Hur påverkar droger hjärnan ?
This is your brain on drugs! Vad är det som gör att man kan bli beroende av narkotika? Varför vill man ha drogerna, även när man inte längre får något glädjerus av dem?
Transkription177 repliker · 11:42
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vad händer egentligen med kroppen när man tar droger?
Om man röker, eller om man dricker en kopp kaffe, eller om man supar en helkväll på krogen?
Ja, det beror ju väldigt mycket på vad det är för drog.
Drog är ju egentligen en allmän term för någonting som kommer ur växtriket.
Och det finns även en del droger som kommer ur djurriket.
Men i allmänhet talar man ju om sånt som människor tar för att det påverkar deras mentala tillstånd.
Och då är det någonting som påverkar nervsystemet.
Okej, men var kommer det åt? Finns det verkligen utrymme att påverka?
Var det inte väldigt tajta kontakter mellan nervcellerna för mig att någon sa?
Oja, om man tittar på en genomskärning av nervävnad så ser man att det ser väldigt fullt ut.
Men det finns alltså även ett mellanrum mellan cellerna där olika ämnen kan sprida sig.
Och tillsätter man då ett ämne i blodomloppet genom att man röker eller att man får iser via maten eller ingesserar det.
Så kommer det att sprida sig till hjärnan om du har rätt molekylär form.
Det finns barriärer som skyddar hjärnan från olika ämnen i blodet.
Men en del kan ta sig förbi dem.
Och då sprider de sig in i hjärnvävnaden och påverkar den.
Och hur, mer exakt, hur påverkar de? Vad är det de kan komma åt?
Jo, det är vid synapserna. Nervcellerna skickar signaler till varandra.
Och detta görs genom långa utskott.
Men de här utskotten måste ju någonstans möta nästa nervcell, mottagaren av en signal.
Och det kallas för synaps.
Och på synapsen, synapsen består av ett mellanrum mellan de två nervcellerna.
Ett mycket litet glapp.
Och från den sändande nervcellen skickas en dusch av kemikalier ut.
Som tas emot av receptorer på andra sidan.
Så det drogerna gör är att de liknar de här kemikalierduscherna.
Och ser till att flyta dit till glappet i synapsen.
Just det.
Receptorerna, de är alltså molekyler.
Oftast ganska stora proteiner som sitter i membranet på nervcellen.
Och när de tar emot, när det fastnar en viss typ av molekyl på dem.
De är oerhört specifika.
Det här är som nyckeln i låset.
Så gör de något.
Och vanligtvis är det att de aktiverar denna mottagare nervcellen.
Men om man till exempel tar och röker.
Då kommer nikotinet att spridas i kroppen.
Och nikotin liknar väldigt mycket till formen.
Ett annat ämne.
Acetylcholin.
Vilket gör att receptorerna som normalt reagerar på acetylcholin i nervsystemet.
De tar nu och börjar signalera.
Vilket då stimulerar de här nervcellerna.
Vad gör just det här exempel?
Vad händer när man stimulerar acetylcholin?
Det är väldigt mycket.
För det används till många olika användsområden.
Ut i musklerna så är det så att acetylcholinet.
Det är det som skickas till musklerna för att de ska dra ihop sig.
Så när nervimpuls kommer för att man ska dra in armen.
Då är det alltså många nervs som duschar muskelcellerna med lite acetylcholin.
Men det här är en annan typ av receptor så de påverkas inte så mycket av rökningen.
För det finns oftast många olika sorters receptorer för samma ämne.
Så att den andra gruppen utav acetylcholinreceptorer.
De finns uppe i hjärnan.
Och där är de vidaspridd och har många viktiga funktioner.
Till exempel i kontrollen utav koncentrationsförmåga.
Så det är därför man ofta hör rökare sig att de behöver ta sin cigarett för att kunna koncentrera sig på det de håller på med.
För de binder då upp acetylcholinreceptorerna med nikotin.
Och det här gör ju att kroppen försöker också reglera det hela.
Den märker så att säga att acetylcholinreceptorerna är väldigt upptagna.
Då tillverkar den fler.
Vilket gör att när rökaren inte röker.
Då blir det alltså ganska stort tomrum i dem.
Och man känner sig extra okoncentrerad och förvirrad.
Trots att han har samma sig tillgållig inhalt som man hade innan han började röka.
Just det.
Och det här märker man ju då på andra områden också.
Det är just det här att kroppen vänjer sig vid olika ämnen man tar regelbundet.
Det är väl det som framkallar beroende?
Nej, inte riktigt.
Vi kommer nog till det här framöver.
Men det kan också vara värt att nämna att en del droger verkar inte så mycket genom att de tar och stimulerar nervceller.
Som att de dämpar nervceller.
Som till exempel?
Opiaterna är ju ett exempel.
Det är då ämnen som opium och heroin.
Och de påminner då om naturliga ämnen som kändes som endorfiner.
Och de här har vi ju till exempel våra kroppar så när vi gör illa oss så sänder hjärnan ut endorfiner så att det ska göra mindre ont.
Men det visar sig då att opiaterna de binder till endorfinreceptorer på cellerna.
Och de dämpar cellernas aktivitet.
Så att man blir mindre aktiv men upplever samtidigt lustkänslor.
Som fungerar som kroppsregna endorfinet?
Ungefär, ja.
Och det intressanta här är ju då att det var ju en hämmande effekt.
De nervceller som reagerar på opiaterna de blir mindre aktiva.
Men de kan i sin tur vara hämmande.
Det är ganska vanligt i hjärnan att en nervcell tar och hämmar en annan nervcell som hämmar nästa.
Så att man har långa kedjor där de negerar varandra.
Så att effekten kan bli stimulans.
Det ser man till exempel med alkohol.
Alkohol fungerar nämligen så att alkoholmolekylen påverkar bland annat då kloridjonkanalen som den känns som.
Och den gör att kloridjoner, alltså kloratomer, kan hålla på och röra sig på ett sätt som de inte borde göra.
Och detta tar och hämmar ner cellen.
Men de celler som är mest känsliga för det här, som först påverkas, det är hämmande celler.
Och framförallt de i våra pannlober som hjälper till att styra vårt beteende och hämmar bort dumma handlingar.
Så det som händer först när man tar alkohol är att de bromsarna som finns för att göra helt fel saker.
Ja, och även framförallt bromsar då mot vanliga normala hämningar.
Vanlig normal spänning, det är därför som många dricker alkohol.
De känner sig plötsligt lugnare och trevligare.
Och känner att de vågar saker de vill göra men inte riktigt kommer till skott med.
Just det.
Men nästa steg är ju då att den också omdömet blir sämre.
För man ser inte riktigt att det här är en korkad tankegång.
När man tar mer alkohol så kommer andra områden att hämmas ner och tappa i aktivitet.
Och det här resulterar då i att beteendet blir ännu mer större.
Till exempel då rörelsesystemet.
Vilket gör att rörelserna blir klumpiga.
Och även minnesystemet i högre doser.
Som gör att man glömmer bort vad man gjorde kvällen innan.
Det får vännerna återberätta.
Vanlig reaktion verkar det vara.
Men i riktigt höga doser kan naturligtvis det här vara dödligt eftersom då hämmar den även vitala del av hjärnan.
Aj.
Ja, det är ju ett problem.
Överhuvudtaget är det ju farligt att påverka hjärnas kemi.
Den är ganska subtilt balanserad.
Visserligen kan den återställa sig ganska effektivt.
Men sådana här störningar kan ju producera oväntade och farliga effekter.
Finns det information tillgänglig om vad som händer?
Så att man kan läsa innan man tar någonting vad som kommer att hända?
Det finns ju i många farmakologiböcker och liknande.
Men de flesta som tar droger och mediciner, de gör det ju av socialtryck utan att tänka på det.
De gör det inte genom planering.
Det intressanta är ju också det att många fastnar i beroenden.
Men vad beror det på då?
Jo, det är nämligen så att hjärnan måste ju lära sig hela livet.
Och vi måste lära oss vad som är användbart, vad som är bra och vad som är dåligt.
Och därför finns det inom hjärnan olika signaler som talar om att den där senaste handling man gjorde, den var lyckad.
Den bör man göra om i framtiden.
Eller det där man gjorde senast, nej det gjorde ont i slutändan. Låt bli med det.
Men om man nu går in och påverkar kemiskt de här signalerna.
Då kan man få in inlärning på helt fel saker.
Det är ju en sak med alkohol.
Där får man ett visst välbefinnande utav att ta bort hämningar, en viss vana och så vidare.
En viss, att kroppen anpassar sig.
Och då kommer kroppen fram och säger, det här var bra.
Det lägger vi på att göra listan.
Dricka alkohol, då mår man bra.
Ja, men nikotin är värre. Mycket värre.
Därför att nikotinet påverkar de här systemen mer direkt.
Så att det ser ut som om kroppen säger, det här var jättebra.
Trots att det bara är nikotinet som är.
Mm, just det.
Och vissa andra droger, till exempel kokain och PCP.
De går in direkt i det här systemet och skickar signalen på egen hand.
De imiterar alltså den kemiska signalen som vissa delar av hjärnan väntar på för att modifiera kopplingarna.
Men det ger ju inte ens någon chans att protestera mot kopplingen.
Det här är jättebra, det här fortsätter vi med.
Nej, exakt.
Och det intressanta är då att här kan man se, den klassiska förklaringen till varför folk blir beroende.
Det är ju att de då är ute efter njutningen en drog ger.
Men hos långt framstridna drogmissbrukare får de inte ens en njutning av drogen, men de måste ändå ha den.
Och det beror just på att motivationssystemet har blivit så felinställt på det här.
Så att de har fortfarande motivationen att ta drogen, även om min njutning är borta.
Mm, felkopplingen är kvar.
Och det här gör ju att det är väldigt svårt att ta sig loss ur det, för det har blivit en sorts vana.
Det är så att säga inprogrammerat i hjärnan.
Lyckligtvis går det ju att omprogrammera hjärnan, även om det är mycket arbete med det.
Övrig inlärning finns ju fortfarande kvar.
Dessutom har man upptäckt att det går ju att påverka även det här kemiskt.
Det finns ju ämnen som påverkar inlärningen och kan störa den.
Så man kan ta en ny drog för att lära bort den här felkopplingen?
Mm, det kan ju naturligtvis inte då vara någonting som producerar en egen felkoppling.
Men man har upptäckt att glutamathämmare, det är alltså de som binder sig till glutamatreceptorn och därmed hindrar aktiviteten.
Glutamater används väldigt mycket hjärnan till allt möjligt, så det här är ingenting man tar för roskull.
Det är väldigt dåligt för minnet, det försämrar inlärning och så.
Och det är ju det som man precis vill göra här.
Så det gör då att rehabilitering blir mycket enklare.
Så i och med att man praktiskt taget stänger av hela minnessystemet, så stänger man också av den delen som är felkopplad?
Ungefär, man stänger ju nu inte av hela minnessystemet, så radikalt är det inte.
Men man har provat med de här glutamaterpåverkan och det verkar fungera då att hjälpa till.
Men det behövs ju fortfarande terapi och en rejäl dosvillig styrka.
Men det är intressant att man rent kemiskt kan ge sig in på den här onda cirkeln och bryta den.
Den skapar kemiskt och man kan bryta den kemiskt också.
Man kan alltså bli sin egen programkonstruktör?
Ja, det kan man väl säga. Fast det gäller ju att känna till hur källkoden fungerar.