← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Kärleken ur ett biologiskt perspektiv

Varför blir man kär? Är människorna de enda som överhuvudtaget kan bli kära? Finns moderskärlek hos alla djur? Vad beror otrohet på? Vi tar upp fenomenet på ett biologiskt plan och jämför djur och människa.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 9:27
Transkription118 repliker · 9:27

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jag tycker att människan är ett mycket fascinerande djur. Vi blir för önskade. Det känner inte jag till någon annan art som blir.

  2. Ja, kanske en del andra arter. Trots allt att bilda par som håller ihop under lång tid, det förekommer hos många andra djurarter.

  3. Men ska man spåra kärleken tillbaka kanske man ska börja med moderkärleken.

  4. Ja, den är rätt fundamental. Men hur fungerar den för arter som skaffas väldigt många barn? Där behövs väl inte moderkärlek direkt?

  5. Nej, inte alls faktiskt. Evolutionen gynnar ju den som kan få många barnbarn.

  6. Och då spelar det ingen roll om metoden.

  7. Om man sätter många barn till livet och inte bryr sig så mycket om hur det går för dem, till exempel som fiskar som lägger sin rom och sedan simmar iväg,

  8. så blir ju resultatet att tillräckligt många överlever för att föra en vidare och man behöver inte lägga ner massa energi på att sköta dem.

  9. Medan de som får väldigt få barn bryr sig väldigt mycket om dem istället och lägger helt enkelt ner energin på att de ska överleva.

  10. Mm, men evolutionen måste ju gynna den här typen av beteende.

  11. Trots allt, om man tittar på en fisk eller en reptil så krävs det ju en del tänkande för att ta hand om en unge och att inte äta upp den som ett målmat.

  12. Mm, och de som då tar hand om barnen, den här moderkärleken, det är ju en njutning i princip så det blir väl en positiv feedback?

  13. Man kan anta det, det är svårt att säga om till exempel en munruvande cyklid upplever en njutning när den tar hand om sina ungar.

  14. Men en sak är säker, den har beteenden som reagerar på det här.

  15. Och om man tittar uppe bland däggdjur så verkar det vara ganska klart att det verkar vara njutningsfullt för moderna att ta hand om sina barn.

  16. Mm, och det här är ju också då att göra med parbildning också, att det är lämpligt att bilda par när man ska ta hand om ungarna i framtiden.

  17. Oh ja, därför att om man ska ge ungarna de få man har så bra möjligheter som möjligt så ska de få gott om mat, de ska få omvårdnad, de ska skyddas mot fiender.

  18. Och det är ju kanske bättre att två gör det än en.

  19. Så i så fall så kommer ju evolutionen gynna de individer som kan samarbeta bra om det här.

  20. Mm, därav en förälskelse.

  21. Man kan anta det. Det är ju naturligtvis väldigt oklart än så länge, man forskar mycket om det.

  22. Men man kan ju tänka sig då att när man hittar en bra partner, att det då sätter igång en sorts social och även hormonell process som gör att man håller ihop med den andra.

  23. Mm, men nu ska vi inte gå in så mycket närmare på det för att det är egentligen en mycket, mycket komplicerad process.

  24. Oh ja, framförallt hos människor. Vi krånglar ju till det genom vårat tänkande.

  25. Mm, och det innebär att även hur mycket vi än diskuterar så kommer vi inte kunna ta bort den här lilla romantiska biten som finns kvar.

  26. Nej, tvärtom. Jag skulle säga att den romantiska biten, den försvinner ju inte av att man förstår vilka hormoner som är inblandade.

  27. För hormoner är ju bara en aspekt utav det hela.

  28. Tvärtom, jag tror många har en lite felaktig uppfattning av sociobiologi, tar bort moral och romantik och sånt.

  29. Men det är egentligen tvärtom. Det förklarar, vad är den biologiska basen? För varför vi känner hur vi känner?

  30. Sen kan vi ju handla på andra sätt och börja uttala oss om det.

  31. Där kan vi ju komma in på en annan sak när det gäller känslor. Svartsjuka. Vad det har för orsak?

  32. Ja, evolutionsmässigt är det ju ganska rimligt. En partner i ett par har ju så att säga lagt ner en massa energi på att ungarna ska klara sig bra.

  33. Men tänk om de här ungarna inte är hans eller hennes.

  34. I så fall skulle det innebära att de har slösat sin energi och inte för sina gener vidare.

  35. Så evolution har gynnat då att framförallt hanar reagerar väldigt negativt om de stöter på en konkurrent.

  36. Och där har vi också det här faktumet med otrohet. Egentligen är ju det faktiskt ett relativt lämpligt beteende genetiskt sett.

  37. Åtminstone för hanar. Därför att i allmänhet är det ju så att hanarna, ja det är lätt att göra många honor gravida.

  38. Medan en hona måste lägga ner mycket energi på att föda fram ungen.

  39. Så att hanar har en viss evolutionär fördel att vara otrogna.

  40. Nu är det här lite svårt att uthyra hos människor då för att vi är lite mer komplicerade än så.

  41. Men om man tittar hos våra närmsta släckningar som aporna trodde man ju tidigare att hanar är otrogna och honorna de är trogna.

  42. Och det här visade sig vara lite grann föreställningar då från ska vi säga lite viktoriansk västerländsk moral om hur det egentligen var.

  43. Det visade sig att så enkelt var det ju egentligen inte.

  44. Det visade sig att det förekommer otrohet av diverse slag.

  45. Men också att man gömde undan det.

  46. Det är också så att även feminina varelser kan tjäna på otrohet med större genetiskt urval.

  47. Oh ja.

  48. Trots allt en fader som kan producera en stark avkomma behöver ju inte nödvändigtvis vara en bra far för att uppfostra avkomman.

  49. Och det här med att man observerar till exempel hos människor det här med hur man reagerar i olika faser i menstruationen på olika doftsignaler.

  50. Och det visade sig att kvinnor gärna väljer partners som är genetiskt olika de då när det gäller vid ägglossning alltså att skaffa barn.

  51. Men när de känner sig gravida, när hormonhalterna till exempel på grund av p-piller liknar graviditet, då är de mer intresserade av de som är genetiskt lika.

  52. Det vill säga att man kan tänka sig någon som skulle kunna stödja uppfostra och liknande.

  53. Så man kan mycket väl tänka sig att där har man bättre nytta av en trevlig farbror som hjälper en än att den där utomstående mörk i främlingen.

  54. Där har vi också en fascinerande sak med vilken partner man väljer.

  55. Och du känner ju till det här fenomenet med att många kvinnor blir attraherade av vad man skulle kalla för farlig man.

  56. Vilket kan tyckas lite underligt men egentligen så är inte det så konstigt.

  57. Ja, evolutionen gör ju att vi har utvecklat metoder att hitta partners som vi tycker kan producera en bra avkomma.

  58. Det är själva grunden.

  59. Det ser man ju hos påfåglar där honorna söker efter hanar som kan ha en häftig svans.

  60. Hos apor då där hanarna försöker visa sig kraftiga.

  61. Hos hjortar där de visar upp stora horn och slagkraftig strid.

  62. Sen har vi ju byggt på väldigt mycket av det här.

  63. Vi människor kan ju se igenom och inse att jo, den stora krigaren kanske är en oerhört machoperson.

  64. Men han kanske är en dålig far.

  65. Men de här gamla drifterna finns ju kvar.

  66. Även om vi modulerar med vår kultur och sånt.

  67. Och det här kan ju egentligen orsaka otroheten, eller vad man ska kalla det för.

  68. I och med att han kanske är en lämplig far genetiskt sett.

  69. Medan man vill ha en partner då som är en lämplig far för att ta hand om vad han har.

  70. Sen då är ju frågan hur mycket av det här som är medveten planering och sånt.

  71. Och hur mycket man rationaliserar.

  72. Vi människor är ju väldigt bra på att bortförklara vårt beteende.

  73. Sen kan vi gå över på en annan intressant sak.

  74. Och det här med monogami och polygami.

  75. Det varierar ju också väldigt mycket inom djurvärlden.

  76. Huruvida man håller fast vid en partner eller om man växlar.

  77. Hos vissa fåglar gäller ju parbildningen livet ut.

  78. Medan hos en del andra arter så är det ju möjligtvis för säsongen.

  79. Och i vissa fall så är det ju ingen kontakt alls.

  80. Och egentligen kan man argumentera på det här sättet.

  81. Många säger att våra instinkter säger att vi ska göra på ett sätt.

  82. Men att vara de vi är idag går ju mycket ut på att motverka våra instinkter.

  83. Jag vet inte om det så mycket handlar om att motverka våra instinkter.

  84. Men vi kan använda vårt förnuft för att sätta oss över vårt evolutionära förflutna.

  85. Och det är ju varken moraliskt positivt eller negativt.

  86. Frågan är, blir det bra resultat?

  87. Om våra instinkter till exempel säger oss att vi ska vara seriellt monogama.

  88. Vilket verkar vara det människa har varit tidigare.

  89. Det vill säga man har en partner fram till ungarna har vuxit upp.

  90. Sen kanske man byter partner.

  91. Det betyder ju inte att det kanske är moraliskt rätt.

  92. Det är snart någonting som kulturen kommer att bestämma.

  93. Sen kan man ju diskutera vad som är moraliskt rätt.

  94. Men det skulle bli en väldigt lång diskussion nu.

  95. Oh ja, men det är samtidigt intressant att se att mycket av vad vi betraktar som moral, tacksamhet, svartsjuka.

  96. Många av de sociala känslorna har ett evolutionärt förflutet.

  97. Det är bara att vi nu blandar förnuftet i dem och också kan diskutera det och inte bara leva ut dem.

  98. Men frågan är då hur det kommer att se ut i framtiden.

  99. Vår utveckling har gått så otroligt fort på sistone så att många av våra instinkter är faktiskt inte lämpliga evolutionärt så längre.

  100. Ja, där kan man ju tänka på att evolutionen inte heller är så tillämpelig idag eftersom man dör inte av på grund av att man har fel gener, fel beteende.

  101. Vi har en kultur omkring oss som skyddar oss väldigt bra.

  102. Men till exempel då att skilja sig.

  103. Det var ju på bondesamhällstid omöjligt rent ekonomiskt.

  104. Det gick inte att försörja sig ensam.

  105. Idag är det möjligt.

  106. Jag vet inte om det blir så mycket genetiska evolution men däremot kulturellt inträffar ju förändringar hur man lever.

  107. Man behöver kanske inte längre alltid leva ett äktenskaplivet ut.

  108. Man kan vara en ensam förälder även om det är svårt och jobbigt och kanske inte helt bra.

  109. Men i framtiden kanske det inte kommer att vara särskilt svårt och jobbigt heller.

  110. Det är ju tänkbart.

  111. Eller att andra familjeformer växer fram.

  112. Trots allt den syn vi har i västerlandet på hur till exempel äktenskap ska fungera.

  113. Den är ju kulturellt ganska unik.

  114. Vi har ju till exempel tanken om att ett äktenskap ska bygga på kärlek.

  115. Vilket är en väldigt ovanlig tanke i resten av världen.

  116. Så i framtiden kanske vi kommer att få se helt andra lösningar.

  117. Och vem vet om vi börjar modifiera generna.

  118. Kanske vi kommer att få se helt nya typer av kärlekarna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Cancer

Cancer är sjukdomen som gått från att vara en säker dödsdom, till att vara en svår sjukdom.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 27 augusti 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 3:33
Transkription49 repliker · 3:28

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Cancer. Cancer är en mycket fruktad sjukdom.

  2. Men nu för tiden kan den behandlas ganska väl och man har börjat förstå den bättre och bättre.

  3. Den är inte längre den dödsdom man tyckte den var en gång i tiden, utan istället en allvarlig sjukdom som kan behandlas

  4. och ändå ger intressanta insikter i hur våra kroppar fungerar.

  5. Cancer innebär att celler delar på sig när de inte ska.

  6. Normalt är det så att cellerna är en vävnad. De tar bara delar på sig så länge det finns plats.

  7. När det börjar bli trångt slutar de.

  8. De delar sig också bara när de får vissa kemiska signaler från kroppen som talar om att nu behövs det tillväxt.

  9. Får de inte signalerna ska de inte kunna dela sig.

  10. Men cancerceller har fått fel på regleringen och delar sig trots att det finns fullt migranar, trots att de inte får dessa insignaler.

  11. Det här producerar en grupp celler som växer till sig, en tumör.

  12. Tumören tar naturligtvis resurser som skulle användas till annat och kan mycket väl klämma till eller störa organs funktion.

  13. Men om cellerna bara samlade en tumör så talar man om en godartad cancerform.

  14. Den kan ju nämligen lätt opereras bort.

  15. Inte alltid så lätt om den sitter otuligt till i kroppen, men det är åtminstone samlad.

  16. Men det finns också elakartade tumörer där celler lossnar, åker iväg längs med blodomloppet och skapar dottertumörer.

  17. Metastaser på andra ställen i kroppen.

  18. För att behandla dem måste man ta till hårdare metoder som till exempel bestrålning som skadar celler som delar sig väldigt mycket.

  19. Till exempel cancerceller.

  20. Eller cellgifter som också skadar celler under delning.

  21. Men nackdelarna är att det här är oerhört slitsamt för hela organismen naturligtvis.

  22. Så det vill man undvika.

  23. I allmänhet är det celler som just delar sig mycket som lättast blir cancer.

  24. 90% av alla cancerformer är baserade på hudceller.

  25. Det finns naturligtvis andra former.

  26. Och de mest ovanliga är de som kommer från celler som normalt inte delar sig så mycket.

  27. Det finns till exempel inga cancerformer som baseras på nervceller.

  28. Eftersom nervceller hos vuxna individer aldrig delar sig.

  29. För att bli en cancercell så måste en cell ta sig förbi flera steg.

  30. Det är nämligen så att vi hela tiden får störningar på arvsmassan i våra celler.

  31. Men i de flesta fall leder det här bara till att cellen inte fungerar så bra.

  32. Eller att immunförsvaret slår ihjäl dem.

  33. Vi får faktiskt egentligen cancerceller dagligen.

  34. Men de allra flesta slipper inte igenom.

  35. Men ibland händer det att de lyckas akkumulera rätt mutationer för att ta sig förbi de här barriärerna som kroppen har satt upp.

  36. Det finns så kallade onkogener.

  37. Kontrollgener som styr när cellerna får delas.

  38. Det räcker med att en cell får störningar på tillräckligt många av dem för att ta sig förbi kontrollerna för att det ska bli cancer.

  39. Men i många fall blir cancertillväxten så långsam att det inte märks av någonting på organismen.

  40. Det går att skydda sig ganska bra mot cancer.

  41. Både genom sin livsföring.

  42. Väldigt mycket i sin mat.

  43. Det är till exempel nyttigt med grönsaker för de innehåller ämnen som hindrar cancer.

  44. Och även naturligtvis genom att kontrollera sig själv.

  45. På ett tidigt stadium rapportera till en läkare om man ser någonting svulst liknande.

  46. Och i framtiden kommer vi förmodligen få ännu bättre behandlingsmetoder.

  47. Man har studerat genterapi.

  48. Man har hittat metoder att hindra cancercellerna från näring.

  49. Och även sätt att stimulera immunförsvaret.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Resistans och virulens

Kroppen för en evig kamp mot virus och bakterier. På senare tiden har medicin som penicillin kommit till människans hjälp, men den för med sig ett allvarligt problem : resistans. Bakterierna överlever kuren.

Medverkande: Anders Sandberg och Henrik Öhrström
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 11:22
Transkription158 repliker · 11:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Resistens och virulens.

  2. Sjukdomar är ju egentligen livsformer i allmänhet.

  3. Det är bakterier, virus, svampar och annat otyg som ger sig på våra kroppar.

  4. Men de flesta livsformer håller ju på och evolverar.

  5. Evolverar också sjukdomar?

  6. Ja, även sjukdomarna evolverar.

  7. De är ju levande varor så precis som vi.

  8. Och tyvärr är vi deras mat.

  9. Men man kan ju misstänka här att det blir en sorts tävling här.

  10. Människor som har ett bra immunförsvar klarar sig bättre att få fler barn.

  11. Så man kan räkna med att vi borde evolvera mot att få starkare och starka immunförsvar.

  12. Och detta kommer ju då sjukdomarna få tävla mot.

  13. Den sjukdom som bryter igenom immunförsvar är effektivt.

  14. Bör ju också klara sig bra.

  15. Ja, samtidigt så är ju immunförsvaret...

  16. Sjukdomen och immunförsvaret utvecklas ju tillsammans.

  17. I en ädel? Nej, inte riktigt.

  18. I en riktigt dirty fight med varandra.

  19. Alla medel är tillåtna.

  20. Alla medel är tillåtna.

  21. Och resultatet av den här utvecklingen är att bakteriernas och virusernas utveckling går framåt.

  22. De blir effektivare och effektivare.

  23. Men samtidigt utvecklas ju immunförsvaret.

  24. Tävlingen ligger ganska lika om de är i tillräckligt mycket kontakt med varandra.

  25. Däremot om man råkar på en sjukdom som man själv och ens förfäder aldrig haft en chans att råka på så kan man råka väldigt illa ut.

  26. Mässling och smittkopper är ju hos de stackars indianerna i USA.

  27. Det är helt fatalt att få en snua som man aldrig träffat på.

  28. Där ser man ju vissa fördelar med att leva på en stor kontinent som Eurasien där folk har rest runt och fört med sig sina sjukdomar.

  29. Vi har visserligen haft till exempel digerdöden.

  30. Men å andra sidan så har det inte varit så farligt att komma i kontakt med de isolerade folken på andra kontinenter.

  31. Det har ju faktiskt varit Eurasien som har stått för den stora biologiska mångfalden vad gäller sjukdomar och början av sin blotta närvaro utplånat konkurrenterna i de nya kontinenterna.

  32. Ja, nu för tiden har man ju antibiotika som hjälper ganska mycket.

  33. Men det har ju börjat dyka upp antibiotikaresistenta bakterier.

  34. Ja, de antibiotikaresistenta bakterierna har ju alltid funnits.

  35. I och med att majoriteten av alla antibiotika vi har idag är stulna, lånade.

  36. Eller på annat sätt införskaffade ifrån naturen.

  37. Till exempel, ja, huvudsakligen svampar.

  38. Mögel.

  39. Och det innebär ju att i bakteriepopulationen så har det alltid funnits bakterier som har varit specialiserade på att bo och leva på svampar.

  40. Det är ju de som svamparna har utvecklat sin antibiotika mot.

  41. Men de här bakterierna har ju inte haft någon speciell konkurrensfördel förrän vi började med att använda antibiotika i människor.

  42. Tvärtom har det ju varit ett problem om det inte finns så mycket penicillin runt om att gå omkring och bära på gener och proteiner som skyddar den.

  43. Ja, det är ju klart onödigt att slösa energi på det.

  44. Och bakterierna är väldigt medvetna om sin energislöseri.

  45. De är mycket noga med att inte göra någonting onödan.

  46. Eller snarast, de bakterier som gör något är onödan.

  47. De får inte så många ungar.

  48. Ja, de får väl lika många ungar men de förökar sig långsammare.

  49. Och det är ju förökningshastighet som gäller när man är bakterier.

  50. Oja.

  51. Så nu har vi alltså då ett urval för att stå emot penicillin och andra antibiotika.

  52. Ja.

  53. Och det ska ju fortfarande inte vara så stort problem om det bara var de bakterier som från början hade resistenta gener som var resistenta.

  54. För många av dem är ju bara svampätare och inte något som ger sig på oss.

  55. Exakt.

  56. Problemet är att trots att bakterier är små ensädliga saker så kan de ändå ha sex.

  57. Aj då.

  58. Det är nämligen så att vissa bakterier har DNA som mer eller mindre parasiterar på bakterien på något vis.

  59. Som kodar för proteiner som gör att bakterien kan utbyta plasmider, det vill säga små DNA-sement, med andra bakterier.

  60. Så den här könliga plasmiden, DNA-snutten, kan helt enkelt överföra sig själv från en bakterie till en annan.

  61. Genom att den tillåter bakterierna sex med en annan bakterie.

  62. Och på de här plasmiderna antar jag att det kan följa med gener för till exempel antibiotikaresistens?

  63. På den plasmiden, eller i och med att det här är ganska icke-selektivt.

  64. Det de här sexplasmiderna gör är att de öppnar en kanal mellan en bakterie och en annan.

  65. Helt enkelt ett rör.

  66. Och i det här röret så kan det rinna iväg små plasmider.

  67. Huvudsakligen då den här sexplasmiden själv, men även andra plasmider.

  68. Och bakterierna har inte så himla god koll på vad som händer i sitt DNA.

  69. Så att delar av DNA kan ibland knoppa av sig i en liten cirkelform i DNA-snutt.

  70. Och kan då rinna med.

  71. Det låter lite grann som alla byter med alla.

  72. Alla byter med i stort sett alla.

  73. En del bakterier är ju inte mottagliga.

  74. Det får man kanske vara glad för.

  75. För jag antar att det här innebär att i en miljö där det förekommer mycket antibiotika,

  76. de som inte är resistenta av, men de som är resistenta, delar glatt med sig av sina plasmider.

  77. Oja.

  78. Det är det som händer i tarmen till exempel.

  79. Jaha.

  80. Det finns naturligt i tarmen bakterier som är resistenta mot i stort sett allting.

  81. De har dock normalt sett inte någon större tendens att dela med sig av sin genom.

  82. Men de kan under vissa omständigheter smittas mer eller mindre med den här plasmiden som gör att de kan ha sex.

  83. Och då kan det hända att de här enterokockerna som de heter delar med sig av resistenta plasmider till mer farliga bakterier.

  84. Och i och med att enterokockerna är i stort sett multiresistenta redan från början,

  85. det går i princip inte att göra tarmen steril.

  86. Därför att bakterierna är för seglivade.

  87. De tål antibiotika.

  88. Och de kan dela med sig.

  89. Och om de då råkar dela med sig till det som är en av de farligare bakterierna, till exempel stafelokocker,

  90. som står för mycket av de farliga sårinfektionerna till exempel,

  91. då har vi helt plötsligt förts tillbaka till medeltida nivå.

  92. En böld är livsfarlig.

  93. Aj då. Så vad ska man göra åt det här?

  94. Använda mindre penicillin?

  95. Använda mindre penicillin. Använda penicillinet rätt.

  96. Till exempel, det farligaste situationen som finns är för att selektera fram penicillinresistens.

  97. Så om man har en population av bakterier som inte har varit exponerade, utsatta,

  98. så finns det i denna mängd av bakterier en liten delmängd som har resistens.

  99. Och de kan vara då lite grann resistenta.

  100. Så att om man då utsätter dem för en ofullständig penicillinkur,

  101. kanske bara tar de två första dagarnas tabletter,

  102. känner sig bättre, slutar och sparar resten till en annan gång,

  103. då dödar man av majoriteten av bakterierna,

  104. medan de här som är lite resistenta,

  105. de har överlevt de första två dagarnas penicillinbehandling,

  106. men skulle kanske dö ut om man gav den fulla tiddagarsbehandlingen.

  107. Men eftersom man slutar för tidigt så överlever de.

  108. Och titta, de har inga konkurrenter.

  109. Alltså befolkas kroppen med bakterier som har delvis penicillinresistens.

  110. Så Sun Tzu hade rätt, ska man vinna ett slag, ska man vinna det fullständigt, inte bara delvis.

  111. Ja, för att nästa gång när man fuskar så blir de ännu lite mer resistenta.

  112. För en delmängd av de här delvis resistenta är mer resistenta.

  113. Och nästa gång man tar en penicillin, det är ju de som överlever.

  114. Och när det här har gått tillräckligt många generationer,

  115. till exempel på ett amerikanskt sjukhus eller annat ställe där man fuskar med penicillinet,

  116. då har vi helt plötsligt multiresistenta bakterier.

  117. Låter rätt illa.

  118. Sen finns det ju en annan faktor också där bakterierna evolverar.

  119. Och det är ju virulensen.

  120. Alltså hur sjuk blir man av bakterien?

  121. Hur dödlig är den?

  122. Ja, det är ju en annan evolution.

  123. Och det är helt enkelt en bakterie som är för effektiv på att ha gällt din värld.

  124. Den kommer ju hamna i jorden tillsammans med världen.

  125. Och där trivs den förmodligen inget vidare.

  126. En liten stund, men i längden, nej.

  127. Så därför borde ju med tiden sjukdomar bli mildare och mildare.

  128. Därför att den som är riktigt dödlig, ja, den får inga värdar.

  129. Både det och att värdarna, de som överlever, är ju resistentare.

  130. Men det finns en haka här.

  131. Och det är väl om det finns en vektor, alltså något som överför från värld till värld.

  132. Till exempel myggor eller smutsigt vatten.

  133. Ja, då är helt plötsligt kopplingen mellan att världen överlever och bakterien eller virusets fortsatta levnad inte alls lika stark.

  134. Tvärtom så är det ju bra då.

  135. För om världen går och avlider i ett vattendrag så, ja, då kan man ju sprida bakterien över väldigt stora volymer av vatten som sedan dricks av väldigt mycket folk.

  136. Och då är det ju snarst en fördel att ha ihjäl folk på fläcken så att de trillar ner vattendraget och sprider det ännu mer.

  137. Inte nog med det, så är det ju det att även en mindre virulent form av bakterier blir utkonkurrerad av mer virulenta bakterier i det här fallet.

  138. Den snälla versionen kan inte konkurrera mot en elaka om den elaka kan spridas med ett enda myggbett.

  139. Det är sant.

  140. Och där har vi ju malaria.

  141. Men det här låter ju då som att man måste hitta metoder att så att säga bromsa bakteriernas evolution gentemot vår egen.

  142. Det är nog ganska svårt.

  143. Det man kan göra istället är att sätta sprutt på sin egen evolution.

  144. Inte genom att föröka sig själv och utsätta sig för stora mängder bakterier.

  145. Det tar lite för lång tid.

  146. Men vi har ju faktiskt ett immunförsvar som kan adaptera till omgivningen.

  147. Så genom att utsätta sig för sjukdomar så får man mer alert och kompetent immunförsvar.

  148. Vi brukar ju fuska då och vaccinera oss.

  149. Men det är då en sorts immunförsvarens allmän bildning så att säga.

  150. Det är inte allmän bildning.

  151. Det är mycket specifikt att vi i vaccinet så har vi delar av bakterier eller virus upptuggat på ett sådant sätt att bakterien och viruset är döda.

  152. Men de viktiga delarna som immunförsvaret attackerar och urskiljer bakterien eller viruset på de finns med.

  153. Då tränar vi immunförsvaret i hur man anfaller den här sjukdomen utan att vi än skulle vara sjuka.

  154. Så det verkar alltså vara nyttigt att resa runt och skaffa sig så att de många upplever sig både för hjärnan och immunförsvaret.

  155. Oja.

  156. Och till exempel jobba på ett sjukhus.

  157. De som jobbar på infektionsklinikerna är mycket sällan sjuka.

  158. Deras immunförsvar är vältränade.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Ozon

Hur farligt är ozonhålet över Antarktis egentligen? Är det människans fel att det finns överhuvudtaget? Vad gör ozonet som är bra för oss.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds maj 2000 i Etervåg. Längd: 6:14
Transkription96 repliker · 6:13

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. De senaste åren och även idag så talas det väldigt mycket om ozonlagret och rädslan för att ozonhålet ökar.

  2. Men jag tror inte att alla förstår vad det egentligen handlar om.

  3. Skulle du kunna beskriva det lite närmare Anders?

  4. Mycket kretsar kring ozon som är en gas som består av tre syreatomer som bildar molekyl.

  5. Vanligt syre bildar molekyler som består av två syreatomer som hänger ihop.

  6. Men det här är trevärt syre så att säga.

  7. Men hur kommer det sig att det bildar tre syreatomer som slås ihop?

  8. I allmänhet är det så att syre föredrar ett lägre energitillstånd.

  9. Nämligen den tvåatomiga gasen.

  10. Men till exempel vid elektriska urladdningar som när vi är osknedslag och liknande.

  11. Eller när det förekommer mycket energi, till exempel ultraviolett strålning.

  12. Så kan det hända att de slits sönder.

  13. Och då är det två stycken ensamma syreatomer som på jakt efter något att binda sig till.

  14. Och då kan det hända att de krockar med en syremolekyl och slår sig ihop.

  15. Det här är en ganska instabil gas.

  16. Den reagerar väldigt gärna med någonting annat.

  17. Men det är just därför som ozonet är viktigt för oss.

  18. Men ozon, det finns ju inte särskilt mycket här nere vid marknivå.

  19. Nej, det är knappt någon miljondels procent här.

  20. Men ozon, har inte det en väldigt speciell doft också?

  21. Eller lukt?

  22. Man känner ju till exempel elektriska urladdningar och sånt.

  23. Och det är ju därifrån den har fått sitt namn.

  24. Men det är alltså en ganska obehaglig doft och det är inte en nyttig gas att ha omkring sig eftersom det så gärna reagerar.

  25. Nej, det kan vara lite farligt.

  26. Men i det här fallet så talar vi om ozonlagret.

  27. Mm.

  28. För högre upp i atmosfären finns det mer ozon.

  29. Det är ju nämligen så att där uppe så är solskint starkare.

  30. Och vi har mer ultravillett strålning som kan träffa då syremolekyler, slå sönder dem och leda till bildningen av ozon.

  31. Och resultatet av det här är ett skyddande lager för det går åt energi för att ta och bryta upp syremolekylerna.

  32. Och ozonet i sin tur, när det träffas av ultravillett strålning så går det också åt energi för att bryta upp det.

  33. Och den här processen skyddar då markytan mot skadlig ultravillett strålning.

  34. Men hela den här processen, vart tar energin vägen?

  35. Den leder till värme. Det är nämligen så att ozonlagret värmer upp stratosfären.

  36. Den blir varmare ju högre upp man kommer.

  37. Men jag har för mig att det blir kallare ju högre upp man kommer i atmosfären.

  38. Ja det är sant. Men bara den nedersta delen, det man kallar troposfären, när man är uppe och flyger så ser man att det bildas iskristall på fönstren.

  39. Men det beror då på att ju högre upp man kommer desto mindre luft finns det ovanför en och desto effektivare kan värme stråla ut i rymden.

  40. Men ovanför troposfären, där ligger stratosfären och där ligger ozonlagret som värmer upp den.

  41. Och det blir alltså varmare ju högre upp man kommer.

  42. Men vad handlar det så här hela den här debatten om? Vad är det som folk är så rädda för?

  43. Ja problemet är ju det att skulle ozonlagret skadas så kommer mer ultravillett strålning ner till marken.

  44. Och det finns anledning att tro att vissa molekyler kan ha en katalytisk effekt och förstör ozon.

  45. Som vilka molekyler då?

  46. Ja kvävoxider är ju en anledning då.

  47. Man oroar sig till exempel när Concorde kom att den skulle flyga högt upp och sprida kvävoxider.

  48. Och det är nämligen så att kvävoxiderna då kan reagera på komplicerade sätt med syroozon.

  49. Så att ozonet bryts ner men kvävoxiderna finns kvar.

  50. Andra ämnen som är oroande är hydroxylradikaler och framförallt klor.

  51. Är inte det det som kallas för frioner?

  52. Ja frioner det är föreningar mellan kol, klor och fluor.

  53. Och det intressanta med dem är att de kan inte brytas ner biologiskt ner på marken.

  54. Och det finns heller inga kemiska processer som bryter ner de här.

  55. Men uppe i stratosfären där träffas de ultravillett strålning och då kommer kloratomerna loss.

  56. Och kloratomer kan bryta ner ozon.

  57. Och de snabbar på då den processen när ozon naturligt bryts ner.

  58. Normalt så kommer en ozonmolekyl att klarsatmosfären ungefär ett års tid.

  59. Men genom klor går den här processen att ta bort dem snabbare.

  60. Men hur pass illa står det till idag egentligen?

  61. Hur pass mycket är det som människor har orsakat av det här?

  62. Man har uppskattat och här är vi naturligtvis väldigt osäkra uppskattningar till att det är omkring 2% minskning i ozonlagret.

  63. Och beroende på hur man ser det så kan man säga att det är mycket eller lite.

  64. Men det är ozonhålet som verkligen har folk oroade.

  65. Men ozonhålen vet jag att de ligger borta i polerna då.

  66. Men hur stor risk är det egentligen? Hur pass fadet är det?

  67. Ja det är lite svårt att säga faktiskt.

  68. Det beror nämligen väldigt mycket på.

  69. Ozonet varierar ju väldigt mycket på latitud var man är på jorden.

  70. Finns det exempel mindre ozon vid ekvatorn än uppe vid 60 grader.

  71. Eller 60 graders latitud där Stockholm ligger.

  72. Men ju längre norrut man kommer, eller söderut, desto starkare blir årstidsvariationerna.

  73. Det kan variera med 40% i Sverige.

  74. Men längst norr och söderut, där under polarnatten finns det ingen ultraviolett strålning.

  75. Det gör att det inte bildas något nytt ozon.

  76. Samtidigt kan katalysatorerna arbeta och bryta ner ozonet.

  77. Och framförallt över Antarktis bildas alltså en virvelström där luften bara kretsar runt polen.

  78. Så där kan ozonhalterna sjunka väldigt djupt ner.

  79. Och det var det här man kallade ozonhålet.

  80. Och det här verkar då ha blivit värre över senare år.

  81. Däremot är det inte uppenbart hur stor effekt beror då på mänsklig påverkan.

  82. Det är förmodligen rimligt att anta att det existerar naturligt en sorts ozonhål.

  83. Men gör människorna mycket värre?

  84. Och skulle det kunna sprida sig?

  85. Ja, den är frågan.

  86. Det finns ju en del tecken som tyder på att det finns gränser till exempel hur stora ozonhålen kan bli.

  87. Över norra halvklotet så sker en liknande virvelström som över Antarktis.

  88. Men den är svagare därför att det finns mer kontinenter.

  89. Och vad som händer är ofta att den här virveln blir lite oval.

  90. Och blir den tillräckligt oval kommer delar av den ut söderut så att den kommer in i solsken.

  91. Och då bildas nytt ozon och det verkar inte bli ett lika allvarligt ozonhål.

  92. Men över Antarktis kan det då bli starkare och den kan suga i sig tänkbart ozon från resten av atmosfären.

  93. Så man vet alltså inte egentligen hur farligt det är?

  94. Nej, det är svårt att avgöra. Det krävs betydligt mer forskning om det.

  95. Men faktum är att risken finns ju där.

  96. Det gör det. Men frågan är ju, är det här en global risk eller en lokal risk?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Norrsken

De är vackra och mystiska. Norrsken som namnet antyder är vanligast i norr, och mycket vackra. Vad beror de på?

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om biologi och sänds den 20 augusti 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 3:44
Transkription64 repliker · 3:44

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det är vackert. Det är gåtfullt. Men vad är norsken egentligen?

  2. Norsken är ljusfenomen man nattetid kan se i närheten av polerna.

  3. Man kan tänka sig gröna och rödaktiga slöjor som rör sig sakta uppe på himlen.

  4. Men vad är det som skapar det här ljusfenomenet?

  5. Ja, för att förstå det måste man titta lite grann på var jorden befinner sig i förhållande till solen och vad solen har för sig.

  6. Solen sänder ut en solvind.

  7. Vad är en solvind för något?

  8. Solvinden består av laddade partiklar. Elektroner, protoner, en del atomkärnor som blåser sig utifrån solens yta.

  9. De rör sig utåt med en ganska hög hastighet.

  10. Så det är som strålning då ungefär?

  11. Ungefär, fast det rör sig långsammare än ljuset ifrån solen.

  12. Men jorden har ett magnetfält. Laddade partiklar som hamnar i ett magnetfält böjs av.

  13. Så när solvinden kommer i närheten av jorden så möter den jordens magnetfält.

  14. Och där inträffar en sorts kollision.

  15. Partiklarna böjs av runt jorden. Man får en chockvåg ungefär som en båt i strömmande vatten.

  16. Så mycket av solvinden åker vid sidan av jorden.

  17. Så alla de här partiklarna dras mot polerna?

  18. Ja, eller inte alla. Men en del blir fångade.

  19. För om man har en magnetisk fältlinje.

  20. En laddad partikel kommer att börja snurra runt den så att säga.

  21. Och om man tänker på hur jordens magnetfält ser ut.

  22. Det är som om det fanns en stor stavmagnet gömd inuti jorden.

  23. Så vid ekvatorn löper det horisontellt. Det löper längs med marken.

  24. Så dit kommer inte partiklarna. Men vid polen löper de ner mot marken.

  25. Så partiklarna kan komma närmare jorden.

  26. Så de går mer rakt ner där?

  27. Just det.

  28. Och när de kommer tillräckligt nära jordens atmosfär finns det en viss chans att sådana här partiklar korriderar.

  29. Med atomer uppe i atmosfären.

  30. Och då skapas det här skenet då?

  31. Just det. Vad som inträffar till exempel en elektron med hög energi kommer farandes.

  32. Om en stor fart drämmer in i till exempel en kvävatom.

  33. Den kanske slår till någon av de andra elektronerna som hoppar upp och ner.

  34. Och det producerar då en ljussignal.

  35. Beror styrka på de här kollisionerna då på vilket färg norrskenet blir då?

  36. Just det. Den röda tonen man kan se ibland.

  37. Den beror då på kollisioner högt upp i atmosfären.

  38. Och det är då partiklar som har ganska lite energi.

  39. De kommer inte ner så långt på grund av magnetfältet.

  40. Och producerar då det här svaga eller ganska ibland rätt intensiva röda färg.

  41. Mer energirika partiklar de kommer längre ner i atmosfär.

  42. Och lyser grönt när de träffar kvävatomer.

  43. Ja.

  44. Och norrskenet då det kan sträcka sig för hundratals kilometer upp.

  45. Från rundfärgen kan man alltså se att de här draperierna man ser.

  46. De sträcker sig alltså högt upp över polen.

  47. Så det börjar redan på en rätt så hög nivå?

  48. Oh ja.

  49. Och det är ju också aktivt dagtid men man ser det inte så mycket på grund av allt annat ljus.

  50. Det finns alltså en oval utav norrsken ganska permanent kring polerna.

  51. Så det finns vid sydpolen då också?

  52. Just det.

  53. Då kallar man det för sydsken.

  54. Ja.

  55. Och det här beror ju då väldigt mycket på hur mycket norrsken man ser på hur aktiv solen är.

  56. Så vid olika årsdygn så blir det olika?

  57. Ja.

  58. En smula.

  59. Men framförallt så beror det på hur aktiv solen själv är.

  60. Var jorden befinner sig i en bana spelar ingen större roll.

  61. Solen går ju genom elva års cykler.

  62. Då den är mer och mindre aktiv.

  63. Den så kallade solfläckscykeln.

  64. Och när i närheten av ett maximum skickar den ut extra mycket solvind vilket gör att man kan se klarare och tydligare norrsken.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Trilobiter

Trilobiterna var en djurart som man idag bara kan hitta insprängda i vissa bergarter. Hade de funnits idag, kanske man hade fångat och ätit dem under augusti månad, som med dagens kräftor.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 11 juni 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 3:05
Transkription26 repliker · 3:04

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Trillobiter. Trillobiterna var enormt varierande varelser som under en oerhört lång period under Paleozoikum, under 325 miljoner år, var en av de artrikaste livsformerna på jorden.

  2. Men idag är de utdöda. De liknar lite grann dagens gråsuggor eller kanske kräftdjur, även om de inte riktigt var släkt med något dera.

  3. De var en helt eget del av utvecklingsträdet och hade över 20 000 arter.

  4. Det finns fossiler från mycket lång tid tillbaka och de är ofta viktiga spårfossiler därigenom.

  5. De uppstod någon gång under Cambrium. Cambrium var en epok som namngas efter ett engelskt landskap.

  6. Sten med fossiler från Cambrium är mellan 570 till 504 miljoner år gamla.

  7. Det var under den här perioden som moderna flerskälliga livsformer uppstod.

  8. Man tror att trilobiterna utvecklas ursprungligen från någon sorts maskar med segment.

  9. Gradvis blir segmenten hårdare för att stå emot rovdjur som utvecklade bättre tänder för att ta sig igenom skalen och trilobiterna svarar med hårdare skal.

  10. Det är därför man börjar finna fossiler från den här perioden.

  11. Den här kattlöpningen mellan bytesdjur och rovdjur ledde till vad man kallar en cambriska explosion.

  12. Mängder med nya arter uppstod. Där är bland trilobiterna släkten.

  13. Trilobiter var ganska komplexa små varelser som förmodligen kröp omkring på havsbottnarna och fyllde ungefär samma funktion som krabbor idag.

  14. De hade ögon, komplexa facettögon som med analogi till hur ermitkräftornas ögon ser ut idag förmodligen hade blåa linser.

  15. De påminner om kräftdjuren i att de kunde ömsa skal och de var kapabla att rulla ihop sig som igelkottar när de blev anfallna.

  16. Gradvis utvecklas nya varianter under Ordovisium.

  17. En nästa geologiska period börjar man trilobiter utveckla ögon på skaft, kantiga ryggrader och fortsätter att överleva trots den enorma nedisningen som inträffade för ungefär 400 miljoner år sedan.

  18. De var oerhört livskraftiga.

  19. Under silurperioden, döpt efter silurbergen i Wales för 441 till 413 miljoner år sedan, utvecklade de ännu mer komplexa mönster samtidigt som fiskarna började utvecklas och en del växter började ges upp på det där farliga landet.

  20. De fortsatte genom Devon-perioden, Perm-perioden, de utvecklade taggar, men till sist så dog de ut.

  21. Perm avslutas nämligen med ett massivt massutdöde.

  22. Mellan 90-95% av alla arter på jorden dog ut av okänd anledning.

  23. Däribland de sista trilobiterna.

  24. Det är ganska anmärkningsvärt hur många arter och typer av trilobiter som fanns.

  25. Man kan bara spekulera hur världen skulle ha sett ut om de hade fortsatt att överleva.

  26. Kanske skulle vi ha trilobiter istället för kräftor vid kräftfästen i augusti.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

S.N.P. - Single Nucleotide Polymorphism

En mutation är en förändring av en varelses DNA. Om minst en procent av befolkningen har denna förändring räknas den istället som en variation. Henrik vet mer.

Medverkande: Henrik Öhrström
Föredraget handlar om biologi och sänds den 04 juni 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 2:37
Transkription25 repliker · 2:36

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vad är en SNIP och vad gör den i din kropp?

  2. En SNIP är en nästan mutation i ditt DNA.

  3. DNA överför som ni vet ärftliga egenskaper från föräldrar till barn.

  4. Och mutationer, inte sådana här mutationer som skapar superhjältar utan vanliga hederliga vardagsmutationer.

  5. Om de förekommer en tillräckligt stor mängd av befolkningen, då kallar man dem inte längre för mutationer.

  6. Utan då blir de en vanlig variation hos befolkningen, ungefär som hårfärg eller ögonfärg.

  7. Det är bara det att den här variationen är inte hårfärg utan det är att en liten bit av DNA är utbytt mot en annan liten bit av DNA.

  8. Och det funkar ungefär lika bra.

  9. Man kan hitta de här ganska lätt med molekylärbiologiska metoder.

  10. Vilket gör att forskare är ganska intresserade av dem.

  11. Och för att få kallas en SNIP, det vill säga Single Nucleotide Polymorphism, amerikanska såklart, som all genforskning tyvärr.

  12. Så måste den här variationen finnas hos minst en procent av befolkningen.

  13. Den leder inte nödvändigtvis till att du har på en annan hårfärg eller någon som helst effekt.

  14. Den kan finnas i DNA som inte kodar för några gener eller någonting.

  15. Det som är intressant med SNIP-arna är att man kan spåra hur befolkningen har flyttat sig och vilka som är släkt med vilka genom att spåra SNIP-ar.

  16. I och med att de är olika hos olika folkgrupper.

  17. För att det har varit olika mutationer som sedan den som muterade har förökat sig och fått massvis med barn som har bildat en ny stam kanske.

  18. Den här stammen har då en SNIP som inte någon annan stam har.

  19. Då kan man alltså spåra ättlingar och familjer med de här SNIP-arna.

  20. Det som gör det riktigt spännande är det faktum att majoriteten av de SNIP-ar som finns hos människor idag, de utvecklades med att vi fortfarande levde på savannen i Afrika.

  21. Och en majoritet av dem delar vi till och med med kimpanserna, våra närmaste släktingar innan vi kom till savannenstadiet.

  22. Den andra sidan är det inte så förvånande att vi delar dem med kimpanserna i och med att vi delar 98,5% av vårt DNA med kimpanserna.

  23. Så skillnaden mellan att vara hårig, ha långa armar och bo i träna.

  24. Vara mindre hårig, vara aningens längre, ha kortare armar och prata i radio.

  25. Är 10 miljoner år.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Regn

Hur snabbt faller en regndroppe? Är duggregn större än ösregn? Vilket går snabbast? Vi vet.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 21 maj 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 2:54
Transkription39 repliker · 2:53

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hur stort är regn?

  2. Regn uppstår ju när vattenånga kondenseras till vattendroppar uppe i molnen.

  3. Men hur går det här egentligen till?

  4. Och hur stora blir egentligen regndropparna?

  5. Det är ju nämligen så här att vattenånga kan övergå till vattendroppar, rakt av, om den är tillräckligt mättad.

  6. Men det inträffar väldigt sällan i naturen.

  7. Istället börjar det kondenseras till vätska på vad man kallar kondensationskärnor, små partiklar uppe i atmosfären.

  8. Det kan till exempel vara saltkorn som har blåst upp ifrån haven.

  9. En vattendroppe, saltvatten, torkar ganska snabbt i atmosfären och kan bli ett mikroskop i saltkorn.

  10. Eller ammoniumsulfid som kommer ifrån bakterieaktivitet i haven.

  11. Eller kanske sand.

  12. På ytan av kondensationskärnan ansamlas vattenmolekyler som växer till så man får en droppe.

  13. Och ju större droppen blir desto mer vattenånga kan den naturligtvis ta upp ifrån luften.

  14. Men det här producerar väldigt små droppar.

  15. En ordinär molndroppe är bara några tusendels millimeter stor.

  16. För att det ska kunna bli en riktig regndroppe så måste flera vattendroppar slå sig samman.

  17. Det visar sig att mängden kondensationskärnor påverkar hur mycket regn det kan bli.

  18. Över land blir det till exempel fem gånger fler droppar.

  19. Medan över hav, där det verkar finnas färre kondensationskärnor, blir det färre droppar.

  20. Men däremot deras storlek varierar mycket mer.

  21. Hur stor en regndroppe blir beror ju på hur mycket den kan uppsluka.

  22. När den faller genom molnet så kommer den att kollidera med andra droppar.

  23. Och ju längre väg den har att falla och ju längre tid den får på sig, desto större blir den.

  24. Det här beror ju naturligtvis på molnets tjocklek.

  25. Det är därför vi får duggregn när det bara är lite småmulet.

  26. Dropparna hinner helt enkelt inte falla speciellt långt.

  27. Medan däremot, ett högre moln, som ett större regnmoln eller rent av ett åskmoln, kan producera mycket större droppar.

  28. Framförallt om det finns uppåtvinda kan droppar cirkulerandet lång tid och därmed ackumulera mycket vatten.

  29. En typisk droppe är ungefär 2 mm stor och den faller med en hastighet av 6,5 meter per sekund.

  30. Mindre droppar faller långsammare och blir därför lätt rov för större droppar.

  31. Storleken på dropparna beror ju också på andra faktorer, som till exempel hur starka vindarna är.

  32. Riktigt starka vindar kan slita sönder dropparna.

  33. Och även en övre gräns som beror på ytspänningen.

  34. En droppe är ju nämligen inte droppformig, som man brukar teckna att de skulle ha någon liten spetsig svans.

  35. Istället är det så att undersidan är tillplattad av luften den faller mot.

  36. Och ju större droppen blir, desto större blir den här platta ytan.

  37. Vilket leder till en riktigt stor droppe.

  38. Där börjar den här ytan bukta in och den bryts snabbt upp.

  39. De största dropparna blir ungefär 5 mm.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Proteinveckningsproblemet

Hur kan ett protein som tillverkas i en cell få rätt form? Naturen bollar med många miljarder olika lösningar, men verkar hitta rätt till sist.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 07 maj 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 3:21
Transkription49 repliker · 3:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Proteinväckningsproblemet.

  2. Proteiner är oerhört viktiga för allt levande och deras form bestämmer deras funktion.

  3. En del proteiner, som kollagen, bygger upp våra kroppar och ger våra vävnades stadiga eller elasticitet.

  4. Andra, som enzymer, fungerar som små kemiska maskiner som kombinerar eller plockar isär molekyler på bestämda sätt.

  5. Det här är oerhört viktigt hur dessa fungerar för att vi ska överleva.

  6. Man kan också tänka sig många intressanta industriella tillämpningar av proteiner.

  7. Men hur bestäms deras funktion?

  8. Det beror på deras primärstruktur.

  9. Det är den sekvens av aminosyror som bygger upp proteinet.

  10. Ett protein kan ses som ett pärlband där olika delar och molekyler har satts ihop.

  11. Dessa molekyler kan ha olika elektrisk laddning, vara olika förtjusta att vara i närheten av vatten och ha olika form.

  12. Det här pärlbandet kommer snabbt att rulla ihop sig till en tredimensionell struktur när man släpper det loss.

  13. Det är ett intressant problem.

  14. Hur kan ett protein som tillverkar sin cell få rätt form?

  15. Får det fel form har det ingen effekt.

  16. Man kan till exempel se på äggvitan.

  17. Äggvita är vid rumstemperatur en flytande vätska.

  18. Men när man kokar upp den tappar proteinerna i den form och bildar en vit massa som när man kyler igen inte återgår till en vätska.

  19. Man ser att den har denaturerats.

  20. Det är ett problem här rent teoretiskt sett.

  21. Om man antar att man har tusen bindningar i ett protein och de kan ligga i ungefär tre lägen.

  22. Då har vi tre upphöjt med tusen möjligheter.

  23. Det är fler möjligheter än att protein skulle hinna med under hela universums historia att utforska.

  24. Så hur kan den hitta den konfiguration som har lägst energinivå?

  25. Det här kallas för Leventals paradox.

  26. Det borde ta evigheter innan det sker.

  27. Men som vi vet, proteiner i celler får sin form inom någon sekund.

  28. Vilket är mycket märkligt.

  29. Det här kallas för proteinväckningsproblemet och är mycket viktigt.

  30. Både för att förstå cellen, men också för att till exempel kunna förutsäga proteinerstrukturen om man har hittat dem i gendatabaser.

  31. Och också kanske för att designa proteiner med önskade funktioner.

  32. Det verkar faktiskt som att naturen har funnit speciella knep att få fram önskade väckningstyper.

  33. Det kanske finns tusen olika former av väckningar som förekommer i naturligt förekommet proteiner.

  34. Och att man skulle kunna imitera naturen och lära sig dem.

  35. Dessutom så finns det något som heter chaperoniner.

  36. Förklädesproteiner som hjälper andra proteiner att få rätt form.

  37. De har fått namnen efter idé med förkläden.

  38. Då finare damer på 1800-talet fick åtföljas av en äldre släkting när de besökte någon man.

  39. För att förhindra att mannen gjorde otillbörliga närmanden eller att hon sa fel saker.

  40. De här proteinerna verkar ge rätt form till nybildade proteiner.

  41. De helt enkelt omformar dem.

  42. Det finns till och med kamikazer-chaperoniner.

  43. Det finns nämligen proteiner vars syft är att bryta ner andra proteiner.

  44. Men även de måste ges rätt form.

  45. Och då existerar det speciella proteiner som kan ta och ge dem den form.

  46. Till priset att de själva blir särplockade så snart de lyckas.

  47. Kan vi väl lära oss förstå de här processerna och hur de går till?

  48. Kan det hända att vi i framtiden kan börja designa proteiner med alla upptänkliga effekter?

  49. Vem vet? Framtidens maskiner kommer kanske vara små äggvita ämnen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Variationskalkyl

Bakom det krångliga namnet döljer sig en gren inom matematiken som till exempel söker svaret på vilken som är den kortaste vägen mellan två punkter. En linje? Javisst, om du har ett papper, men fågelvägen är inte alltid den bästa vägen ute i naturen.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 30 april 2000 i Förklarade fenomen. Längd: 3:37
Transkription43 repliker · 3:36

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Variationskalkyl

  2. Det berättas en saga om hur drottning Dido grundade Carthago.

  3. Hon kom som landsflykting till landet och bad om en liten, liten snutt mark av kungen.

  4. Bara så mycket som hon kunde omgärda med en oxhud.

  5. Kungen som visste att oxhudar inte är så stora tyckte att det går väl an.

  6. Men på natten så tog drottning Dido och hennes tjänarinnor och skar oxhuden i tunna, tunna remsor.

  7. De använde dem för att inhägna ett ganska stort område.

  8. Det påstås att det var där Carthago grundades.

  9. Det här är ett intressant problem rent matematiskt.

  10. Om man har en viss mängd rep eller oxhud, vad är den största yta man kan inhägna med det?

  11. Det här kallas för det isoperimetriska problemet och lösningen är naturligtvis en cirkel.

  12. Det är ganska självklart men inte helt enkelt att bevisa matematiskt.

  13. Den gren av matematiken som sysslar med den här typen av problem kallas för variationskalkylen.

  14. Man försöker hitta kurvor eller ytor som inhägnar största möjliga volym eller kanske av minsta möjliga aria.

  15. Man kan till exempel tänka på problemet att hitta kortaste vägen mellan två punkter.

  16. Ja, på ett papper så är det alltid en rätt linje.

  17. Men hur är det till exempel i en oregelbunden terräng?

  18. Där kan mycket väl den kortaste vägen vindla sig på en massa sätt.

  19. Man kan också tänka sig i tredimensioner.

  20. Vad är den yta som har minst aria som insluter en given volym?

  21. Och svaret är naturligtvis klotet.

  22. Mer komplicerade problem var till exempel brachistokronproblemet som man studerade mycket på 1700-talet.

  23. Man har två punkter och ska förbinda dem med en kurva.

  24. Och tanken är att vilken kurva gör att en liten pärla som rör sig nerför kurvan utan friktion kommer fram snabbast möjligt?

  25. Svaret är faktiskt inte en rätt linje utan Newton, Bernoulli och många andra matematiker lyckas visa att det är en kurva som kallas cykloiden.

  26. Det visar sig till och med att kurvan mycket väl kan först gå neråt sen uppåt en bit för att verkligen dra nytta av tyngdkraften.

  27. Den verkligt intressanta områdena är såpubblor.

  28. Såpubblors yta är nämligen alltid sån att det arian är så lite som möjligt.

  29. Det finns något som heter platåsproblem.

  30. Givet en ram som man doppar ner i såpvatten, vilken form får såpytan?

  31. Och det visar sig att det här är mycket svårt att matematiskt behandla.

  32. Man har i många fall använt såpubblor just för att göra optimeringar för naturen är bra på att hitta de bästa lösningarna.

  33. Till exempel om man har ett antal punkter som ska förbindas till exempel med telekablar.

  34. Så en metod att hitta en lösning är att helt enkelt slå ner ett antal spikar i en bräda.

  35. Motsvarande de platser som ska förbindas, doppa ner en såplösning och sedan se vilken såpinna som bildas.

  36. Den här såpinnan visar den kortaste förbindelsevägen.

  37. Ett annat intressant problem är när man har två bubblor som sitter ihop.

  38. Hur ska de vara formade för att den givna volymen ska ha så liten yta som möjligt?

  39. I naturen vet man att de ska sitta ihop så att vinkeln i skärningspunkten ska vara 120 grader.

  40. Men att bevisa det här är svårt.

  41. Det var faktiskt först 1995 som man verkligen lyckas göra ett ordentligt bevis med det.

  42. Och det krävde att man löste ungefär 200 000 integralekvationer med en dator för att verkligen bevisa det här.

  43. Så onekligen, nästa gång man ser en såpbugga ska man tänka på att den löser många komplexa matematiska problem mycket, mycket snabbt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.