärmar.

  2. Från den tiden med de allra första datorerna så har man haft möjligheter att visualisera saker och ting.

  3. Till att börja med så var det alltid enkel 2D.

  4. Exempelvis några glödlampor som satt i en fyrkant så kunde man rita upp en siffra.

  5. Och den tekniken använder vi i en något förfinad form ännu idag.

  6. Man har en skärm där man ritar upp enkla bildpunkter och så bildar man en form av 2D-bild.

  7. Men en dröm och en framtidsvision som många har haft under lång tid är att kunna skapa rena 3D-bilder.

  8. 2D visades ju vara väldigt enkelt. Det är ju bara att projektera upp någonting på en yta.

  9. Men 3D då måste man dessutom ha en volym.

  10. Och det visar sig ganska snabbt att det här blir betydligt mer avancerat.

  11. Den enklaste formen av 3D är att helt enkelt använda synviller.

  12. Och det är den enda form av 3D-grafik som man har på något vis kunnat skapa idag.

  13. De enklaste synvillerna är att man visar två separata bilder, ett för var deras öga.

  14. Man visar alltså, precis som att vi har ett stereoseende, så visar man två bilder som ligger något förskjutna.

  15. Och på det viset kan man lura hjärnan att den ser ett objekt som har ett djup också, inte bara en yta.

  16. Nackdelen är ju då att man måste bära speciella glasögon och dessutom så kan man ju bara titta en person på den här bilden samtidigt.

  17. Den tekniken som dock numera börjar komma och som troligtvis kommer att bli vanligare i framtiden är en teknik som kan liknas med en kristallkula.

  18. Man har en kula där du kan se en ren 3D-bild.

  19. Den här utnyttjar en helt annan synvilla, nämligen det att om man har någonting som roterar snabbt så kan man få olika bilder i det flytta ihop.

  20. Man sätter helt enkelt en glasskiva inuti den roterande kulan och sen så låter man en liten projektor projektera bilden upp på den här glasrutan.

  21. När glasrutan sedan roterar snabbt så kan man då från olika vinklar se olika saker.

  22. Nackdelen med den här tekniken är delvis att det gäller att räkna ut vad ska vi projektera upp i varje vinkel.

  23. Delvis det är att vi har en väldigt snabbt roterande glasruta vilket som kan vara farligt.

  24. Men framförallt det är att man i mitten av bilden så kommer man få ett grått streck.

  25. Helt enkelt därför att där har du alltid glas och då får man ju inte den här genomskinliga effekten som du får på de övriga delarna.

  26. Även när den roterar fort.

  27. I framtiden så finns det en del tal om att använda hologramteknik för att skapa 3D-bilder.

  28. Vi vet alla att ett hologram kan se ut som att det står ut ur bilden det är på.

  29. Nackdelen är väl bara det att man inte har hittat någon metod för att kunna få en dator att rita upp ett hologram snabbt.

  30. Utan de datorskapade hologram man har idag tar minuter om inte timmar att göra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Joseph Priestly

Från ölbubblor fram till en revolutionerande om än felaktig teori om förbränning, Joseph Priestly hittade till sist ändå rätt inom vetenskapen och upptäckte många intressanta fenomen.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Diverse och sänds 2003-10-19 i Förklarade fenomen. Längd: 03:02
Transkription24 repliker · 3:01

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Joseph Priestley. Vem var det egentligen?

  2. Han föddes i norra England inne i en släkt främst bestående av kalvinister.

  3. En tro som på 1700-talet hade rätt stränga föreskrifter och regler.

  4. 1833 närmare bestämt föddes han och han hade något kaotisk barndom men lyckades ändå skaffa sig en gedigen utbildning.

  5. Han gick vidare och utbildade sig teologiskt med en viss inriktning till naturfilosofi.

  6. Det är en gren inom filosofin som senare skulle utbilda bland annat fysik och de mera naturvetenskapliga ämnena.

  7. Han fick även då, efter att ha gått igenom en kortare tid som präst och lärare i Cheshire,

  8. så började han med att experimentera som föreläsare på en religiös högskola i Warrington.

  9. Det var här en del av hans intressanta upptäckter började komma.

  10. Bland annat så berättas historien om att han bodde nära ett bryggeri.

  11. När han inspekterade detta så slogs han av hur kolsyran kom in i ölet.

  12. Man visste nämligen inte om mekanismen bakom kolsyrande och så vidare på den tiden.

  13. Hans forskning ledde även fram till att man konstgjort kunde kolsyresätta drycker på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

  14. En föregångare till dagens läskedrycker, så att säga.

  15. Efter detta så fästade han en större avseende vid att slutligen en gång för alla bevisa flogiston-teorin.

  16. Detta var en äldre vetenskaplig teori, enligt vilken...

  17. Eftersom enligt vilken som förklarade förbränning med det att när ett föremål bränns så blir det som är kvar, det vill säga askan, lättare.

  18. Alltså har flogistonet gått ur det som har förbränts.

  19. Han lyckades inte riktigt. Istället så upptäckte han någonting som var en mycket bättre förklaring.

  20. Helt enkelt att det syre som fanns i föremålet hade försvunnit.

  21. Samt då att luften reagerade med ämnet vid upphättning och ledde till förbränningsprocessen.

  22. Vidare i hans forskning om luften gjorde han även en viktig koppling mellan den luftrenande effekt,

  23. det vill säga det vi idag känner som fotosyntes som växter hade på koldioxidvik luft.

  24. Han dog 1804 men lämnade efter sig ett stort arv såväl inom hans upptäckter som inom det verktyg han utvecklat för sin experimentering.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Rödhårighet

Det finns en gammal myt om att rödhåriga personer är känsligare för smärta än andra. Till skillnad från många andra myter, så stämmer faktiskt detta. Vetenskapen har förståss en förklaring.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2003-09-21 i Förklarade fenomen. Längd: 03:25
Transkription35 repliker · 3:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. rödhårighet. Vår hud och vårt hår får pigment av ämnet melanin som finns i två sorter.

  2. EU-melanin som är brunt och ephiomelanin som är röd.

  3. När man har mörkt hår så har man mest EU-melanin och även blonda personer har huvudsakligen EU-melanin

  4. fast det är glesare utspritt i håret vilket därigenom blir ljusare.

  5. Om man däremot har brunt eller rött så har man phaiomelanin och har man rent rött hår så är det naturligtvis bara phaiomelanin.

  6. Hudfärg och hårfärg hänger ofta ihop men behöver inte göra det.

  7. Rödhåriga är ofta ljushyade, får lite solbränna vilket gör att de ofta kan riskera att göra illa sig i kraftigt solljur

  8. och har ganska stor chans av fräknar.

  9. Det finns även svarthåriga personer som har liknande hud men ofta följs det här åt.

  10. Anledningen till rödhårighet är mellanokortin 1-receptorn som bestämmer vilken sorts melanin som hamnar var.

  11. Normalt har vi två kopior som värv från vår fader och moder av genen för den här receptorn.

  12. De finns i olika varianter, alleler.

  13. Det finns i åtminstone Europa åtskilliga olika alleler, det bara vissa leder till att man får rödare hår än andra.

  14. Om man har två stycken alleler för rött hår så blir man klaröd.

  15. Om man har en rödhårig allel och en för mer eumelanin så kommer man att bli brunhårig

  16. men beroende på vilken allel det är så kommer nyanserna att påverkas.

  17. Det här gör att man kan ärva det från föräldrar och det kan hoppa på olika sätt mellan generationer.

  18. Båda föräldrar kan till exempel ha en allel för eumelanin och en för phyromelanin vilket gör att en fjärdedel av deras barn kan bli rödhåriga

  19. medan de andra får varian hårfärg.

  20. Om en av föräldrarna har klarrött hår så är det 50% chans att barnet åtminstone får rödaktigt hår.

  21. Det här har leder till en del intressanta effekter eftersom på samma sätt som många andra däggdjur så får vi lite olika hårfärg på olika delar av kroppen.

  22. Åtminstone hos män så är det ganska vanligt att folk har rött skägg men de har mörkt hår.

  23. Det är samma fenomen som att man har olika täckning.

  24. Dessutom så ändrar håret färg när vi växer upp.

  25. I allmänhet mörknar den vid puberteten och framåt.

  26. Till stor del beror det på att melaninproduktionen ökar.

  27. Men framförallt hos rödhåriga kan nyanserna ändras ganska mycket eftersom mängden eumelanin kontra phyromelanin blir olika stor.

  28. Det finns naturligtvis ett problem om man har allmänt ljus hud och det är risk för hudcancer.

  29. Det har diskuterats om det kan vara så att vi har anpassat oss här uppe i Norden och på de engelska öarna där det är ganska vanligt med rödhårighet och ljushyllthet.

  30. Helt enkelt att vi evolutionärt sett vinner på att vi får in mer vitamin D på grund av solen.

  31. Det skulle vara en möjlig förklar men en annan förklar kan vara att det är inget evolutionärt tryck på att generna försvinner som det skulle vara om vi bodde vid ekvatorn.

  32. Det har också visat sig att rödhårar är mer smärtkänsliga.

  33. De behöver i allmänhet 20% mer bedövning för att få samma bedövningseffekt.

  34. Förmodligen beror det här på att melanokortinet också är inblandat på många andra ställen i vår ämnesomsättning och vårt nervsystem.

  35. Kort sagt, hårfärgen hänger ihop med många fler saker än vi anar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Niobium

Niobium, hört talas om det? Troligen är denna metall en av dem mindre kända grundämnena, men det finns faktiskt användningsområden även för detta grundämne.

Medverkande: Håkan Andersson
Föredraget handlar om Kemi och sänds 2003-09-28 i Förklarade fenomen. Längd: 02:44
Transkription21 repliker · 2:43

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Niobium, en metall som alla andra.

  2. Vid atomnummer 41 så är niobium en grå och rätt lättböjlig metall.

  3. Den förkortas för övrigt NB.

  4. Med sina 41 protoner så har den en något märklig historia.

  5. Den upptäcktes först 1891 när man gick igenom en museisamling av mineralprover i Amerika.

  6. Först trodde man att det var någon kronbesläktad sak.

  7. Men sedan så visade tester att det var en oxid av en hittills okänd metall.

  8. Oxiden benämndes då kolombium.

  9. Sedemera skulle även amerikanska vetenskapsmän komma att kalla den okända metallen för kolombit.

  10. När väl tester hade utvisat att det rörde sig om en hittills okänd metall så fördes argumentet fram att det kunde röra sig om tantalum.

  11. Ännu ett nyupptäckt grundämne det upptäcktes 1802.

  12. Tantalum ligger alldeles nedanför niobium på den periodiska tabellen och har således rätt liknande egenskapen.

  13. Förekomsten av tantalum bekräftades dock först 1844 när man lyckades separera ut det.

  14. Detta ledde senare till att en engelsk forskare med namn Rose lyckades separera ut vad han trodde var en ny metall.

  15. Men i själva verket var det man hade iakttagit 1801.

  16. Niobium ur en oxid av tantalum.

  17. Grundämnet är niobium är väldigt resistent och flårvätesyra är det enda som kan fräta igenom niobium vid rumstemperatur.

  18. Som sagt så kallade amerikanerna det gärna kolumbium.

  19. Men eftersom europeiska vetenskapsjournaler hade större läsarkrets i den här tiden, det vill säga 1800-talet,

  20. så kom niobium med influenser från bland annat den svenska kemisten Ekstrands arbete att bli det förhärskande namnet.

  21. Niobium används bland annat i olika ligeringar och i det praktiska vardagslivet så används det i jättemotorer och atomreaktorer.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nätverksuppbyggnad

Att koppla ihop datorer är knepigare än att bara dra kabel mellan dem. På något sätt måste de kunna kommunicera utan att "prata i mun på varandra". Det finns märkligt nog bara ett par sätt att bygga upp nätverk effektivt.

Medverkande: Pehr Söderman
Föredraget handlar om Teknik och sänds 2003-10-05 i Förklarade fenomen. Längd: 03:05
Transkription25 repliker · 3:04

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Nätverkstopologi och protokoll. När datorer ska prata med varandra i ett nätverk så uppstår en del problem därför att man måste ha ett system för hur de ska prata med varandra.

  2. Människor som pratar i ett rum har ju ett system som de utvecklar i princip instinktivt. Man pratar när ingen annan pratar. Men riktigt så enkelt är det inte för datorer.

  3. Till att börja med, den allra enklaste formen är att man helt enkelt gör så att man lyssnar, pratar någon just nu och sedan så försöker datorn att prata själv på nätverket, alltså sända data.

  4. Det här funkar fint om det inte är så många datorer och om två datorer råkar prata samtidigt så väntar de och försöker igen efter en slumpvis lång val tid.

  5. Nackdelen är ju då att ju fler datorer det blir desto större är chansen att två stycken försöker sända data samtidigt.

  6. Och om två stycken försöker sända data samtidigt så måste man ju avbryta hela processen och det sänker ju då kapaciteten.

  7. En annan metod man kan använda är att man har ett litet tecken, en token, som man skickar mellan datorerna.

  8. Man kan likna det vid att man har en budkable och bara den som håller i budkaven får prata.

  9. Nackdelen är ju då att bara en person får prata vid ett givet tillfälle, vilket minskar kapaciteten och det tar ju tid att skicka runt den här.

  10. Å andra sidan så vinner man i kapacitet på det viset att alla får ju prata med jämna mellanrum.

  11. Sedan så, för att förbättra de här två grundlägganden så kan man ha olika uppbyggnad eller topologi på nätverket.

  12. Den allra enklaste formen är bara att man har en rak kabel.

  13. Det gör ju det hela väldigt enkelt men leder ju dessutom till att man får väldigt mycket kollisioner, alltså folk som försöker prata samtidigt.

  14. Sedan kan man tänka sig att man kopplar upp dem i en ring och att varje dator bara pratar med nästa dator.

  15. Det här gör ju att den data man sänder måste gå en väldigt lång väg ifall det är datorn som är före dig som du försöker sända till.

  16. Men å andra sidan så är du ju relativt säker på att din data kommer fram förr eller senare.

  17. Den sista och idag absolut vanligaste strukturen är det som kallas för en trädstruktur.

  18. Då klumpar man ihop några datorer som kan prata med en dator ovanför dem.

  19. Den här datorn ovanför dem kan prata i sin tur med en dator ovanför sig själv.

  20. På det viset kan man då skicka saker och ting upp i strukturen.

  21. Sedan så kan datorerna högst upp i strukturen skicka data ner igen i strukturen via olika vägar.

  22. På det viset kan man tänka sig alltså att man har olika rum och personer kan prata med varandra i samma rum.

  23. Men vill de prata med någon annan så måste de skicka budskapet till en person som står i kanten av rummet och pratar med grannrummet också.

  24. De här utvecklas inte så mycket därför att det visar sig att det finns egentligen inga effektivare sätt att bygga upp nätverk än det här.

  25. Men kanske i framtiden så får man se när man börjar komma med nya tekniker att de här bytts ut mot någonting som inte leder till lika mycket problem.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.